– En respektfull maktutövning tar sig uttryck i öppenhet för olika synvinklar, beredskap att ta emot kritik och framför allt en omsorg om att helheten byggs upp på bästa möjliga sätt för alla. I sista hand handlar maktutövning om beredskap att tjäna andra, att förbinda sig till det gemensamma goda. Det uttrycker också Jesus i orden: Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare, sade Tapio Luoma.
Ärkebiskopen reflekterade över vad en tjänstvillig maktutövning betyder och lyfte fram fyra aspekter.
– Man kan inte äga makt. I en demokrati ger människor genom val ifrån sig sin makt för en viss tid till dem som är beredda att ta ansvar för att den används för det gemensamma bästa. Att all makt är given makt betyder också att man måste avstå från makten. Den makt man fått måste man ge tillbaka för att den ska delas ut igen.
– Man måste alltid svara för sin maktutövning; hur har jag förhållit mig till andra människor och hur har jag främjat det som är gott för dem. Det är också bra för varje maktutövare att reflektera över sig själv och sin relation till makten, sade Luoma.
Kyrkomötets höstsession i Åbo pågår till och med fredag. Under veckan ska mötet besluta bland annat om krav på faddrar, ungas påverkansmöjligheter och kyrkans budget för 2020. Det är sista gången kyrkomötet samlas i den här konstellationen, i februari 2020 väljs nya kyrkomötesombud.
Ärkebiskopen påminde kyrkomötesombuden om att de nu står på gränsen mellan gammalt och nytt i och med det kommande valet. Och att det då är viktigt att granska den tid som har gått och var man har lyckats eller misslyckats.
– Granskningen förutsätter ärlighet och öppenhet, alltså exakt samma saker som behövs också i själva maktutövningen. Maktutövning berättar mycket om oss som människor. Makt är allt annat än oväsentligt. Därför måste man tala om makten och fundera på dess olika sidor, inte bara i kyrkan och vid kyrkomötet, utan överallt där makt utövas.
Här kan du läsa mer om vad kyrkomötet gör och om kyrkomötesvalet.