Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.
Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

Ingen behöver fira jul ensam

julafton.

I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden.

12.12.2019 kl. 00:01

I Petrus församling får den som söker en julgemenskap komma hem till kyrkoherde Daniel Björk och hans fru Rebecka i Gamlas. Paret öppnade sitt hem för första gången för två år sedan, delvis av praktiska orsaker.

– Vi är ju ändå kvar i Helsingfors och jobbar på julafton. De vänner vi tidigare firat jul med har flyttat från Helsingfors och vi ville fira med fler än familjen. Vi tänkte att det finns människor som inte har någon att fira med, säger Rebecka Björk.

I Matteus församling börjar julaftonens gemensamma firande efter julbönen i Matteuskyrkan.
– Det har varit ganska lättsmält program, lite tävlingar och uppgifter att göra. Och så har vi sjungit massor av julsånger, alla har fått önska sånger, säger Annika Steffansson. Hon har tillsammans med sin man och sina vuxna barn firat julafton i Matteuskyrkan de två senaste åren.

– Det känns bra att kunna vara en del av en annan gemenskap när man har möjlighet till det och man vet att det finns andra som behöver en. Men vi tycker ju själv också att det är trevligt att ta del av programmet och sjunga julsångerna, säger Steffansson.

I Matteuskyrkan är det julron och gemenskapen som är det viktiga.
– Det finns ingen stress eller julklappsfixering, säger Steffansson.

De som firat julafton i Matteuskyrkan har representerat hela församliingen.
– Det har varit en jättestor blandning av människor: Ensamma, personer som kommit med en stor familj, barn, ungdomar, medelålders och åldringar, säger Annika Steffansson.

Öppet för alla

Maten är en viktig del av julfirandet i båda församlingarna. I Matteus sköter ansvarspersonerna om att den lagas och deltagarna får komma till dukat bord. Efteråt får den som vill ta hem den mat som blivit över. Hemma hos paret Björk bjuder man in gästerna i köket och låter dem hjälpa till med maten.
– Man blir en del av gemenskapen om man får fixa sallad, skära upp bröd eller duka bordet.

I Petrus församling har man inget ordnat program, utan ägnar sig åt att äta tillsammans och samtala.
– Första året var det en väldigt spretig skara som kom, ingen kände någon annan och det var olika språk och olika nationaliteter.

Rebecka Björk säger att hon var orolig över hur det skulle gå, men att de fick uppleva ett julunder.

– Det blev otroligt fina samtal och möten. Ingen pratade om vädret, utan vi talade om politik, relationer, kärlek och drömmar.

Hemma hos Daniel och Rebecka Björk deltar hela familjen. Hon säger att de pratat med barnen om varför de firar jul så här, att det finns många som är ensamma och att de kan komma hem till dem och fira tillsammans med dem.

– Jag blir väldigt ledsen av tanken på att människor sitter ensamma hemma och ser på tv på julafton. Man får jättegärna komma hem till oss och fira, eller tipsa någon annan, säger Rebecka Björk.

Både Petrus och Matteus julfirande är öppna för alla, oavsett om man hör till församlingen eller inte.
– Matteus julfirande passar alla. Det är inte bara för dem som är antingen hjälpande eller behövande, säger Annika Steffansson.

Julaftonsgemenskap i Matteus

"Vill du fira julafton i en trevlig gemenskap? Matteus församling bjuder dig till en mysig julaftonskväll i Matteuskyrkan kl. 17-20. Ät gott och ta det lugnt, precis som man ska på julen. Välkommen! Anmäl dig gärna på förhand via matteus.fors@evl.fi"

Julaftonsgemenskap i Petrus

"Välkommen hem till oss! Om du eller nån du känner inte har någon att fira jul med på julafton, är det bara att titta in till kyrkoherdefamiljen Daniel och Rebecka Björk i Gamlas. Vi fixar god mat tillsammans och njuter av julstämningen från klockan 17. Hör bara av dig till daniel.bjork@evl.fi. Vi ser fram emot att umgås med dig!"

Erika Rönngård



Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00
Ivana Milosavljevic vid en av sina tavlor ur serien 
Fin(t)land. Hon vill måla ett normalt liv där inte allt är perfekt.

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41