Sofia Torvalds och Maria Sann står för text och bild i kyrkans julkalender.

Tillsammans mot julen

julkalender.

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling!

28.11.2019 kl. 11:37

– Stilen i kalenderluckorna är skissaktig, det finns en öppenhet i dem. Jag vill föra fram det vardagliga, inte det finslipade, säger illustratör Maria Sann som tecknat såväl de enskilda luckorna som huvudbilden på församlingarnas julkalender.

En bärande tanke är att adventstiden kan betraktas som en rörelse och resa där vi färdas mot julens under, kanske på en kamelrygg, kanske ombord på ett skepp.

– För mig symboliserar skeppet också alla de människor som inte är här just nu, som kanske är till sjöss eller långt borta, men som jag tänker på under julfirandet, säger Maria Sann.

Utöver bild innehåller varje kalenderlucka även en text skriven av redaktören och författaren Sofia Torvalds.

– Alla behöver höra att det finns något som bär dem. Alla behöver kärlek, uppmuntran och gemenskap. Det har jag försökt skriva in i luckorna. Du är värdefull varje dag, fastän det kanske inte alltid känns så, säger Sofia Torvalds.

Texterna och bilderna är i första hand riktade till vuxna men det går också bra att följa med kalendern tillsammans med barn.

– För mig är det viktigt att kyrkans julkalender är för alla, kanske allra mest för dig som känner dig ensam. Vi har tänkt på dig, säger Maria Sann.

Julens mirakel

Kalendern är ett samarbete mellan kyrkan i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla och är en gåva från församlingarna till församlingsborna. De finska församlingsmedlemmarna får en likadan kalender men med texter av poeten Elina Salminen. Det finns också kalendrar med engelskspråkiga texter av prästen Hans Krause. De delas i första hand ut vid olika samlingar.

– För mig är advent en tid när jag får göra det vanliga ett steg vackrare. Jag tycker det är ljuvligt att nästan hela världen, från köpcenter till hemvrå, är pyntad och det skapar samtidigt en slags gemenskap, säger Maria Sann.

Också för Sofia Torvalds är gemenskap en huvudingrediens i julfirandet och ett tema hon för fram i kalendertexterna.

– Jag är själv sådan att julen lätt känns som ett krav, så jag ville förmedla att den inte är det. Julen är en kravlös gåva som vi tar emot och ger vidare, och det jag kan göra för dig är möjligt för att någon annan gjort något för mig. Vi får vara mirakel för varandra.

I Helsingfors och Esbo delas kalendern ut med Kyrkpressen.
I Vanda delas julkalendern ut vid infodisken i församlingens utrymmen i Dickursby (Fernissagatan 4), i Helsinge kyrka S:t Lars (Kyrkovägen 45) och i Myrbacka Virta-kyrka (Råtorpsvägen 8).
I Grankulla delas kalendrar ut i samband med alla tillfällen som ordnas, och man kan också hämta en kalender från Grankulla kyrkas aula, eller kansliet vardagar kl.10-14.

I vanliga fall brukar man öppna en lucka per dag, men nu kan det hända att du får öppna flera på samma gång. Vi beklagar en eventuell försening av utdelningen på grund av poststrejken!

Nina Österholm



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39