Jonas Jansson gillar jobbet på Intek i Jakobstad. Men ibland längtar han efter omväxling.
Jonas Jansson gillar jobbet på Intek i Jakobstad. Men ibland längtar han efter omväxling.

Jonas Jansson: "Jag har en kromosom för mycket i glädje och sorg"

profilen.

Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor.

13.12.2019 kl. 12:56

Jag tänker så mycket på det här livet. Jag tänker för mycket, säger Jonas Jansson.

Vi sitter i ett litet rum på Jonas arbetsplats, Intek serviceenhet, och samtalar. Vi har nyss gått en runda och bekantat oss med de arbetsstationer där Jonas jobbar om dagarna, packar in och fogar ihop – grejer som olika företag beställt och som de som jobbar vid Intek levererar. Jonas trivs för det mesta med sina arbetsuppgifter, men ibland kan de kännas enformiga. Han brinner för så mycket, och så tänker han, som sagt, nästan för mycket.

– Det beror på mitt handikapp. Det innebär att min livssituation är annorlunda än andras. Vissa saker kräver mer tid. För mig betyder det ganska mycket att lyssna och reflektera och att ha gemenskap med varandra.

Jonas Jansson föddes med en kromosom för mycket. Han har Downs syndrom.

– Jag har en kromosom för mycket både i glädje och sorg. Jag klarar av att leva, och att ge den glädjen vidare till andra. Jag klarar av att vara delaktig och visa omsorg, inte bara för mina egna utan för andra också. Glädje är också att bygga broar. Fast jag är frikyrklig vill jag också vara öppen för kyrkan.

Vad har varit en sorg för dig?

– Att förstå att jag har ett handikapp, att det finns saker jag inte klarar av själv.

Det finns saker som han skulle vilja göra men inte kan. Till exempel att bilda familj. Han skulle vilja stå framme i kyrkan och lova någon trohet inför Gud och församlingen. Men kan han inte det vill han leva ett bra liv ändå.

”Jag var envis och klarade det”

– Barndomen kan jag inte klaga på! säger Jonas Jansson om sin uppväxt.

Mor- och farföräldrarnas var viktiga för honom, liksom grannarna. Han berättar att han var två år när han tog sina första steg och tre år när han började tala. Han minns en granne som blev upprörd när han hörde att Jonas inte skulle kunna gå i vanlig skola.

– Han blev så arg! Han sa: Titta på honom, han är ju alldeles frisk!

Och Jonas gick faktiskt – tack vare sina pedagogföräldrars envishet – i vanlig skola.

– Jag började i skolan år 1989, och jag är tacksam att jag fick lära känna ungdomarna i min hemby. Det tycker jag är ganska viktigt, att man är en bland andra, sedd och accepterad av andra, med samma värde och samma rättigheter som alla andra. Vissa har svårare med endel saker, andra har inte lika mycket, men alla är vi unika. Du är unik och jag är unik.

Högstadietiden i Bennäs var kämpig.

– Det fanns de som retade mig. Sådana som frågade varför jag skulle vara i den klassen. Men jag var envis och klarade av det. På den tiden var det inte enkelt, men idag kan jag konstatera att jag lärt mig någonting. Jag har lärt mig att gå igenom det, och förstå hur andra ungdomar kan känna och uppleva den tiden.

För honom är Gud den stora trygga famnen som inte har fördomar, utan den som tänker: Jag älskar dig.

Har du någonsin frågat Gud varför han gav dig den där extra kromosomen?

– Nej, jag har inte frågat honom. Jag tänker: Mitt liv är så här. Jag ska försöka få ut något gott av det.

Han säger att han skulle vilja leva så att han inte trampar någon annan på fötterna.

– Man måste tänka efter innan man säger någonting, till exempel om någon annan har sorg.

Att han har några goda vänner som han kan prata med betyder otroligt mycket för honom. Men han skulle vilja ha fler.

Vad betyder Gud för dig?

– Gud betyder att jag vet att jag har honom när jag behöver honom. I en intervju sa Astrid Lindgren att hon tror på Gud när hon behöver honom. Det är samma sak för mig. När jag behöver honom säger jag: Kom nu! Jag tänker att jag möter Gud i de vardagsänglar som jag möter.

En sådan ängel var biskop Bo-Göran Åstrand, som Jonas Jansson fick följa med en dag då Åstrand jobbade som kyrkoherde i Jakobstad. Det mötet var otroligt viktigt för honom.

– Alla behöver sådana människor som får en att känna att man är viktig och sedd och att någon lyssnar på en.

Han säger att hans självförtroende vuxit i andliga samtal.

Hurdant är ditt självförtroende?

– Det är upp och ner. Det är som ett tåg som kommer, tuff tuff, på ett spår, och ibland så stannar det, och så fortsätter det igen.

Sofia Torvalds
Nicklas Storbjörk



– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29
Martin Fagerudd är solidarisk med biskopen och viger inte samkönade par innan kyrkan gett grönt ljus. Kyrksalen i Vanda kan han däremot tänka sig att upplåta för vigsel, om paret i fråga hittat en präst som går med på att viga.

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57
Eila Helander utreder vigselrättens betydelse.

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43
Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00
På lördagen kunde UK-deltagarna mingla med olika utställare. Här försöker Visa Lammentausta pricka måltavlan i Förbundet Kyrkans ungdoms tävling.

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

Östnyland. Kyrkpressen har ställt tre frågor till Clas Abrahamsson om den utredning som domkapitlet i Borgå stift gjort kring församlingsstrukturen i Östra Nyland. 23.1.2017 kl. 15:36
Alina Blomberg fyller 30 år nästa år, vilket betyder att det här året är hennes sista på Ungdomens kyrkodagar.

ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18
Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57
Maria Sundblom-
Lindberg känner sig lyckligt lottad över att hon får jobba med det hon gör.
– Men jag saknar också det kyrkliga och andliga.

teve. Trygghet och tillit är förutsättningen för ärlighet och öppenhet. Det vet Maria Sundblom Lindberg, som intervjuat femton familjer om det som är svårast och viktigast i livet. 19.1.2017 kl. 10:34

ungdomens kyrkodagar. "Ha ett öppet sinne, våga ta ställning, ha roligt och knyt kontakter." Det är goda råd från en av programvärdarna till alla dem som deltar i den 49:e upplagan av Ungdomens kyrkodagar. 18.1.2017 kl. 17:00

Stefan Forsén lämnar tjänsten som kyrkoherde i östra Helsingfors. Matteus församling söker en ny ledare.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45
Heidi Juslin-Sandin blir ny "personalchef" vid domkapitlet.

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34
Före en månad sedan kom Olha Holubova till tryggheten hos dottern Mariia Skog och barnbarnen i Vasa. Lova heter det yngre barnbarnet.

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00
Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21
Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35