När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Fasaden rämnade, nu berättar han om sina sår

Depression.

Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik.

13.12.2019 kl. 17:25

Vi är alla i behov av bekräftelse och söker den på fel ställen, till exempel genom att använda vår makt fel, genom att skvallra, genom att försöka vara oersättliga.
– Själv lider jag av matmissbruk. Jag äter för att det lugnar mig.

Just nu försöker han – än en gång – gå ner i vikt. Han är i kö för en fetmaoperation, men hoppas fortfarande på att komma igång med motionerandet och skapa ett beroende till något sunt, som motion. Han har länge kämpat med utmattning och depression, liksom så många andra som lider av beroenden av olika slag.
– Jag tror inte att vi är offer, jag tror vi kan välja. Men ibland är det där valet bara att säga: ”Hjälp mig. Jag klarar inte det här, jag orkar inte.”

Det allra, allra svåraste för många missbrukare är att ta emot hjälp. De har förlorat förmågan att ha relationer, att bygga tillit, att tro på sig själva och andra.
– Men vi behöver varandra, och vi lär oss inte heller att hjälpa andra om vi inte lär oss att ta emot hjälp. Vi älskar för att Gud har älskat oss först.

Det blir lätt så att vi ser på oss själva med en sträng, moralistisk blick. ”Sluta med det där! Smaka inte!” Men det som lugnar oss – mat, droger, maktmissbruk – måste ersättas med något.
– Det finns en bra biblisk modell för det: Den som stjäl ska sluta stjäla och i stället arbeta med sina händer. Så vi borde säga till varandra: Kommer du och jobbar med mig? Det handlar igen om relationer. Men det är också där vi missar, det skrämmer oss och tar så mycket längre tid. Och det kostar så mycket mer.

Han pratar mycket om sin depression med sina vänner, syskon och familj. Han har många vänner som jobbar med att hjälpa andra människor, liksom han själv gör.
– Och vi har alla saker vi kämpar med! Fasaderna har rasat för länge sedan. Om man är bunden av skam tar det mycket energi.

Många av oss saknar relationer där vi inte behöver bära upp en mask. Då tror vi att vi är ensamma med våra problem och med vår skam.
– Därifrån kommer rädslan: ”Tänk om någon ser, tänk om någon skulle veta.” Vissa av mina elever vet vad jag kämpar med och hur jag fått hjälp och de delar med sig av sin kamp. Det har varit en härlig församlingsupplevelse för mig, att dela livet med dem.

Han efterlyser verklig gemenskap också i kristna sammanhang, genomskinlighet och äkthet – och att gå efter det omöjliga.
– Jesus skickade ut oss för att göra andra till lärjungar och hålla allt det han befallt. Det är ju en omöjlig uppgift! Men missionsbefallningen handlar om att lära människor att ha ett beroende, att vara beroende av nåd och av kärlek. Den handlar om överlåtelse. Det börjar inte med moral och handlar inte om prestation. Det är att hitta en väg: Hur ska jag bli maximalt älskad?

Men tro är ju inte heller ett vaccin mot ångest och beroenden, det har du själv upplevt.
– När jag ser på min ångest och depression så har det har varit en sak som fört mig närmare människor som mår dåligt. Jag har fått leda människor till tro, det har hänt märkliga saker då jag varit som svagast. För mig har depressionen börjat lätta i och med att jag accepterat att svaghet är en del av livet. Det finns kanske orsaker, och det finns saker jag kan göra för att må bättre – men jag kan inte säga att jag just nu har någon stor förväntan på att depressionen ska försvinna helt. Även efter att depressionen lättar kan man uppleva att stresståligheten är svagare.

Han tror att hans egen depression handlar om att han alltför länge försökte kämpa alltför ensam.
– Då orkar man inget annat än att få ett katastroftänkande, ett mörkertänkande. Har något varit tillräckligt smärtsamt värjer man sig för att igen sätta handen på det som bränner.

Han jobbade i många år som ledare och predikade för tiotusentals människor. Han undervisade tre–fyra gånger i veckan, han var efterfrågad och anlitad i olika kristna sammanhang. Nu undervisar han två–tre gånger om året.
– När mycket av det som hade varit en viktig del av min identitet försvann måste jag ompröva allt. Jag fann mig i ett vilset tillstånd, utan värde och utan de markörer jag vant mig vid att följa.

Det fanns ingen väg tillbaka till det som varit. Han kämpade med sitt mörker, bytte yrke, började om från början.
– För mig handlar det om att komma tillbaka till en grundtillit där jag accepterar att jag inte förstår. Det var väldigt tufft för mig att plötsligt bara börja säga: Jag vet inte.

Han kunde inte längre bygga på kunskap och vetande och beundran.
– Förr, när jag kom till något ställe, kunde någon säga, halvt på skoj: ”Legendaarinen Matti Aspvik.” Då fanns det lite sanning i det. Det var väldigt destruktivt för mig att fastna i det.

Han citerar Hjalmar Söderberg: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”
– Ingen är fullkomligt mätt av kärlek. Och eftersom vi inte är det kompenserar vi det med någonting. Skulle jag ha erfarit och vetat och förstått i mitt inre att jag är fullkomligt älskad och accepterad – då skulle jag inte leva som jag gör.

Min erfarenhet är att när jag är på ett riktigt mörkt ställe blir jag inte tröstad av ”Jesus älskar dig.” Det är för abstrakt.
– Jag tror ju att Guds kärlek ofta förmedlas genom relationer. Problemet är att också bekräftelse som binder oss förmedlas genom relationer. Vi behöver mer genomskinlighet, inte bara ideal och präktiga fasader. Vi skulle må mycket bättre om vi kunde skapa sammanhang av genomskinlighet och möten. Jag tror att bakom varje hetlevrad debattör finns det en berättelse om smärta, om sår.

Kristna hjälpare, säger han, hjälper ibland för att de känner sig bekräftade bara i att finnas till för andra. Så sliter de ut sig.
– Man kan vara väldigt kärleksfull och empatisk bara för att få synas. Många gånger har jag märkt att jag gått in för att hjälpa någon med dubbla motiv, och de kommer alltid att finnas där. Vi måste försöka ha en viss genomskinlighet i varför vi gör saker. En ärlig bön till Gud: ”Lär mig att älska.”

Han menar att kristendomen bli patetisk om den bara blir empatisk med våra svagheter. Vi behöver också tro på Guds möjligheter, möjligheter som faktiskt förutsätter just svaghet.
– Svaga som vi är sträcker vi oss mot det där omöjliga. Vi säger: ”Jesus, jag kan inte, hjälp. Men jag vill.”

Sofia Torvalds



Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00
Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18
 – Som kristen och artist på julen får jag sjunga om något viktigt för mig, säger Elna Romberg.

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30

Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51