Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Vad gör kyrkomötet?

Kyrkomötet.

I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på.

31.10.2019 kl. 07:00
1. Hur har du upplevt det att vara ombud i kyrkomötet?

Patrik Hagman

Det är inte lätt att sammanfatta – det är både frustrerande och ganska fantastiskt ibland. Man får arbeta med verkligt kunniga och engagerade människor, samtidigt som det snabbt blir klart hur svårt det är att hitta tillräckligt drastiska lösningar för de problem kyrkan står inför.

Jag har verkat i framtidsutskottet, som diskuterar mycket om kyrkans strategifrågor och där upplever jag att mitt teologiska kunnande har kommit till stor användning. Jag känner att vi verkligen har kommit någon vart när det gäller att hitta de mest centrala frågorna kyrkan måste fokusera på i framtiden: att motverka splittringen i samhället och kyrkan, att nå de unga vuxna och att stärka kyrkans diakonala verksamhet. Jag upplever också att kyrkan börjar bli bättre på att formulera sin egen identitet som just kyrka – myndighetstänkandet är allt mer på tillbakagång.

”Jag känner att vi verkligen har kommit någon vart när det gäller att hitta de mest centrala frågorna kyrkan måste fokusera på i framtiden”

Rolf Steffansson

Det tog några sessioner att komma in i arbetssättet, som är byråkratiskt. I framtiden blir kyrkan tvungen att tänka över hur man kan effektivera beslutsprocesserna. Det finns en hel del dokumentation, så arbetet har krävt att man sätter sig in i frågor. Jag har ändå sett det som positivt att vara med och påverka, möjligheterna finns om man tar tag i dem.

Media har varit väldigt intresserad av äktenskapsfrågan, men många långtgående linjedragningar som förblir tämligen osynliga finns i verksamhetsplaner, budgetar och rapporter. Även om man som delegat har initiativrätt är bästa sättet att påverka nätverkande och samarbete. Det finns ett intresse för Borgå stift och våra frågor, men man måste vara beredd att diskutera och motivera. I lagutskottet finns en god samarbetsanda, och en attityd av att hålla också oss som inte har juristexamen med i diskussionen.

”Media har varit väldigt intresserad av äktenskapsfrågan, men många långtgående linjedragningar som förblir tämligen osynliga finns i verksamhetsplaner, budgetar och rapporter.”

Göran Stenlund

Jag har definitivt sett det som en meningsfull uppgift att vara ombud i kyrkomötet och där bland annat delta i handboksutskottets arbete. Enligt kyrkolagen är det ju kyrkans uppgift att i enlighet med sin bekännelse förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Kyrkomötet ska skapa goda ramar för allt detta, något som kräver klarsyn både i frågan om det kristna budskapets innehåll och om lämpliga strukturer för kyrkan. Det arbetet vill jag gärna delta i.

Bror Gammals

Personligen tycker jag att det varit mycket intressant och givande. Jag är vald av de åländska församlingarna och det har hört till min uppgift att bevaka åländska intressen, till exempel när det gäller förvaltning, språket, självstyret. Att sitta i allmänna utskottet har varit lärorikt med tanke på att jag är ny i sammanhanget, det är så många frågor som kommer via vårt utskott. Ibland har det varit lite jobbigt, eftersom vi är fjorton stycken och alla synsätt som vi har i kyrkan finns samlade. Vi lär oss att vara systrar och bröder ändå.

Åsa A. Westerlund

I kyrkomötet har jag naturligtvis i första hand varit ombud för Borgå stift tillsammans med kollegerna i gruppen. Under alla sexton år i kyrkomötet har jag suttit i ekonomiutskottet, de sista åtta åren som viceordförande. Därtill har jag varit elektor och medlem i expeditionsutskottet. Ekonomiutskottets arbete är intensivt både under kyrkomötesveckorna och mellan sessionerna. Genom arbetet med centralförvaltningens ekonomi och verksamhet har jag fått en god inblick i kyrkans arbete på alla plan och i hela landet. Kyrkomötesarbetet har känts meningsfullt men också arbetsamt.

Bo-Göran Åstrand

Jag upplever att arbetet i kyrkomötet är viktigt och givande. Det är där som de övergripande besluten fattas i vår kyrka. Då är det också viktigt att de som är med representerar mångfalden i kyrkan. Min uppgift har varit att sitta i förvaltningsutskottet under den här perioden.

2. Vad tycker du är det viktigaste som åstadkommits i kyrkomötet under den här perioden?

Patrik Hagman

Utgående från vårt arbete i framtidsutskottet initierade vi en lång rad processer som ska verka till att förenkla och klargöra kyrkans organisation och förändra kyrkans arbetskultur. Det handlar om både små och stora saker, och kanske inte tillräckligt stora. Men sammantaget är de steg mot en mera flexibel och lokalt förankrad kyrka.

För mig personligen var det väldigt roligt att mitt förslag om förändrat valsystem i kyrkans val fick stöd och nu håller på att beredas av kyrkostyrelsen. Jag tror att det kan motverka polariseringen i kyrkan och kanske också påverka kommunikationen i kyrkan lite. Vi får se!

