En grav i havet är också en grav, men det är ändå inte riktigt samma sak.
En grav i havet är också en grav, men det är ändå inte riktigt samma sak.

De kära namnen, huggna i sten

allhelgona.

Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket.

2.11.2019 kl. 11:13

När jag åker hem till Esbo efter jobbet åker bussen över bron till Drumsö. Det händer att jag börjar gråta precis där, när bussen svävar över vattnet. Det är för att jag saknar min mormor och morfar, och för att det är precis där – på bron – som jag föreställer mig att deras grav finns.

Mina morföräldrar var seglare. I april blev de rastlösa, i maj hade de redan åkt iväg för att återvända först på hösten. Efter att min morfar blev pensionär seglade de långt: till Spanien, till brittiska öarna. Jag har födelsedag i juli och jag räknade aldrig med att de skulle vara där när det var kalas.

För dem själva var det den naturligaste sak i världen att deras aska efter döden skulle strös ut i havet. Två sådana färder har jag varit med om, när barn och barnbarn i en eller flera båtar styrt ut på havet utanför Drumsö, och låtit askan från urnan spridas över vattnet.

För mig bär inte havet med sig samma betydelser som för mina morföräldrar. Jag tycker om att vara vid havet, men inte i havet. Jag tycker om de löften om frihet som en öppen horisont för med sig, men jag tycker inte om att vara där, utlämnad åt den öppna horisonten, i en liten båt, medveten om de djup som ligger under mig.
Jag skulle vilja ha en grav att gå till.

Jag älskar kyrkogårdar. När det blir allhelgona brukar vi ta bilen till Sandudds begravnings-
plats i Helsingfors för att tända ljus på min mans föräldrars grav. Resan är full av strapatser.
För det första är det mängden människor och bilar som väller in där, i mörkret. Att hitta en parkeringsplats är omöjligt, att hitta graven är svårt. Alla minns ungefär var den låg, men ingen minns precis. Vi lyser upp mörkret med våra ficklampor, det verkar alltid blåsa, vi tänder tändsticka efter tändsticka för att ljusen ska brinna.

På alla begravningsplatser finns det ställen där man kan tända ljus för dem som ligger begravda någon annanstans. Jag står ofta och tvekar på de platserna, och jag känner en motvilja mot att lämna ett ljus där, bland alla andra som inte har någonstans att gå.
En grav är så rotad på den plats där den finns. Platsen har valts med omsorg, de döda ligger där tillsammans med andra döda som de en gång älskade. Det finns ett sammanhang, en mening, komplicerade rottrådar. Det finns datum på stenarna, och dem kan man memorera. Man kan räkna åren och minnas precis hur många de fick. De kära namnen finns där, beständiga, huggna i sten. Man kan röra vid stenen, den kommer inte att brinna ner och plockas bort.

Jag läser en artikel i Svenska dagbladet: ”Gravstenen visar vem du var.” Den handlar om att svenskarnas behov av självförverkligande tar sig uttryck också på kyrkogårdarna. Stenen kan exempelvis avspegla den avlidnas personlighet, eller visa vilka fritidsintressen hen hade.
Men jag tänker att gravstenen visar också oss som sörjer och saknar vem vi är. Den visar varifrån vi kommer, den visar kanske var vi själva ska ligga, den visar att vi inte är ensamma. Den påminner oss om att vi är länkar i en lång kedja av människor som levt sina liv precis som vi, med samma längtan och samma kärlek och samma glädje och samma smärta. Den visar att det finns en stor berättelse som aldrig tar slut, men att vi får vara med i den, att vårt perspektiv en liten stund får utrymme i något som är mycket, mycket större än vi.

Min favoritkyrkogård finns på Kökar. Där ligger havet precis intill, det är hjärtskärande vackert. Jag har alltid varit där på sommaren, men det måste vara hjärtskärande vackert där också på vintern, fast på ett alldeles annat sätt.

Jag skulle önska att mina morföräldrar låg där, jag skulle önska att det fanns en gravsten att stryka handen mot, jag önskar att jag kunde ta en vacker liten sten och lägga den på den stora, så som judarna gör, för att visa att jag minns, för att visa att jag var där och tänkte på dem.
Men nu är det inte så. Nu är det i stället så att jag sitter i bussen, det börjar skymma, vågorna målar mönster på havet. Och på bron över till Drumsö kommer deras kära ansikten för mig, deras miner och leenden, och jag spärrar upp ögonen för att tårarna inte ska avslöja att jag just i den stunden står vid någons grav.

