När Maria Leppäkari idag gick med prästkrage i Jerusalem var det ett nytt Jerusalem hon såg, berättar hon per Skype.
När Maria Leppäkari idag gick med prästkrage i Jerusalem var det ett nytt Jerusalem hon såg, berättar hon per Skype.

”Som att ha en dold talang som slår ut i blom”

prästvigd.

Hon fick höra att hon har ett kall, men det kändes inte så. "Jag hade en längtan, men jag vågade inte lyssna på den." För en vecka sedan blev Maria Leppäkari den första kvinnan i ett lokalt kristet samfund i Jerusalem som vigdes till präst.

6.10.2019 kl. 22:22

Maria Leppäkari, ursprungligen från Karleby och idag bosatt i Jerusalem och i Pargas, studerade i tiden teologi i Åbo. Idag är hon präst i Evangelical Lutheran Church in Jordan and the Holy Land.
– När man sätter det i ett historiskt perspektiv blir man nästan lite rädd, berättar hon via Skype söndag kväll, en vecka efter prästvigningen.

Hon hade fått frågan i över fyra års tid, bland annat från kyrkans emeritusbiskop Munib Younan: Maria, ska du inte låta dig bli prästvigd?
– Och jag sa: Nejnejnejnej, det är inte min grej. Men i våras dök frågan upp igen.

Den här gången var det biskop Ibrahim Azar som ställde den. Han har under det senaste året jobbat mycket med kvinnorna i församlingen och lyft upp frågan med prästvigning. Den är aktuell också för att hans egen dotter studerar teologi och ska bli färdig om ett par år.
– Alla internationella aktörer här i stan har ögonen på henne, och jag tycker man sätter ganska mycket press på henne, som ung kvinna. Man vet ju inte om Gud kallar en till det jobbet eller inte.

Maria Leppäkari och biskopen pratade mycket om det här.
– Så råkade det sig så att jag i våras hade en kvällsandakt i Betlehem. Då kom en av de lokala prästerna till mig och sa: ”Maria, obviously you hava a calling.” (Maria, det är uppenbart att du har ett kall.) Och jag sa: Du får inte säga så där!

När hon berättar om den stunden får hon fortfarande tårar i ögonen.
– Så jag fick rannsaka mig själv och tänka att kanske jag inte får vara egoistisk nu. Kanske jag måste tänka på det externa kallet också. Jag tar prästämbetet på stort allvar.

Hon talade med sin man, hon talade med sin mamma, och med sin syster Marith, som också är präst.
– Så tänkte jag att om Gud kallar mig till ämbetet i Jerusalem kan jag inte bara säga nej.

Men kände du det fanns en gnista av ett kall också i din egen själ?
– En vän och kollega frågade samma sak, och jag skrev i ett mejl till henne att det är som att ha en dold talang som slår ut i blom. En längtan som jag egentligen inte vetat om eller förstått att finns där. Plötsligt är jag som på scen i någon talangshow – och har den här förmågan som jag inte visste jag hade, och samtidigt lider jag av scenskräck!

En längtan du inte vågat bejaka?
– Precis. Jag har trängt undan den, inte vågat lyssna, alltid sagt nej. Och nu är vi här!

Idag gick hon med prästkragen på sig runt i gamla stan i Jerusalem. Hon gjorde en pilgrimsvandring och tände ljus i kyrkan för sina kära döda.
– Jag har ju varit här i tjugo år, och det var ett nytt Jerusalem som jag såg. Jag hörde affärsmännen i kristna kvarteret viska på arabiska ”Azzisa Palestina” när jag gick förbi: ”Palestinska prästen.”

Än har hon inte haft förrättningar, men hon delade ut nattvard under sin prästvigning.
– Det var lite speciellt, för det brukar man inte göra, men för att det var första kvinnan som vigdes i församlingen ville biskopen understryka ämbetet.

– Men jag har ett gig på Olivberget bokat in! Jag ska predika och ha nattvardsmässa i den lokala församlingen där i november. För övrigt jobbar jag fortfarande heltid som direktor vid Svenska teologiska institutet. Med skillnaden att jag får förvalta ord och sakrament i Guds världsvida kyrka.

Tror du att det blir jobbigt att vara kvinnlig präst i Jerusalem?
– Staden präglas ju av patriarkala strukturer av helt av annan kaliber än man kan föreställa sig därhemma. Därför tycker jag också att det är en del av kallelsen att vi tar den här diskussionen nu, så behöver vi inte fundera kring de här frågorna i framtiden.

Är du orolig?
– Nej. Idag på min pilgrimsvandring mötte jag en amerikansk dam som frågade om jag är nunna eller präst. Jag svarade att jag är präst och hon tyckte inte alls om det. Hon sa att kvinnan inte ska vara präst, det är mannens uppgift. Jag sa att mitt kall är ett kall från Gud och att hon får tycka som hon vill, men att det är ett faktum att Gud kallar både män och kvinnor till ämbetet. Så är det i min kyrka, kanske det är på ett annat sätt i hennes kyrka. Sedan önskade jag henne Guds välsignelse.

Sofia Torvalds



Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06
Árpád Kovács friades av en oenig rätt.

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39