Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.
Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.

Präst blev ambassadör för svenskan

språk.

Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom.

21.11.2019 kl. 09:48

– Ta några kompisar och diskutera frågan: När behöver jag svenska?

Kring de runda borden i föreläsningssalen är en grupp teologistuderande samlade. Ämnet den här fredagsmorgonen är det andra inhemska språket – alltså svenska.

Den som håller i lektionen är Tuomas Metsäranta, församlingspastor i Petrus församling. Han är själv finskspråkig och kommer från en liten kommun utanför Åbo. Nu jobbar han i en svenskspråkig församling, något han inte haft en tanke på när han själv började studera.

Här är han som språkambassadör, i ett projekt som drivs av föreningen Nationalspråken rf.

– Hur har jag kommit till den här punkten att jag kan tala och jobba på svenska? inleder han sin berättelse.

Tuomas Metsäranta berättar att han själv tyckte om svenska i skolan och började använda språket även annars: lyssnade på nyheter, läste texter. När han studerade juridik fick han en finlandssvensk flickvän och talade då svenska med hennes familj och vänner.

Han vågade använda språket mera, till exempel på sommarjobbet. Alltid kom inte de rätta orden, som när han bad försäkringskunden om ursäkt för att telefonen ”kraschat”.

– Men det var helt okej. I livet behöver man våga försöka och våga misslyckas. Man får vara nådig mot sig själv.

När Tuomas Metsäranta doktorerat i juridik kände han sig kallad att bli präst. Han studerade teologi på svenska i Åbo. Tanken var att kunna använda språket lite i jobbet – men i slutändan sökte han inte ett enda prästjobb på finska.

Använder sällan språket

Studenterna får fortsätta diskutera i grupperna: om sina framtidsplaner och om vilka media – böcker, filmer, serie, musik – de konsumerar på svenska. Solsidan, Wallander och Astrid Lindgren hör till de populära. Någon har försökt läsa Bibeln på svenska, men det var svårt.

Joona Leivo och Merita Huokuna tycker det svåraste med att lära sig svenska är att de så sällan hör och använder språket i vardagen. Även om det finns svenskspråkiga i en grupp blir det oftast att man talar finska, eftersom de flesta ändå kan det.

På frågorna svarar de ändå gärna på svenska, så mycket de kan.

Skulle ni kunna tänka er att jobba på svenska i framtiden?

– Jo, det kunde jag tänka mig, men jag borde förbättra min kunskap ganska mycket för att kunna jobba på svenska, säger Joona Leivo.

Han är inte säker på vad han vill göra i framtiden, men är intresserad av att bli diplomat. Som tjänsteman skulle det krävas att han kan svenska.

Merita Huokuna jobbar som sjukskötare.

– Jag behöver svenska i jobbet, men jag talar inte så bra.

Hon vill lära sig mer, men har ändå svårt att tänka sig att hon skulle jobba helt på svenska.

– Det är inte så lätt att hitta situationer där jag kan använda språket. Jag har inga svenskspråkiga kompisar. På jobbet finns det många svensk- och tvåspråkiga, så de sköter oftast de patienter som talar svenska.

I framtiden är det möjligt att hon blir präst. Beroende på var hon då jobbar kan språkkunskaperna bli viktiga – till exempel i skärgården tänker hon sig att det finns många äldre som kanske inte talar så bra finska.

– Det är roligt att berätta för andra varför det är nyttigt att lära sig svenska. Det öppnar möjligheter om man kan språket. Kanske träffar man människor som man inte annars skulle träffa, säger Tuomas Metsäranta.

Han hör nu till det sextiotal ambassadörer som gjort sammanlagt 180 besök sedan projektet Språkambassadörerna drog igång i våras. Tidigare i höst besökte han sin egen gamla skola i Lundo.

Att jobba i en svenskspråkig församling har varit en positiv upplevelse. Och eftersom Petrus församling finns i Helsingfors möter han också många tvåspråkiga familjer.

Vad är mest utmanande med att jobba som präst på ett annat språk än sitt modersmål?

– Hur man förklarar saker, till exempel undervisar om Bibeln, så att människor förstår vad det handlar om. Samma utmaning finns delvis också när man talar sitt modersmål – samtidigt kan det vara en fördel att man måste använda ett lite enklare språk.

Emelie Wikblad



Karstein Volle är författare, konstnär och timlärare i bildkonst. Han växte upp i Norge men bor idag i Helsingfors och stortrivs där.

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45
I slutet av april höll kören sin första körövning över nätet.

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39
Kaj Kunnas är tacksam över att vara frisk, och över att det finns vardagsänglar som kämpar för ens bästa.

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00
Covid-19 påminner om att livet inte kan kontrolleras – men alla drabbas inte på samma sätt.

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13
Otto Gabrielsson bor i Stockholm. Han läser till att bli psykolog vid Karolinska Institutet.

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46
Från första juni står kyrkorna igen öppna för gudstjänst – men inte för fler än femtio personer, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00
Evangeliföreningens familjeläger på Klippan i Nykarleby och den fysiska missionsfesten i Nagu ställs nu in. Det gör också laestadianernas stormöte i Larsmo.

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00