Rolf Steffansson

Från lagutskottet är det största resultatet kodifieringen av kyrkolagstiftningen, ett projekt som fortgått under årtionden. Den kodifierade kyrkolagen är nu under behandling i riksdagen. Framtidskommitténs rapport och de beslut som fattades i anslutning till dem har också varit viktiga, men det återstår ännu att se om åtgärderna är riktiga och rätt dimensionerade. I äktenskapsfrågan flyttades bollen till biskopsmötet som nu fått uppdraget att diskutera hur vi går vidare tillsammans.

Göran Stenlund

Ett av kyrkomötets viktigaste beslut under den här mandatperioden skrev jag om på min Facebook-sida den 9 november 2018: ”Det är inte varje dag en ny bibelöversättning till ett av vårt lands officiella språk blir godkänd. Men idag var det en sådan dag. Den första och hittills enda översättningen av hela Bibeln till nordsamiska utkom år 1895. För drygt 30 år sedan påbörjades arbetet med en ny bibelöversättning som ett sam(e)nordiskt projekt i Norge, Sverige och Finland. Under den gångna veckan har kyrkomötets handboksutskott behandlat förslaget till ny översättning, och idag har kyrkomötets plenum definitivt godkänt den nya Bibeln på nordsamiska för Finlands del. En stor dag för samerna, för kyrkan och för vårt land!”

Bror Gammals

Det som betytt mycket är alla de frågor som tangerar framtiden. Kyrkan ska verka i det samhälle som lever och ha ett budskap i det. Nedskärningarna går framåt inom kyrkan och har blivit utmaningar ända uppifrån och ner – vi måste se över vårt hus. Vigselrättsfrågan är en långkörare som behandlats i många dagar och timmar utan lösning, men jag bedömer att det är en tidsfråga.

Åsa A. Westerlund

Det viktigaste har varit godkännandet av den nya kyrkolagen (kodifieringen) efter många år av arbete. Nu väntar vi ännu på att få kommentaren färdig. Den nya kyrkolagen borde vara mer åskådlig och lättare att hitta i än den gamla. Det andra viktiga beslutet har varit sänkandet av centralfondsavgiften.

”Den nya kyrkolagen borde vara mer åskådlig och lättare att hitta i än den gamla.”

Bo-Göran Åstrand

Det viktigaste är enligt mig att kyrkomötet under den här perioden började framtidsarbetet på riktigt. Ett omfattande arbete som kommer att ta tid men som har alla möjligheter att ge större flexibilitet för lokala lösningar och utrymme för församlingarna att agera utifrån en lokal kontext mer än att vara centralt styrda. Det blir nog lättare strukturer med tiden. Under den här perioden ökade medvetenheten i kyrkomötet om att kyrkan behöver ha strukturer som ger församlingarna större möjligheter att agera snabbare. Som ett led i detta minskas också församlingarnas avgift till kyrkans centrala organ.

Vi kom också en bra bit på väg i behandlingen av äktenskapsfrågan - men en fungerande modell finns inte än vilket gör att situationen fortfarande är problematisk. Det blir viktigt för nästa kyrkomöte att hitta en lösning som gör att alla ryms med också i fortsättningen – både de som vill och inte vill viga samkönade par.

”Det blir viktigt för nästa kyrkomöte att hitta en lösning som gör att alla ryms med också i fortsättningen – både de som vill och inte vill viga samkönade par.”

FAKTA

Vad är kyrkomötet?

Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutsfattade organ. Här utformas kyrkans lagstiftning som sedan godkänns eller förkastas av riksdagen, här fattas beslut om kyrkans budget och administration och ges viktiga riktlinjer för läran och det praktiska arbetet. De frågor som behandlas kommer från olika håll, från biskoparna, kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige. Ombuden kan komma med initiativ. Också en vanlig församlingsmedlem kan få ett förslag vidare ända till kyrkomötet.

Vem sitter i kyrkomötet?

Kyrkomötet har 96 ombud som representerar kyrkans medlemmar och väljs för en fyraårsperiod; en tredjedel är präster, resten är lekmän (det vill säga inte präster). Där sitter även biskoparna, en representant för samerna och en för statsmakten. Mandaten i kyrkomötet fördelas på kyrkans nio stift, i enlighet med antalet församlingsmedlemmar. Svenskspråkiga Borgå stift representeras av två präster och tre övriga ombud. Dessutom har Åland ett eget ombud.

Vem kan ställa upp i valet?

I kyrkomötesvalet finns alltså två kategorier av kandidater: präster och lekmän. Kravet på en lekmannakandidat är att hen ska vara myndig och konfirmerad medlem i en församling.

Vem får rösta?

Kyrkomötesvalet är, liksom många val i kyrkan, ett indirekt val. I valet av lekmän får församlingarnas förtroendevalda rösta – alltså de som sitter i församlingarnas kyrkofullmäktige, församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige. Stiftets präster röstar fram prästombuden.

Hur går valet till?

Sista dagen att ställa upp kandidater är 15 november 2019. För att nominera prästkandidater behövs minst tre röstberättigade präster. För att nominera lekmannakandidater krävs minst tio lekmän med rösträtt. Valdagen är 11 februari 2020. Då samlas de förtroendevalda i varje församling för att rösta medan prästerna samlas till möte i respektive prosteri.

Emelie Wikblad



konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28