Sofia Torvalds



Kyrkovalen i Sverige mobiliserade både Sverigedemokrater och deras motståndare. 16.9.2013 kl. 09:16
Prästutbildningen ändras så att två klassiska språk i stället för tre kan räcka.

Mera kunskap i andra religioner krävs för att bli präst i framtiden, medan antalet klassiska språk kan minskas från tre till två. 11.9.2013 kl. 14:54
- Kärleken tar vid där toleransen tar slut, säger Esbobiskopen Tapio Luoma.

Esbobiskopen Tapio Luoma reflekterade över relationen mellan demokrati och öde i biskopsmötets öppningstal i Hyvinge  i dag. Han var bekymrad över den humanitära katastrofen i Syrien och Egyptens tudelning. 10.9.2013 kl. 14:46

Det som kyrkorna redan kommit överens ska först bli verklighet i församlingarna. 9.9.2013 kl. 16:01
Diskussionen om slopandet av de så kallade söckenhelgerna är ingalunda en
ny fråga. Redan på 70-talet flyttades Kristi Himmelsfärdsdagen och
trettondagen till lördagar för att 1992 återfå sina platser inne i veckan. Gustav Björkstrand, som föredragande minister, var en av de drivande krafterna bakom återinföringen.

Då Kristi himmelsfärd och trettondagen flyttades till lördagar på 70-talet var det under arbetsmarknadsorganisationernas hot om massutträdelse ur kyrkan. Att kyrkomötet i dag skulle gå med på att flytta dagarna är mycket osannolikt, säger Gustav Björkstrand. 5.9.2013 kl. 14:52
FOTO: Rolf af Hällström

Martina-Harms Aalto gillar att återkomma till kära bibelställen men också plocka upp nya helt på måfå. 25.8.2013 kl. 12:00
Katie och Penny Clark, två tredjedelar av gruppen Purple Hulls imponeras av den finländska skogen. FOTO: Johan Sandberg

De odlar bönor med lila skidor och sjunger bluegrass. Jordnära är ett beskrivande ord för tvillingsystrarna Penny och Katy Clark i gruppen Purple Hulls. 24.8.2013 kl. 15:00
Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner.
– Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler. 24.8.2013 kl. 12:00
Temat intelligens, ateister och troende strandar redan på avsaknaden av gemensamma definitioner, säger fil.dr Carina Nynäs om rapporten som platsat i bland annat Aftonbladet. FOTO: May Wikström

Påståendet att religiösa är mindre intelligenta än icke-troende har inte fått fotfäste – varken hos forskare eller i kyrkliga kretsar. Vi kan vara intelligenta på många olika sätt, säger Carina Nynäs. 23.8.2013 kl. 11:32
Olli seppälä är mycket noggrann med att nyhetsfakta blir korrekt och sköts på ett professionellt sätt. FOTO: Johan Myrskog

Kotimaa24:s chefredaktör Olli Seppälä värdesätter noggrann nyhetsjournalistik. Men bakom de faktabaserade nyheterna döljer sig också en filosofisk sida som främst kommer fram ute i naturen. 23.8.2013 kl. 09:43

Borgå stift. Domkapitlet har utsett domprosten Mats Lindgård till ny stiftsdekan. 19.8.2013 kl. 13:29
Rigmor Holst har rest runt i hela Norden i sin tjänst som evangelist. Senare i höst kommer hon att besöka Finland igen i samband med kvinnoweekenden på Pörkenäs. FOTO: Johanna Granlund

I Maxmo har församlingarna tillsammans arrangerat Allkristna Sommarmöten. Satsningen väntas bli en återkommande tradition. 18.8.2013 kl. 12:00
Det var mycket folk på församlingens evenemang under konstens natt i Vasa. Speciellt barnfamiljerna stortrivdes. Alla 3000 ballonger gick åt. 
Foto: Camilla Andersson

Vad händer i församlingarna under Konstens natt som ordnas i de flesta större städer runtom i landet under augusti. I Vasa spelade församlingen en central roll under kvällen och besökarantalet gick upp i tre tusen personer. 17.8.2013 kl. 15:00
Heidi och Dave Skipper åker snart tillsammans med barnen Kira och Ezra tilbaka till Japan för ytterligare tre år. FOTO: Sara Ekstrand

Musik är lätt att dela och göra tillsammans med människor menar missionärerna Dave och Heidi Skipper. De har musiken som viktigaste arbetsredskap när de försöker ta sig över kulturella barriärer i Japan. 17.8.2013 kl. 12:00
forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet. 16.8.2013 kl. 12:31

Mats Björklund är djuruppfödare och troende.

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23
– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet, säger John Vikström.

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29
Helena och Olle Domars fick ännu tid tillsammans. Det ser de som en gåva.

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11