När Maria Leppäkari idag gick med prästkrage i Jerusalem var det ett nytt Jerusalem hon såg, berättar hon per Skype.
När Maria Leppäkari idag gick med prästkrage i Jerusalem var det ett nytt Jerusalem hon såg, berättar hon per Skype.

”Som att ha en dold talang som slår ut i blom”

prästvigd.

Hon fick höra att hon har ett kall, men det kändes inte så. "Jag hade en längtan, men jag vågade inte lyssna på den." För en vecka sedan blev Maria Leppäkari den första kvinnan i ett lokalt kristet samfund i Jerusalem som vigdes till präst.

6.10.2019 kl. 22:22

Maria Leppäkari, ursprungligen från Karleby och idag bosatt i Jerusalem och i Pargas, studerade i tiden teologi i Åbo. Idag är hon präst i Evangelical Lutheran Church in Jordan and the Holy Land.
– När man sätter det i ett historiskt perspektiv blir man nästan lite rädd, berättar hon via Skype söndag kväll, en vecka efter prästvigningen.

Hon hade fått frågan i över fyra års tid, bland annat från kyrkans emeritusbiskop Munib Younan: Maria, ska du inte låta dig bli prästvigd?
– Och jag sa: Nejnejnejnej, det är inte min grej. Men i våras dök frågan upp igen.

Den här gången var det biskop Ibrahim Azar som ställde den. Han har under det senaste året jobbat mycket med kvinnorna i församlingen och lyft upp frågan med prästvigning. Den är aktuell också för att hans egen dotter studerar teologi och ska bli färdig om ett par år.
– Alla internationella aktörer här i stan har ögonen på henne, och jag tycker man sätter ganska mycket press på henne, som ung kvinna. Man vet ju inte om Gud kallar en till det jobbet eller inte.

Maria Leppäkari och biskopen pratade mycket om det här.
– Så råkade det sig så att jag i våras hade en kvällsandakt i Betlehem. Då kom en av de lokala prästerna till mig och sa: ”Maria, obviously you hava a calling.” (Maria, det är uppenbart att du har ett kall.) Och jag sa: Du får inte säga så där!

När hon berättar om den stunden får hon fortfarande tårar i ögonen.
– Så jag fick rannsaka mig själv och tänka att kanske jag inte får vara egoistisk nu. Kanske jag måste tänka på det externa kallet också. Jag tar prästämbetet på stort allvar.

Hon talade med sin man, hon talade med sin mamma, och med sin syster Marith, som också är präst.
– Så tänkte jag att om Gud kallar mig till ämbetet i Jerusalem kan jag inte bara säga nej.

Men kände du det fanns en gnista av ett kall också i din egen själ?
– En vän och kollega frågade samma sak, och jag skrev i ett mejl till henne att det är som att ha en dold talang som slår ut i blom. En längtan som jag egentligen inte vetat om eller förstått att finns där. Plötsligt är jag som på scen i någon talangshow – och har den här förmågan som jag inte visste jag hade, och samtidigt lider jag av scenskräck!

En längtan du inte vågat bejaka?
– Precis. Jag har trängt undan den, inte vågat lyssna, alltid sagt nej. Och nu är vi här!

Idag gick hon med prästkragen på sig runt i gamla stan i Jerusalem. Hon gjorde en pilgrimsvandring och tände ljus i kyrkan för sina kära döda.
– Jag har ju varit här i tjugo år, och det var ett nytt Jerusalem som jag såg. Jag hörde affärsmännen i kristna kvarteret viska på arabiska ”Azzisa Palestina” när jag gick förbi: ”Palestinska prästen.”

Än har hon inte haft förrättningar, men hon delade ut nattvard under sin prästvigning.
– Det var lite speciellt, för det brukar man inte göra, men för att det var första kvinnan som vigdes i församlingen ville biskopen understryka ämbetet.

– Men jag har ett gig på Olivberget bokat in! Jag ska predika och ha nattvardsmässa i den lokala församlingen där i november. För övrigt jobbar jag fortfarande heltid som direktor vid Svenska teologiska institutet. Med skillnaden att jag får förvalta ord och sakrament i Guds världsvida kyrka.

Tror du att det blir jobbigt att vara kvinnlig präst i Jerusalem?
– Staden präglas ju av patriarkala strukturer av helt av annan kaliber än man kan föreställa sig därhemma. Därför tycker jag också att det är en del av kallelsen att vi tar den här diskussionen nu, så behöver vi inte fundera kring de här frågorna i framtiden.

Är du orolig?
– Nej. Idag på min pilgrimsvandring mötte jag en amerikansk dam som frågade om jag är nunna eller präst. Jag svarade att jag är präst och hon tyckte inte alls om det. Hon sa att kvinnan inte ska vara präst, det är mannens uppgift. Jag sa att mitt kall är ett kall från Gud och att hon får tycka som hon vill, men att det är ett faktum att Gud kallar både män och kvinnor till ämbetet. Så är det i min kyrka, kanske det är på ett annat sätt i hennes kyrka. Sedan önskade jag henne Guds välsignelse.

Sofia Torvalds



Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00