Annette och Lasse Westerholm testar dansstegen inför söndagens högmässa i Kyrkslätt.
Annette och Lasse Westerholm testar dansstegen inför söndagens högmässa i Kyrkslätt.

Folkdräkterna kommer ut på vädring när det dansas menuett i Kyrkslätt

kyrkslätt.

Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.

23.10.2019 kl. 16:02

De flyger virvlande förbi i kyrkans mittgång, och glada leenden spricker ut i åskådarnas ansikten.

Det är Annette och Lasse Westerholm som testar dansstegen inför den folkdansmässa som ordnas i Kyrkslätts på söndag. Det var egentligen folkdansaren Siv Wikström som kom med idén: man ordnar ju så många olika mässor, varför inte en som kretsar kring folkdans och folkmusik?
– Siv kom med idén och jag sa att jag ska fundera lite på saken, säger Per Olof Munck, folkdansspelman och ledare för Kyrkslätts spelmän.

Det blir verkligen folkmusik för hela slanten i Kyrkslätt: predikan blir en betraktelse där Munck berättar om de sånger som sjungs och spelas under gudstjänsten. Förutom bekanta psalmer får gudstjänstbesökarna också sjunga pärlor som Änglamark och Höstvisa.

Framför allt blir det dans i kyrkan. På programmet står menuett. Vi finlandssvenskar har egna menuetter som är upptagna på listan över det immateriella kulturarvet.
– Menuetterna är nedtecknade i börjar av 1900-talet, men de har dansats länge. Förr var menuetten bröllopsmarsch, och då dansade man i tre dagar, berättar Annette Westerholm, som är instruktör för folkdansarna i Kyrkslätt och dessutom riksinstruktör för Finlands svenska folkdansring.

Menuetten är en högtidlig dans som introducerades av franska solkungen Ludvig XIV på 1600-talet. Sedan spred sig dansen till Europas utkanter – till Finland! – och där levde den vidare.
– Det finns någon menuett från Danmark och någon från Sverige bevarad – men i Svenskfinland har den verkligen levt vidare som tradition. Varje socken har haft sin egen variant, de flesta från Österbotten, berättar Annette Westerholm.

– Helig dans är ju en ny genre som introducerats i kyrkan, så det är klart att det finns rum för folkdans också, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.
– Det har att göra med att också kroppen måste få utrymme i kyrkan. När jag växte upp fick man inte göra korstecknet, det var ”katolskt”. Idag lär man ut korstecknet som den kortaste bönen: välsigna mina tankar, känslor och handlingar. Vi måste tjäna Gud med hela människan, kropp och själ, säger Lovén.

Lasse Westerholm påpekar att Kyrkslätts kyrka inte är främmande för kroppen och dess rörelser – under Porkalaparentesen var den bland annat gymnastiksal.

De folkdansare och spelmän som samlas till gudstjänst i Kyrkslätt för vidare en gammal tradition.
– Sånger som spelats av gamla spelmän i Kyrkslätt tecknades ner i början av 1900-talet. Då fanns fortfarande 21 spelmän i Kyrkslätt. Oftast uppträdde de en och en, ibland två och två, berättar Per Olof Munck.

Men när Porkala gick förlorat var de flesta av dem redan döda, och de som fanns kvar spreds ut på olika håll. Först på 1980-talet återupplivades spelmanstraditionen i Kyrkslätt.
– Nu har vi verkat i 35 år, säger Munck.

När det blir spelmansgudstjänst fylls kyrkan också av vackra färger – dansarna har ju sina folkdräkter, och alla som kommer till kyrkan som äger en folkdräkt eller ens en del av en folkdräkt uppmanas att klä sig i den. Församlingen har en folkdräktsentusiast i barnledaren Mikaela Ståhl-Kokkola. Hon kommer att be förbön tillsammans med sin dotter Elvira, som också är med och bär upp kollekten iklädd sin folkdräkt.
– Alla har ju inte samma dräkt – man har den man har. Jag kommer från Sjundeå så jag har min Sjundeådräkt, berättar Siv Wikström som är en av de folkdansare som medverkar på söndag.

Det blir minst tio par som ställer upp sig i kyrkan eftersom folkdansarna från Kyrkslätt råkar ha besök av sitt vänfolkdanslag från Sundbyberg utanför Stockholm.
– Jag skulle så gärna se att alla som har ens en tillstymmelse till folkdräkt hemma tog den på sig när de kommer, hoppas Annette Westerholm.
– Dräkten måste ju vädras! säger Aino-Karin Lovén.

Och har man inte en dräkt har man kanske en schal eller ett gammalt smycke som man vill bära, som ett minne som berättar något om ens rötter.
– Kyrkan har många skikt, och det har också vi själva. Vi kommer också till kyrkan med våra minnen, säger Lovén.

Hennes förhoppning är att kyrkan i Kyrkslätt småningom ska kunna öppna dörrarna också vanliga vardagar under vinterhalvåret, liksom kyrkorna i Mellaneuropa.
– Biblioteken har lyckats med den förnyelse som behövs: förr var biblioteket ett ställe där man lånade böcker, idag är det ett vardagsrum. Här i Kyrkslätt byggs biblioteket som bäst om av arkitektbyrån JKMM, som planerat bland annat biblioteken i Åbo och Seinäjoki, samt Amos Rex. Nog skulle det vara konstigt om kyrkan, som står där intill, hade stängda dörrar. Vi måste öppna oss och erbjuda ett möte med helighet och en plats för delaktighet, säger Lovén.

