Kyrkan satsar på klimatneutralitet och pilgrimsprojekt fick pengar

Kyrkomötet.

Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten.

7.11.2019 kl. 12:30

En av de sista uppgifterna för de ombud som suttit i kyrkomötet de senaste fyra åren var att godkänna Kyrkans centralfonds budget för 2020 och verksamhetsplanen för de närmaste tre åren.

Ekonomiutskottets ordförande Tapio Tähtinen presenterade utskottets arbete och konstaterade att de är bekymrade för församlingarnas svaga ekonomi och framförallt en ökad polarisering mellan församlingarnas ekonomier.

För att få ekonomin i balans år 2021 betonade utskottet att man inte ska tillämpa osthyvelprincipen, utan målet ska vara en tydlig prioritering av verksamheten och en förändring av verksamhetskulturen.

En kolneutral kyrka 2030

I budgeten ingår 215 000 euro för att förverkliga kyrkans energi- och klimatstrategi, "En kolneutral kyrka 2030”. I det här projektet ingår bland annat att kartlägga församlingarnas skogsegendom och vilken effekt den har som kolsänka och kollager. En kartläggning ska också göras av vilka energiformer som används i församlingarnas fastigheter och hur de nuvarande koldioxidutsläppen ser ut.

Församlingarna ska få energirådgivning och de som övergår från fossil energi till fossilfria energikällor ska få stöd.

Pilgrimsverksamhet stöder människors andlighet

Kyrkomötet beviljade 40 000 euro för att anställa en pilgrimskoordinator med uppgift att utveckla pilgrimsvandringsverksamheten. Den anses viktig eftersom pilgrimsvandringar blivit mycket populära och verksamheten når personer som församlingarna inte nödvändigtvis möter i sin grundläggande verksamhet.

Åbo ärkestift och Borgå stift är beredda att genomföra det treåriga projektet kring pilgrimsvandringsverksamheten i samarbete med bland annat Åbo stad. Projektet ska betjäna pilgrimsvandringsverksamheten och gudstjänstlivet på bred front i Finland.

Inget gemensamt datasystem för begravningsväsendet

Kyrkomötet beslöt att inte godkänna ett projekt för att bygga upp ett nytt gemensamt datasystem för begravningsväsendet. Motiveringen var att man ännu inte har utrett församlingarnas behov tillräckligt. I stället beslöt man använda de 330 000 euro som systemet skulle kosta till understöd till församlingarna.

Webred



profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50