Hon har rötter i två kyrkor

profilen.

Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst.

16.12.2019 kl. 16:13

Elefteria Apostolidou är van stå framför människor utrustad med trådlös mikrofon. På söndag kan hon predika i gudstjänsten, för att på måndag leda ett gruppträningspass. Som tonåring ville hon bli skådespelare.

– Men i något skede märkte jag att jag inte vill ha ett yrke där jag hela tiden är tvungen att marknadsföra mig själv.

Hon är född och uppvuxen i Träskända, en halvtimme norr om Helsingfors, med en finskspråkig mamma och grekisk pappa. Förutom finska, svenska och grekiska talar hon även tyska – efter två år som utbytesstudent i Tyskland – engelska och en del holländska. Att resa och lära sig språk hör till hennes stora intressen.

– Min mamma har berättat att jag efter min första svenskatimme på sjuan kom hem och sa: ”Jag älskar det här språket!”

Tron var en naturlig del av hennes uppväxt: hon gick i söndagsskolan och i kyrkan med sin mamma. Hon är döpt i den ortodoxa kyrkan, som hennes pappa tillhörde, och var medlem där sina första sju år.

– Jag minns att jag i något skede när jag var fjorton hade en identitetskris och sa åt mamma: Sen när jag fyller femton, då blir jag ortodox igen.

Men hon gick i skriftskolan och blev hjälpledare, hon ledde barngrupper, var med i församlingens påskdrama. Hon hittade sin plats i församlingen och det väckte intresset för att studera teologi.

– Jag tog studenten i december och på våren kompletterade jag min examen med att skriva religion, på svenska.

Samma vår jobbade hon i kassan i en matbutik. Hon minns att hon satt och stirrade på väggen framför sig – det var en måndag morgon med få kunder – när hon insåg: det fanns ett jobb där hon kunde kombinera det här, att möta människor, med tron.

– Då visste jag att det inte bara var ämnet teologi som intresserade mig, jag ville bli präst.

Tron har en annan plats

Även om hennes pappa inte längre lever brukar Elefteria resa till sitt andra hemland varje år. Hon ser tydliga kulturella skillnader mellan hur tron tar sig uttryck i det grekiska samhället och det finländska.

– Tron är mera närvarande där, på något sätt.

Även om man inte skulle definiera sig själv som särskilt troende är trons symboler närvarande i vardagen i Grekland: man har ikoner, påskhälsningen ”Kristus är uppstånden” används inte bara i kyrkan, utan ute på gatan, när man ringer vänner, på sociala medier.

– Jag vet inte om det är så för att det blivit en vana för dem. För mig känns det som att man där verkligen får prata om Jesus.

När greker åker förbi ett kapell eller en kyrka hör det till att gå in och tända ett ljus. Hon tycker det är en fin vana, att kunna ta ett litet avbrott i den hektiska vardagen, gå in, tända ett ljus, be – om så bara för en minut eller fem.

En skillnad mellan de två samfund hon växt upp i är att en kvinna inte kan vara präst i ortodoxa kyrkan.

– Den kyrkan har andra traditioner, jag ser det inte som något problematiskt. Men det delar åsikter. Jag har varit ganska försiktig när jag berättat att jag ska bli prästvigd. Vissa tycker att det är jättefint, men vissa blir arga, de tycker bara att det är fel.

Ibland försöker hon förklara att kontexten och kulturen är en annan, och att prästens arbete ser väldigt olika ut. Ibland nöjer hon sig med att säga att hon är teolog.

En församlingsprästs jobb är mångsidigt. Även om hon nu har ungdomsverksamheten som sitt område dröjde det inte länge förrän hon fick göra sina första förrättningar.

– Det är bra att tvingas till det ganska fort. Ifall man väntar blir tröskeln bara högre.

En dag är det begravning, två dagar senare dop. Att få se hela livets spektrum tror hon hjälper en att orka med arbetet.

Även skådespelarintresset har varit till nytta. Prästen spelar inte en roll på det sätt som skådespelaren gör, men i olika sammanhang har hon en roll som representant för församlingen, kyrkan, något större än sig själv.

– Och det helt praktiska, att våga vara där framme, att artikulera, att skriva tal, säger hon. Samtidigt vill jag inte bara uppträda. Är det en bön, då ska jag faktiskt be.

Finsk-grekisk språkentusiast från Träskända. Ny ungdomspräst i Borgå domkyrkoförsamling. Utbildad bibliodramaledare och gruppträningsinstruktör.

Hela intervjun med Elefteria Apostolidou kan du läsa i Kyrkpressen nr25/2019.

Emelie Wikblad



FOTO: Malin Aho

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Heidi Hendersson

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00
FOTO: Johan Sandberg

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Det nya missionsstiftet skapar förvirring anser biskoparna. Nu får alla lutherska präster brev. 22.3.2013 kl. 12:15

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären. 21.3.2013 kl. 11:43

Nu diskuteras igen en könsneutral äktenskapslag och dess följder för kyrkan. Frågan är svår för alla samfund som har vigselrätt i Finland. Att behålla vigselrätten med risk för påtryckning – eller ge upp den? 21.3.2013 kl. 11:17
LIG EU-DIPLOMAT. Pastor Rüdiger Noll jobbar för 150 europeiska kyrkors samarbetsorgan i Europa. Han har tät kontakt med de europeiska politiska organen – och är bekymrad över att EU drivs så kraftigt av ekonomiska argument (FOTO: May Wikström)

I begynnelsen handlade hela Europaprojektet om etik och samhällsansvar, inte pengar. Det har glömts bort, anser de europeiska kyrkornas samhällsarbetare och talesman. 15.3.2013 kl. 09:00
– Vi får vara glada och tacksamma över den medicinska forskningen som ger helt nya livsmöjligheter. Den är i högsta grad helbrägdagörande, säger kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka i Liljendal. Han ser ingen motsättning mellan bön och medicin. (FOTO: Rolf af Hällström)

– En sån tajming, säger kyrkoherden i Liljendal Håkan Djupsjöbacka som liksom alla andra präster i stiftet hade Jesus och den onda andarna som predikotext söndagen efter MOT-programmet i tv. 17.3.2013 kl. 12:00
Bland annat här på Vasagatan 4 i Helsingfors äger stiftelsen en lägenhet. 
FOTO: KP-ARKIV

En kyrklig stiftelsedoldis erbjuder sponsrat boende. Men eftersom stiftelsen tidigare inte ställt skriftliga krav på hyresgästerna har man i dag en hyresverksamhet som inte motsvarar stiftelsens ändamål. 14.3.2013 kl. 09:00

Den vita röken signalerade valet av Jorge Mario Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires, till ny påve. 13.3.2013 kl. 21:59

Kyrkoherdarna i Helsingfors tar avstånd från osund andlighet. Därför ser de heller ingen möjlighet att för tillfället samarbeta med Pirkko Jalovaara. 14.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Johan Wingborg

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle. 10.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Lars Hedman

Diktarbiskopen Karl-Erik Forssell var frimurare. Biskop John Vikström ställde sig negativ till präster som frimurare men ändrade sig. Biskop Björn Vikström är inte frimurare men en välkommen gäst hos orden. Men kritiken lever kvar. 8.3.2013 kl. 16:16

Tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå stift har sökts av Lars-Eric Henricson. 8.3.2013 kl. 15:14
(FOTO: Uppsala universitet)

Välfärdsstatens avreglering skapar nya och oväntade konstellationer. Kyrkans roll i samhället blir allt viktigare. 8.3.2013 kl. 16:05

– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47