”Hördu pappa, är du präst eller lillebror?”

sorg.

Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära.

27.6.2019 kl. 10:20

Jag var riktigt ny präst när min egen pappa dog, så då fick jag det under skinnet. Men då var jag inte mogen att själv sköta begravningen, berättar Jan-Erik Nyman.

Han hade fått en nyinrättad tjänst som skolungdomspräst och trodde att det krävdes att han skulle vara duktig.

– Jag fick sorgebudet på natten och på morgonen for jag på skolbesök.

Halva dagen hade gått innan tanken på hans familj, mamman som blivit änka, hann ifatt honom.

– Där tog jobbet mig, jag släppte inte fram sorgen överhuvudtaget. Det gick nästan ett år innan jag plötsligt en morgon inte kom igång. Då sörjde jag min far intensivt. Det lärde mig något som jag burit med mig sedan: Det går inte att förtränga sorgen. Den måste få komma ut och ta sig de uttryck den tar sig.

När han första gången skötte en begravning hade han varit präst i ett år.

– Den första jag jordfäste var min faster, en gammal dam. Det var den första erfarenheten av att som präst möta människor med sorg.

De var hans släktingar och han minns att det kändes ganska naturligt.

– Jag pratade mycket med hennes man, både före och efter begravningen, och fick ta del av en gammal mans sorg.

Svårast för honom som präst har varit att möta människors sorg när ett barn dött, eller när en människa omkommit i en olycka.

– Det är så oväntat. Och kommer som ett slag mot ansiktet på de som lever kvar. Chocken kan vara så påtaglig. Alla frågor om varför.

Han ser att hans uppgift har varit att vara medmänniska.

– Jag kan inte sörja deras sorg, men jag kan färdas ett stycke av vägen med dem – ge trygghet och hopp trots allt.

Han har märkt att en del – kanske i synnerhet män – ibland är rädda för att gråta inför andra. Ändå är gråt ett naturligt sätt för oss människor att ge uttryck för sorg.

Sorgen har många ansikten och orsaker; en relation eller en vänskap som tar slut, att bli av med sitt jobb, att bli sjuk, är också förluster.

– Man förlorar något som varit värdefullt för en. Det finns oerhört många varianter på temat. Oberoende av vad orsaken till sorgen är så är det viktigt att man bejakar sin sorg och ger den plats och tid, säger Nyman.

Han minns den dagen, för några år sedan, när han ringde och berättade åt sina vuxna barn att deras farbror dött. Han gick sakligt igenom vad som skulle hända nu.

– En stund senare ringde min dotter och sa: ”Hördu pappa, är du präst eller är du lillebror?”

För ett och ett halvt år sedan dog Jan-Erik Nymans fru Melita.

Faran för en präst är att han så lätt kan slinka in och gömma sig bakom prästrollen när sorgen kommer nära – och inte ger sig själv tid och möjlighet att sörja.

– Det här lät mina barn inte mig göra när min hustru dog. Och jag har varit oerhört glad att de gjorde det. De meddelade mig kärleksfullt och varsamt: ”Pappa, du ska inte ens tänka tanken att du skulle jordfästa mamma. För en gångs skull vill vi att du ska sitta i bänken med oss.”

Han minns dem som varit medmänniskor, som tagit sig tid, brytt sig och lyssnat utan behov att prata.

– De ett och ett halvt åren som gått sedan min hustru levt färdigt här på jorden har jag lärt mig att det finns så oerhört många goda, fina, kloka människor som vårdar prästens själ.

”Jag vet inte vad jag ska säga”, är en vanlig känsla när någon i ens närhet sörjer.

– Ord av tröst är säkert på sin plats, men har man inga ord att använda så räcker det att finnas till. Vara en axel att luta sig mot om någon behöver den, det är ungefär vad man kan göra.

Varje persons sorg är unik. Lyssna om den sörjande vill berätta. Ge ett handtag till någon som plötsligt blivit ensam, hälsa på, erbjud dig att skjutsa, koka mat åt den som är i akut sorg och kanske glömmer att äta.

– Det är så mycket praktiskt som kan vara till enorm hjälp när någon i ens omgivning har sorg, säger Jan-Erik Nyman.

Sorg är människans reaktion på en förlust. Sorgen är unik för varje människa och något alla människor delar. Den mest greppbara förlusten är när en människa som stått oss nära plötsligt inte längre finns. Det här är en av tre människors berättelser om att möta sorg, att sörja och att tala om sorgen. De andra två kan du läsa här och här.

Emelie Wikblad



Samhälle. Både Lovisa medborgarinstitut och Borgå folkakademi ordnar kurser i folkvandring, skriver Borgåbladet. 30.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Grankulla församling har tagit i bruk nya utrymmen, skriver tidningen Esse. 30.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Björn Vikström vigdes till biskop i Borgå stift i dag i Borgå domkyrka. I kyrkan satt många släktingar som stöd – bland andra emeritusbiskoparna John och Erik Vikström. 29.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”Hosianna! Wau! Här kommer Jesus ridande på sin åsna!” jublar en mycket liten gudstjänstgäst. 29.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Författaren Claes Andersson bloggar om sina julförberedelser på webbplatsen Joulukirkko.fi. 29.11.2009 kl. 00:00

Världen. Kristendomen marginaliseras i Storbritannien av rädsla för att stöta sig med andra religioner, säger skådespelaren David Suchet. 28.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. En rad miljö- och utvecklingsorganisationer presenterade i dag sina förväntningar gällande klimatkonferensen i Köpenhamn i december. 27.11.2009 kl. 00:00

Världen. De katolska ärkestiftet i Dublin teg om omfattande sexuella övergrepp mot barn långt in på 90-talet. Det fastslår en färsk rapport från den irländska regeringen. 27.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det var tillåtet att avstänga en kaplan som vägrade samarbeta med en kvinnlig kollega. Högsta förvaltningsdomstolen fattade beslut i frågan i dag, rapporterar en rad webbtidningar. 26.11.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Staden, sedan decennier lik sitt eget svartvita fotografi, växte vid sekelskiftet 1900 på höjden och bredden. 26.11.2009 kl. 00:00

Ledare. De stora åldersklassernas reträtt från arbetslivet har börjat också i kyrkan och i dess högsta ledning. 26.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Sedan början av 2008 har åtta av ledarna inom den Evangelisk lutherska kyrkan i Finland antingen gått i pension eller aviserat om sin pensionering. En generationsväxling är på gång inom kyrkan. 26.11.2009 kl. 00:00

Människa. Reflexion får oss att växa och leva ut. 
– Lika viktigt som att andas, säger Mia Anderssén-Löf. 26.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Från och med årsskiftet heter Ålands norra skärgårdsförsamling Brändö-Kumlinge församling. 25.11.2009 kl. 00:00

Människa. Förbundet KFUK i Finland har fått en svenskspråkig ordförande, Pia Öhman, socialarbetare och skolkurator från Helsingfors. 25.11.2009 kl. 00:00

Esse kyrka

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02
Janne Heikkilä, Ann-Mari Audas-Willman och Björn Vikström.

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12
Barnen i familjen sänder ett vädjande budskap till våra myndigheter.

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15
Peter Blumenthal har sökt kyrkoherdetjänsten i Saltvik.

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18