Högmässa med folkdansare och spelmän i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt söndagen den 27 oktober klockan 12. Vädra din egen folkdräkt och kom med! I mässan medverkar Kyrkslätts folkdansare, Skörde-Gillet från Sundbyberg, Kyrkslätts spelmän och sånggruppen VisLa.

Sofia Torvalds



Alphonsine Uwizeyimana har i nästan tre år kämpat för att få politisk asyl i Finland men fått avslag två gånger.FOTO: Mathias Luther

Strax före gryningen den 2 maj var det tänkt att polisen skulle hämta en rwandisk mor och hennes tioåriga dotter på flyktingförläggningen i Åbo. Det behövde de inte göra. 11.5.2013 kl. 12:00
Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor. 12.5.2013 kl. 09:00
I väntan på att Gud ska uppenbara det nästa steget är Joel Norrvik trygg. FOTO: Johan Sandberg

Han har varit jurist, bonde och missionär. Vägen har gått från Lappfjärd via Helsingfors och Savolax till Kenya och Mongoliet. Joel Norrviks hjärta klappar än för mongolerna. 10.5.2013 kl. 12:00
Förutom de få bibelställen som finns är det våra egna föreställningar som beskriver himlen allra bäst.

Vad tänker vi egentligen om himlen? Nedan några utdrag ur tidningsartikeln. Fem personer med olika bakgrund har svarat. 9.5.2013 kl. 12:00
Ungdomsverksamheten med bas i Grankulla metodistkyrka var smått legendariskt på sin tid. FOTO: Malin Aho

Reagera genast, kontakta ledningen, kräv åtgärder och se till att offren får hjälp. Det är några råd från dem som rett ut sexuella övergrepp inom sina organisationer. 9.5.2013 kl. 10:00

Kyrkpressen utkommer som vanligt också efter den 17 maj. 3.5.2013 kl. 21:41
Tjänsten och spänsten är ledord i Erik Liljeströms memoarer. FOTO: Johan Sandberg

Erik Liljeström har gjort en intressant resa medan han skrivit sina memoarer. Jag har levt om mitt liv, säger han. 5.5.2013 kl. 12:00
Förlåtelse i parförhållandet – finns det gränser för förlåtelse? Sunita och Timothy funderar tillsammans. Foto: Matti Palmu

Finska Missionssällskapets familjearbete befrämjar jämlikhet. 4.5.2013 kl. 17:00
Maria petterson har blivit van med stadslivet. FOTO: Johan Myrskog

Maria Pettersson hade ingen aning om vad hon gav sig in på då hon bestämde sig för att medverka i tv-programmet Studieliv. I efterhand har hon genom alla utmaningar och nya situationer lärt sig mer om sig själv och om Gud. 4.5.2013 kl. 12:00
Carita Nyström och syrenen hemma i Korsnäs. FOTO: Dag Ågren

För författaren Carita Nyström är trädgården en plats där allt påminner om att livet går vidare. 3.5.2013 kl. 18:00
Hangö kan tvingas sälja sina fastigheter. FOTO: Arkivbild

Församlingarna sparar genom att avstå från utrymmen. Johannes församling säger adjö till Tomas kyrka, Hangö funderar på att sälja allt utom kyrkan. 3.5.2013 kl. 13:15
Sackeusgemenskapen hyr sedan många år in sig i Adventskyrkans lokaliteter i Björneborg. Arrangemanget är vanligt bland de konservativa gudstjänstgemenskaperna vilkas präster är anställda av Lutherstiftelsen. FOTO: Rolf af Hällström

Lutheraner som tänker gammaldags har hamnat i onåd hos biskoparna. Nu ska deras gudstjänstgemenskaper betraktas som främmande samfund. Många av dem firar mässan i Adventskyrkans lokaler som står tomma på söndagarna. 2.5.2013 kl. 13:56
koptiska kristna bär kistor med de män som dog under sammandrabbningarna i Khusus mellan muslimer och kristna. FOTO: LEHTIKUVA/reuters/ MOHAMED ABD EL GHANY

När det koptiska begravningsföljet kom ut ur S:t Markuskatedralen i Kairo överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Den koptiska ledningen har till skillnad från tidigare nu börjat öppet kritisera regeringen. 27.4.2013 kl. 15:00
Skotten Steph Macleod sjunger tacksamhet till Gud från hela sitt hjärta. En hemlös alkoholist fick tillbaka livet och musiken. Han har precis varit i Sverige och släpper sitt fjärde album. FOTO: Kaj Aalto

Han var en briljant klassisk gitarrist redan när han var femton. Sedan sprack allt när familjen splittrades. 27.4.2013 kl. 09:00
Susan haraldson blickar framåt och njuter verkligen av sitt arbete och de människor hon har omkring sig. FOTO: Johan Myrskog

Susan Haraldson kom till Finland i slutet av 1980-talet då hon var med i en kringresande teatergrupp. Här träffade hon sin man och gifte sig. Men livet skulle snart föra med sig en verklig tragedi och Haraldson fick ge sitt allt för att inte duka under. 26.4.2013 kl. 14:14

Biskop Bo-Göran Åstrand, domkapitlets notarie Linus Stråhlman och stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark (med via videolänk).

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14
– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50