Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Vad gör kyrkomötet?

Kyrkomötet.

I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på.

31.10.2019 kl. 07:00
1. Hur har du upplevt det att vara ombud i kyrkomötet?

Patrik Hagman

Det är inte lätt att sammanfatta – det är både frustrerande och ganska fantastiskt ibland. Man får arbeta med verkligt kunniga och engagerade människor, samtidigt som det snabbt blir klart hur svårt det är att hitta tillräckligt drastiska lösningar för de problem kyrkan står inför.

Jag har verkat i framtidsutskottet, som diskuterar mycket om kyrkans strategifrågor och där upplever jag att mitt teologiska kunnande har kommit till stor användning. Jag känner att vi verkligen har kommit någon vart när det gäller att hitta de mest centrala frågorna kyrkan måste fokusera på i framtiden: att motverka splittringen i samhället och kyrkan, att nå de unga vuxna och att stärka kyrkans diakonala verksamhet. Jag upplever också att kyrkan börjar bli bättre på att formulera sin egen identitet som just kyrka – myndighetstänkandet är allt mer på tillbakagång.

”Jag känner att vi verkligen har kommit någon vart när det gäller att hitta de mest centrala frågorna kyrkan måste fokusera på i framtiden”

Rolf Steffansson

Det tog några sessioner att komma in i arbetssättet, som är byråkratiskt. I framtiden blir kyrkan tvungen att tänka över hur man kan effektivera beslutsprocesserna. Det finns en hel del dokumentation, så arbetet har krävt att man sätter sig in i frågor. Jag har ändå sett det som positivt att vara med och påverka, möjligheterna finns om man tar tag i dem.

Media har varit väldigt intresserad av äktenskapsfrågan, men många långtgående linjedragningar som förblir tämligen osynliga finns i verksamhetsplaner, budgetar och rapporter. Även om man som delegat har initiativrätt är bästa sättet att påverka nätverkande och samarbete. Det finns ett intresse för Borgå stift och våra frågor, men man måste vara beredd att diskutera och motivera. I lagutskottet finns en god samarbetsanda, och en attityd av att hålla också oss som inte har juristexamen med i diskussionen.

”Media har varit väldigt intresserad av äktenskapsfrågan, men många långtgående linjedragningar som förblir tämligen osynliga finns i verksamhetsplaner, budgetar och rapporter.”

Göran Stenlund

Jag har definitivt sett det som en meningsfull uppgift att vara ombud i kyrkomötet och där bland annat delta i handboksutskottets arbete. Enligt kyrkolagen är det ju kyrkans uppgift att i enlighet med sin bekännelse förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Kyrkomötet ska skapa goda ramar för allt detta, något som kräver klarsyn både i frågan om det kristna budskapets innehåll och om lämpliga strukturer för kyrkan. Det arbetet vill jag gärna delta i.

Bror Gammals

Personligen tycker jag att det varit mycket intressant och givande. Jag är vald av de åländska församlingarna och det har hört till min uppgift att bevaka åländska intressen, till exempel när det gäller förvaltning, språket, självstyret. Att sitta i allmänna utskottet har varit lärorikt med tanke på att jag är ny i sammanhanget, det är så många frågor som kommer via vårt utskott. Ibland har det varit lite jobbigt, eftersom vi är fjorton stycken och alla synsätt som vi har i kyrkan finns samlade. Vi lär oss att vara systrar och bröder ändå.

Åsa A. Westerlund

I kyrkomötet har jag naturligtvis i första hand varit ombud för Borgå stift tillsammans med kollegerna i gruppen. Under alla sexton år i kyrkomötet har jag suttit i ekonomiutskottet, de sista åtta åren som viceordförande. Därtill har jag varit elektor och medlem i expeditionsutskottet. Ekonomiutskottets arbete är intensivt både under kyrkomötesveckorna och mellan sessionerna. Genom arbetet med centralförvaltningens ekonomi och verksamhet har jag fått en god inblick i kyrkans arbete på alla plan och i hela landet. Kyrkomötesarbetet har känts meningsfullt men också arbetsamt.

Bo-Göran Åstrand

Jag upplever att arbetet i kyrkomötet är viktigt och givande. Det är där som de övergripande besluten fattas i vår kyrka. Då är det också viktigt att de som är med representerar mångfalden i kyrkan. Min uppgift har varit att sitta i förvaltningsutskottet under den här perioden.

2. Vad tycker du är det viktigaste som åstadkommits i kyrkomötet under den här perioden?

Patrik Hagman

Utgående från vårt arbete i framtidsutskottet initierade vi en lång rad processer som ska verka till att förenkla och klargöra kyrkans organisation och förändra kyrkans arbetskultur. Det handlar om både små och stora saker, och kanske inte tillräckligt stora. Men sammantaget är de steg mot en mera flexibel och lokalt förankrad kyrka.

För mig personligen var det väldigt roligt att mitt förslag om förändrat valsystem i kyrkans val fick stöd och nu håller på att beredas av kyrkostyrelsen. Jag tror att det kan motverka polariseringen i kyrkan och kanske också påverka kommunikationen i kyrkan lite. Vi får se!

Rolf Steffansson

Från lagutskottet är det största resultatet kodifieringen av kyrkolagstiftningen, ett projekt som fortgått under årtionden. Den kodifierade kyrkolagen är nu under behandling i riksdagen. Framtidskommitténs rapport och de beslut som fattades i anslutning till dem har också varit viktiga, men det återstår ännu att se om åtgärderna är riktiga och rätt dimensionerade. I äktenskapsfrågan flyttades bollen till biskopsmötet som nu fått uppdraget att diskutera hur vi går vidare tillsammans.

Göran Stenlund

Ett av kyrkomötets viktigaste beslut under den här mandatperioden skrev jag om på min Facebook-sida den 9 november 2018: ”Det är inte varje dag en ny bibelöversättning till ett av vårt lands officiella språk blir godkänd. Men idag var det en sådan dag. Den första och hittills enda översättningen av hela Bibeln till nordsamiska utkom år 1895. För drygt 30 år sedan påbörjades arbetet med en ny bibelöversättning som ett sam(e)nordiskt projekt i Norge, Sverige och Finland. Under den gångna veckan har kyrkomötets handboksutskott behandlat förslaget till ny översättning, och idag har kyrkomötets plenum definitivt godkänt den nya Bibeln på nordsamiska för Finlands del. En stor dag för samerna, för kyrkan och för vårt land!”

Bror Gammals

Det som betytt mycket är alla de frågor som tangerar framtiden. Kyrkan ska verka i det samhälle som lever och ha ett budskap i det. Nedskärningarna går framåt inom kyrkan och har blivit utmaningar ända uppifrån och ner – vi måste se över vårt hus. Vigselrättsfrågan är en långkörare som behandlats i många dagar och timmar utan lösning, men jag bedömer att det är en tidsfråga.

Åsa A. Westerlund

Det viktigaste har varit godkännandet av den nya kyrkolagen (kodifieringen) efter många år av arbete. Nu väntar vi ännu på att få kommentaren färdig. Den nya kyrkolagen borde vara mer åskådlig och lättare att hitta i än den gamla. Det andra viktiga beslutet har varit sänkandet av centralfondsavgiften.

”Den nya kyrkolagen borde vara mer åskådlig och lättare att hitta i än den gamla.”

Bo-Göran Åstrand

Det viktigaste är enligt mig att kyrkomötet under den här perioden började framtidsarbetet på riktigt. Ett omfattande arbete som kommer att ta tid men som har alla möjligheter att ge större flexibilitet för lokala lösningar och utrymme för församlingarna att agera utifrån en lokal kontext mer än att vara centralt styrda. Det blir nog lättare strukturer med tiden. Under den här perioden ökade medvetenheten i kyrkomötet om att kyrkan behöver ha strukturer som ger församlingarna större möjligheter att agera snabbare. Som ett led i detta minskas också församlingarnas avgift till kyrkans centrala organ.

Vi kom också en bra bit på väg i behandlingen av äktenskapsfrågan - men en fungerande modell finns inte än vilket gör att situationen fortfarande är problematisk. Det blir viktigt för nästa kyrkomöte att hitta en lösning som gör att alla ryms med också i fortsättningen – både de som vill och inte vill viga samkönade par.

”Det blir viktigt för nästa kyrkomöte att hitta en lösning som gör att alla ryms med också i fortsättningen – både de som vill och inte vill viga samkönade par.”

FAKTA

Vad är kyrkomötet?

Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutsfattade organ. Här utformas kyrkans lagstiftning som sedan godkänns eller förkastas av riksdagen, här fattas beslut om kyrkans budget och administration och ges viktiga riktlinjer för läran och det praktiska arbetet. De frågor som behandlas kommer från olika håll, från biskoparna, kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige. Ombuden kan komma med initiativ. Också en vanlig församlingsmedlem kan få ett förslag vidare ända till kyrkomötet.

Vem sitter i kyrkomötet?

Kyrkomötet har 96 ombud som representerar kyrkans medlemmar och väljs för en fyraårsperiod; en tredjedel är präster, resten är lekmän (det vill säga inte präster). Där sitter även biskoparna, en representant för samerna och en för statsmakten. Mandaten i kyrkomötet fördelas på kyrkans nio stift, i enlighet med antalet församlingsmedlemmar. Svenskspråkiga Borgå stift representeras av två präster och tre övriga ombud. Dessutom har Åland ett eget ombud.

Vem kan ställa upp i valet?

I kyrkomötesvalet finns alltså två kategorier av kandidater: präster och lekmän. Kravet på en lekmannakandidat är att hen ska vara myndig och konfirmerad medlem i en församling.

Vem får rösta?

Kyrkomötesvalet är, liksom många val i kyrkan, ett indirekt val. I valet av lekmän får församlingarnas förtroendevalda rösta – alltså de som sitter i församlingarnas kyrkofullmäktige, församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige. Stiftets präster röstar fram prästombuden.

Hur går valet till?

Sista dagen att ställa upp kandidater är 15 november 2019. För att nominera prästkandidater behövs minst tre röstberättigade präster. För att nominera lekmannakandidater krävs minst tio lekmän med rösträtt. Valdagen är 11 februari 2020. Då samlas de förtroendevalda i varje församling för att rösta medan prästerna samlas till möte i respektive prosteri.

Emelie Wikblad



Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00