När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Fasaden rämnade, nu berättar han om sina sår

Depression.

Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik.

13.12.2019 kl. 17:25

Vi är alla i behov av bekräftelse och söker den på fel ställen, till exempel genom att använda vår makt fel, genom att skvallra, genom att försöka vara oersättliga.
– Själv lider jag av matmissbruk. Jag äter för att det lugnar mig.

Just nu försöker han – än en gång – gå ner i vikt. Han är i kö för en fetmaoperation, men hoppas fortfarande på att komma igång med motionerandet och skapa ett beroende till något sunt, som motion. Han har länge kämpat med utmattning och depression, liksom så många andra som lider av beroenden av olika slag.
– Jag tror inte att vi är offer, jag tror vi kan välja. Men ibland är det där valet bara att säga: ”Hjälp mig. Jag klarar inte det här, jag orkar inte.”

Det allra, allra svåraste för många missbrukare är att ta emot hjälp. De har förlorat förmågan att ha relationer, att bygga tillit, att tro på sig själva och andra.
– Men vi behöver varandra, och vi lär oss inte heller att hjälpa andra om vi inte lär oss att ta emot hjälp. Vi älskar för att Gud har älskat oss först.

Det blir lätt så att vi ser på oss själva med en sträng, moralistisk blick. ”Sluta med det där! Smaka inte!” Men det som lugnar oss – mat, droger, maktmissbruk – måste ersättas med något.
– Det finns en bra biblisk modell för det: Den som stjäl ska sluta stjäla och i stället arbeta med sina händer. Så vi borde säga till varandra: Kommer du och jobbar med mig? Det handlar igen om relationer. Men det är också där vi missar, det skrämmer oss och tar så mycket längre tid. Och det kostar så mycket mer.

Han pratar mycket om sin depression med sina vänner, syskon och familj. Han har många vänner som jobbar med att hjälpa andra människor, liksom han själv gör.
– Och vi har alla saker vi kämpar med! Fasaderna har rasat för länge sedan. Om man är bunden av skam tar det mycket energi.

Många av oss saknar relationer där vi inte behöver bära upp en mask. Då tror vi att vi är ensamma med våra problem och med vår skam.
– Därifrån kommer rädslan: ”Tänk om någon ser, tänk om någon skulle veta.” Vissa av mina elever vet vad jag kämpar med och hur jag fått hjälp och de delar med sig av sin kamp. Det har varit en härlig församlingsupplevelse för mig, att dela livet med dem.

Han efterlyser verklig gemenskap också i kristna sammanhang, genomskinlighet och äkthet – och att gå efter det omöjliga.
– Jesus skickade ut oss för att göra andra till lärjungar och hålla allt det han befallt. Det är ju en omöjlig uppgift! Men missionsbefallningen handlar om att lära människor att ha ett beroende, att vara beroende av nåd och av kärlek. Den handlar om överlåtelse. Det börjar inte med moral och handlar inte om prestation. Det är att hitta en väg: Hur ska jag bli maximalt älskad?

Men tro är ju inte heller ett vaccin mot ångest och beroenden, det har du själv upplevt.
– När jag ser på min ångest och depression så har det har varit en sak som fört mig närmare människor som mår dåligt. Jag har fått leda människor till tro, det har hänt märkliga saker då jag varit som svagast. För mig har depressionen börjat lätta i och med att jag accepterat att svaghet är en del av livet. Det finns kanske orsaker, och det finns saker jag kan göra för att må bättre – men jag kan inte säga att jag just nu har någon stor förväntan på att depressionen ska försvinna helt. Även efter att depressionen lättar kan man uppleva att stresståligheten är svagare.

Han tror att hans egen depression handlar om att han alltför länge försökte kämpa alltför ensam.
– Då orkar man inget annat än att få ett katastroftänkande, ett mörkertänkande. Har något varit tillräckligt smärtsamt värjer man sig för att igen sätta handen på det som bränner.

Han jobbade i många år som ledare och predikade för tiotusentals människor. Han undervisade tre–fyra gånger i veckan, han var efterfrågad och anlitad i olika kristna sammanhang. Nu undervisar han två–tre gånger om året.
– När mycket av det som hade varit en viktig del av min identitet försvann måste jag ompröva allt. Jag fann mig i ett vilset tillstånd, utan värde och utan de markörer jag vant mig vid att följa.

Det fanns ingen väg tillbaka till det som varit. Han kämpade med sitt mörker, bytte yrke, började om från början.
– För mig handlar det om att komma tillbaka till en grundtillit där jag accepterar att jag inte förstår. Det var väldigt tufft för mig att plötsligt bara börja säga: Jag vet inte.

Han kunde inte längre bygga på kunskap och vetande och beundran.
– Förr, när jag kom till något ställe, kunde någon säga, halvt på skoj: ”Legendaarinen Matti Aspvik.” Då fanns det lite sanning i det. Det var väldigt destruktivt för mig att fastna i det.

Han citerar Hjalmar Söderberg: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”
– Ingen är fullkomligt mätt av kärlek. Och eftersom vi inte är det kompenserar vi det med någonting. Skulle jag ha erfarit och vetat och förstått i mitt inre att jag är fullkomligt älskad och accepterad – då skulle jag inte leva som jag gör.

Min erfarenhet är att när jag är på ett riktigt mörkt ställe blir jag inte tröstad av ”Jesus älskar dig.” Det är för abstrakt.
– Jag tror ju att Guds kärlek ofta förmedlas genom relationer. Problemet är att också bekräftelse som binder oss förmedlas genom relationer. Vi behöver mer genomskinlighet, inte bara ideal och präktiga fasader. Vi skulle må mycket bättre om vi kunde skapa sammanhang av genomskinlighet och möten. Jag tror att bakom varje hetlevrad debattör finns det en berättelse om smärta, om sår.

Kristna hjälpare, säger han, hjälper ibland för att de känner sig bekräftade bara i att finnas till för andra. Så sliter de ut sig.
– Man kan vara väldigt kärleksfull och empatisk bara för att få synas. Många gånger har jag märkt att jag gått in för att hjälpa någon med dubbla motiv, och de kommer alltid att finnas där. Vi måste försöka ha en viss genomskinlighet i varför vi gör saker. En ärlig bön till Gud: ”Lär mig att älska.”

Han menar att kristendomen bli patetisk om den bara blir empatisk med våra svagheter. Vi behöver också tro på Guds möjligheter, möjligheter som faktiskt förutsätter just svaghet.
– Svaga som vi är sträcker vi oss mot det där omöjliga. Vi säger: ”Jesus, jag kan inte, hjälp. Men jag vill.”

Sofia Torvalds



förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

DECKARE. Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson. 8.3.2023 kl. 18:38

missbruk. Tidigare vann flaskan om han måste välja mellan den och hustrun. Idag väljer Stig Nykvist bort flaskan. – För missbrukare är det dagens viktigaste och svåraste val, säger han. 8.3.2023 kl. 10:50

kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27