Lisa Enckell blir församlingspastor i Berghäll.

Kyrkan måste förändras

församlingsliv.

Gud har humor, säger Lisa Enckell. I höst ställde hon upp i biskopsvalet i Borgå stift, nu har hon bland 45 sökande utvalts att sköta en ettårig församlingspastorstjänst i den finska församlingen i Berghäll.

18.10.2019 kl. 11:49

– Att jag sökte tjänsten var en naturligt följd på biskopskampanjen. I kampanjen talade vi för arbete bland unga vuxna. Och när församlingen i Berghäll hade en jättebra annons där de efterlyste kreativitet och någon som ville jobba för unga vuxna så tänkte jag: jag söker. Det var 45 andra som sökte det jobbet – ett ettårigt församlingspastorsvikariat! Jag fick det.

Du jobbar just nu som finsk redaktör på Yle. Lämnar du ett jobb som du trivs med bakom dig?

– Jag skulle inte ha jobbat i tolv år med kulturintervjuer, aktualiteter, djupintervjuer och personporträtt om jag inte trivts med det. Men Gud kallade mig via de underbara kvinnor som bad mig ställa upp i biskopsvalet. Det här jobbet är en fortsättning på samma kall. Det för mig vidare. Jag provar också mina vingar: Kan jag vara i en sådan här roll?

Vad drömmer du om med det nya jobbet?

– Det är ett jobb där jag ska göra mig själv obehövlig. Jag ska inte binda något vid mig själv. Jag ska vara möjliggörare. Tillsammans med unga vuxna skapar vi strukturer för unga vuxnas arbete. Det är egentligen det vi präster borde vara: möjliggörare och tjänare, inte upprätthållare av hierarkiska strukturer. Jag ska också sköta förrättningar och gudstjänster. De har mässa tre gånger per dag i Berghäll.

Unga vuxna är kyrkans utmaning och framtid. Kyrkan behöver dem, men hur kan kyrkan vara ett hem också för dem?

– Jag tror att om vi vågar ta människors frågor på allvar och verkligen lyssna på dem är det möjligt. Vad är det som attraherar dem i kyrkan? Vad är viktigt? På vilket sätt är det viktigt? Det är möjligt om vi kan berätta om hurdan gemenskap kyrkan och församlingen har på ett genuint och modernt sätt.

Handlar det om att i första hand bygga en gemenskap?

– På Berghälls församlings område i Helsingfors hör 46 procent till kyrkan. Majoriteten är under 40 år, på området bor många unga vuxna. Många distansarbetar och har inte arbetskamrater i närheten. Jag tänker på mig själv: Var hittar jag en gemenskap? Jag tror att olika typer av gemenskaper är sådant som kyrkan kan bidra med.

Tror du att det finns någon viss typ av andlighet, ett visst uttryck, som tilltalar unga vuxna?

– Det måste vi ta reda på. Det finns flera karismatiska församlingar i området, och de lockar speciellt unga vuxna med sina gudstjänster. Vad behövs? I församlingsrådet i Berghäll är tre fjärdedelar av medlemmarna unga vuxna. Det är det yngsta församlingsrådet i Helsingfors, kanske i hela Finland, och de är mina närmaste medarbetare. Tillsammans funderar vi på vad vi kan göra, och hur arbetet kan vara starkt lekmannastyrt.

Hur mycket kan man ge över till lekmän?

– Allt.

Kan man ge över mässan?

– Till största delen. Jag pratade nyss med en granne, en ung vuxen som är aktiv i en luthersk församling och som har rötter i Pingstkyrkan. Jag sa till honom: Nog behövs väl prästen till förrättningar? Och han sa: Nja. Ja konstaterade att vid vigseln är prästen också tjänsteman, det är en juridisk fråga. Men dop och begravningar? I och för sig har han rätt. Men om vi tänker på lutherska kyrkans traditioner så måste sakramenten förvaltas av en präst. Grannen jag pratade med sa också att Finland hör till de länder där vi har flest präster per capita. Vi har inte råd med de här strukturerna på lång sikt, vi måste göra en strukturförändring. Och vi måste skapa församlingar som har en hemkänsla. Teologerna finns till för att tjäna lekmännen med vissa uppdrag. Den struktur som vi har i kyrkan just nu är byggd på en god ekonomi och en rik kyrka.

Vad har du hittat i kyrkan, personligen, som varit viktigt för dig?

– En möjlighet till närvaro. En aning av evighet och hopp.

Nicklas Storbjörk



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37