Måste julklappen vara något man kan paketera?

Våga prata om julklapparna!

julklappar.

Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga.

12.12.2019 kl. 15:11

Julia Degerth driver bloggen Grön i Åbo där hon skriver om hur man kan göra bättre val för miljön. Själv har hon inte gett eller fått julklappar på flera år.
– Julklappar har fått en negativ klang i mina öron. Jag skulle vilja ändra på innebörden.

En orsak till att hon ser julklapparna som problematiska är att så mycket fokus ligger på att man ska ge något och så lite fokus på vad man ger.
– Det leder lätt till att man köper något oetiskt.

Om man ändå vill ge något tipsar hon om att man kan ge bort sånt som mottagaren ändå skulle ha köpt – till exempel något ätbart.
Allt man ger måste inte vara nytt.
– Det finns jättemycket fint på loppis, eller så kan man ge bort något man har hemma men inte använder. Det kan nästan kännas lite tabubelagt att göra så, men egentligen är det ju fantastiskt om någon annan kan få användning för det!

Om man känner att man inte vill eller orkar ge något materiellt kan man ge upplevelser eller tjänster.
– För att göra det mer som en julklapp kan man göra ett presentkort där man skriver att du får boka in mig för den här typen av hjälp. Jag skulle bli jätteglad om någon kom hem till mig och städade! Man kan också ge barnpassning till småbarnsfamiljer.

Vissa julklappar ger mottagaren känslan av att ha hjälpt någon annan.
– Min pojkvän har till exempel köpt en julklapp anonymt till en elvaårig pojke via en insamling. Man kan också stöda någon organisation som hjälper familjer som har det ekonomiskt svårt.

Prata om julen

Trots att Degerth drivs av ett starkt miljöengagemang säger hon att julklapparna är en bredare fråga.
– En orsak till att jag vill prata om det här är att det finns människor som lever i en situation där de faktiskt inte har råd att köpa julklappar.

Julia Degerth har inte gett eller fått julklappar på flera år. (Foto: Privat)

Hon tycker att vi borde prata mer om hur olika julen kan se ut.
– Inför jul möts vi av budskap om vad vi ska ha på julbordet och vad vi ska ha på oss. Det handlar inte bara om pengar, utan det kan också handla om att man inte har någon att fira med.

För henne känns det som en stor lättnad att inte få eller ge julklappar.
– Det tar bort mycket av stressen inför julen. Men jag förstår att det kan vara svårt för andra, att julklappar kanske gör att man känner sig älskad och känner att någon tänkt på en.

Svårast tänker hon att det är i en barnfamilj där barnen kanske jämför julklappar med sina kompisar.
– Jag vill ju att alla barn ska känna sig älskade och sedda under julen. Om det går att ordna med hjälp av de här tipsen är det jättefint, men de fungerar knappast för alla.

– Det finns absolut en glädje och överraskning i att ge julklappar. Det behöver inte vara något dåligt, och alla måste inte sluta ge julklappar, fast det kanske låter som om jag tycker det.

Här kan du läsa Julia Degerths tips på 59 miljövänliga och etiska julklappar.

Erika Rönngård



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39