Måste julklappen vara något man kan paketera?
Måste julklappen vara något man kan paketera?

Våga prata om julklapparna!

julklappar.

Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga.

12.12.2019 kl. 15:11

Julia Degerth driver bloggen Grön i Åbo där hon skriver om hur man kan göra bättre val för miljön. Själv har hon inte gett eller fått julklappar på flera år.
– Julklappar har fått en negativ klang i mina öron. Jag skulle vilja ändra på innebörden.

En orsak till att hon ser julklapparna som problematiska är att så mycket fokus ligger på att man ska ge något och så lite fokus på vad man ger.
– Det leder lätt till att man köper något oetiskt.

Om man ändå vill ge något tipsar hon om att man kan ge bort sånt som mottagaren ändå skulle ha köpt – till exempel något ätbart.
Allt man ger måste inte vara nytt.
– Det finns jättemycket fint på loppis, eller så kan man ge bort något man har hemma men inte använder. Det kan nästan kännas lite tabubelagt att göra så, men egentligen är det ju fantastiskt om någon annan kan få användning för det!

Om man känner att man inte vill eller orkar ge något materiellt kan man ge upplevelser eller tjänster.
– För att göra det mer som en julklapp kan man göra ett presentkort där man skriver att du får boka in mig för den här typen av hjälp. Jag skulle bli jätteglad om någon kom hem till mig och städade! Man kan också ge barnpassning till småbarnsfamiljer.

Vissa julklappar ger mottagaren känslan av att ha hjälpt någon annan.
– Min pojkvän har till exempel köpt en julklapp anonymt till en elvaårig pojke via en insamling. Man kan också stöda någon organisation som hjälper familjer som har det ekonomiskt svårt.

Prata om julen

Trots att Degerth drivs av ett starkt miljöengagemang säger hon att julklapparna är en bredare fråga.
– En orsak till att jag vill prata om det här är att det finns människor som lever i en situation där de faktiskt inte har råd att köpa julklappar.

Julia Degerth har inte gett eller fått julklappar på flera år. (Foto: Privat)

Hon tycker att vi borde prata mer om hur olika julen kan se ut.
– Inför jul möts vi av budskap om vad vi ska ha på julbordet och vad vi ska ha på oss. Det handlar inte bara om pengar, utan det kan också handla om att man inte har någon att fira med.

För henne känns det som en stor lättnad att inte få eller ge julklappar.
– Det tar bort mycket av stressen inför julen. Men jag förstår att det kan vara svårt för andra, att julklappar kanske gör att man känner sig älskad och känner att någon tänkt på en.

Svårast tänker hon att det är i en barnfamilj där barnen kanske jämför julklappar med sina kompisar.
– Jag vill ju att alla barn ska känna sig älskade och sedda under julen. Om det går att ordna med hjälp av de här tipsen är det jättefint, men de fungerar knappast för alla.

– Det finns absolut en glädje och överraskning i att ge julklappar. Det behöver inte vara något dåligt, och alla måste inte sluta ge julklappar, fast det kanske låter som om jag tycker det.

Här kan du läsa Julia Degerths tips på 59 miljövänliga och etiska julklappar.

Erika Rönngård



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00