Annette och Lasse Westerholm testar dansstegen inför söndagens högmässa i Kyrkslätt.

Folkdräkterna kommer ut på vädring när det dansas menuett i Kyrkslätt

kyrkslätt.

Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.

23.10.2019 kl. 16:02

De flyger virvlande förbi i kyrkans mittgång, och glada leenden spricker ut i åskådarnas ansikten.

Det är Annette och Lasse Westerholm som testar dansstegen inför den folkdansmässa som ordnas i Kyrkslätts på söndag. Det var egentligen folkdansaren Siv Wikström som kom med idén: man ordnar ju så många olika mässor, varför inte en som kretsar kring folkdans och folkmusik?
– Siv kom med idén och jag sa att jag ska fundera lite på saken, säger Per Olof Munck, folkdansspelman och ledare för Kyrkslätts spelmän.

Det blir verkligen folkmusik för hela slanten i Kyrkslätt: predikan blir en betraktelse där Munck berättar om de sånger som sjungs och spelas under gudstjänsten. Förutom bekanta psalmer får gudstjänstbesökarna också sjunga pärlor som Änglamark och Höstvisa.

Framför allt blir det dans i kyrkan. På programmet står menuett. Vi finlandssvenskar har egna menuetter som är upptagna på listan över det immateriella kulturarvet.
– Menuetterna är nedtecknade i börjar av 1900-talet, men de har dansats länge. Förr var menuetten bröllopsmarsch, och då dansade man i tre dagar, berättar Annette Westerholm, som är instruktör för folkdansarna i Kyrkslätt och dessutom riksinstruktör för Finlands svenska folkdansring.

Menuetten är en högtidlig dans som introducerades av franska solkungen Ludvig XIV på 1600-talet. Sedan spred sig dansen till Europas utkanter – till Finland! – och där levde den vidare.
– Det finns någon menuett från Danmark och någon från Sverige bevarad – men i Svenskfinland har den verkligen levt vidare som tradition. Varje socken har haft sin egen variant, de flesta från Österbotten, berättar Annette Westerholm.

– Helig dans är ju en ny genre som introducerats i kyrkan, så det är klart att det finns rum för folkdans också, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.
– Det har att göra med att också kroppen måste få utrymme i kyrkan. När jag växte upp fick man inte göra korstecknet, det var ”katolskt”. Idag lär man ut korstecknet som den kortaste bönen: välsigna mina tankar, känslor och handlingar. Vi måste tjäna Gud med hela människan, kropp och själ, säger Lovén.

Lasse Westerholm påpekar att Kyrkslätts kyrka inte är främmande för kroppen och dess rörelser – under Porkalaparentesen var den bland annat gymnastiksal.

De folkdansare och spelmän som samlas till gudstjänst i Kyrkslätt för vidare en gammal tradition.
– Sånger som spelats av gamla spelmän i Kyrkslätt tecknades ner i början av 1900-talet. Då fanns fortfarande 21 spelmän i Kyrkslätt. Oftast uppträdde de en och en, ibland två och två, berättar Per Olof Munck.

Men när Porkala gick förlorat var de flesta av dem redan döda, och de som fanns kvar spreds ut på olika håll. Först på 1980-talet återupplivades spelmanstraditionen i Kyrkslätt.
– Nu har vi verkat i 35 år, säger Munck.

När det blir spelmansgudstjänst fylls kyrkan också av vackra färger – dansarna har ju sina folkdräkter, och alla som kommer till kyrkan som äger en folkdräkt eller ens en del av en folkdräkt uppmanas att klä sig i den. Församlingen har en folkdräktsentusiast i barnledaren Mikaela Ståhl-Kokkola. Hon kommer att be förbön tillsammans med sin dotter Elvira, som också är med och bär upp kollekten iklädd sin folkdräkt.
– Alla har ju inte samma dräkt – man har den man har. Jag kommer från Sjundeå så jag har min Sjundeådräkt, berättar Siv Wikström som är en av de folkdansare som medverkar på söndag.

Det blir minst tio par som ställer upp sig i kyrkan eftersom folkdansarna från Kyrkslätt råkar ha besök av sitt vänfolkdanslag från Sundbyberg utanför Stockholm.
– Jag skulle så gärna se att alla som har ens en tillstymmelse till folkdräkt hemma tog den på sig när de kommer, hoppas Annette Westerholm.
– Dräkten måste ju vädras! säger Aino-Karin Lovén.

Och har man inte en dräkt har man kanske en schal eller ett gammalt smycke som man vill bära, som ett minne som berättar något om ens rötter.
– Kyrkan har många skikt, och det har också vi själva. Vi kommer också till kyrkan med våra minnen, säger Lovén.

Hennes förhoppning är att kyrkan i Kyrkslätt småningom ska kunna öppna dörrarna också vanliga vardagar under vinterhalvåret, liksom kyrkorna i Mellaneuropa.
– Biblioteken har lyckats med den förnyelse som behövs: förr var biblioteket ett ställe där man lånade böcker, idag är det ett vardagsrum. Här i Kyrkslätt byggs biblioteket som bäst om av arkitektbyrån JKMM, som planerat bland annat biblioteken i Åbo och Seinäjoki, samt Amos Rex. Nog skulle det vara konstigt om kyrkan, som står där intill, hade stängda dörrar. Vi måste öppna oss och erbjuda ett möte med helighet och en plats för delaktighet, säger Lovén.

Högmässa med folkdansare och spelmän i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt söndagen den 27 oktober klockan 12. Vädra din egen folkdräkt och kom med! I mässan medverkar Kyrkslätts folkdansare, Skörde-Gillet från Sundbyberg, Kyrkslätts spelmän och sånggruppen VisLa.

Sofia Torvalds



Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet