Eva-Stina Byggmästar blev förälskad, och det förändrade hennes liv.
Eva-Stina Byggmästar blev förälskad, och det förändrade hennes liv.

"Jag var femton år och ville bli präst. Och så ville jag ha flickvän"

poet.

Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog.

3.10.2019 kl. 13:45

När Eva-Stina Byggmästar var fem–sex år ville hon rymma med en cirkus. Clownen sa att hon fick följa med och hennes pappa sa att det var okej.
– Men när jag skulle iväg så backade clownen. Så är det alltid: när jag vill med så backar alla. ”Du är för liten. för ung, för gammal, för kvinna – vad är du egentligen för någonting?”

Hon växte upp i religionernas korseld. När hon var liten lyfte hennes mormor upp henne på pakethållaren och cyklade iväg till Frälsningsarmén i Nykarleby. När hon var åtta stod hon under fanan och svor blod och eld.
– Och jag hade en slips! Jag var med bara för slipsen, jag är svag för uniformer.

Hennes pappas släkt hör till mormonkyrkan, men hon blev konfirmerad i lutherska kyrkan på mormors order.
– Och jag blev så gripen! Jag var femton år och ville bli präst. Och så ville jag ha flickvän. Det var en eldfängd kombination.

Så hon väntade på sitt kall. Hon väntade på ett bibelord eller en syn eller ett svärd på gatan. Hon ville så gärna bidra, men kände sig alltid fel.
– Jag ser samma mönster överallt: jag vill bidra, och jag blir alltid en outsider. Men jag har accepterat det. Det är ganska vanligt. Också i kyrkohistorien ser man att de som startat något nytt varit annorlunda. Du måste kanske vara originell för att kunna göra det.

Men den människan betalar alltid ett pris.
– Ja. Jag har till exempel gjort tre självmordsförsök. För att jag är familjens svarta får, för att jag vet att mina mormonsläktingar hatar mig, de önskar att jag skulle hänga mig och marschera rakt in i helvetet.

Hon har inte blivit präst i kyrkan, utan en konstens och poesins präst.
– Men jag kan inte vara ateist, det sker för mycket mirakler och underverk för att det ska vara möjligt. Livet är för magiskt.

Länge tänkte hon att det är hennes kall att gå i kloster. När hon var 33 år – Kristus ålder! – såg hon en intervju med den svenska katolska biskopen Anders Arborelius. Då förstod hon vad hon ville: leva i kloster!
– Jag tänkte att jag ställer Gud mot väggen, så jag tog min bibel och blundade. Jag tänkte: Jag sätter fingret mitt i boken, då vet jag att det inte blir lätt, men jag har ju ett mål och om någon ifrågasätter det så kan jag säga att chefen har sagt att nu kör vi. Och tror du inte att när jag öppnade mina ögon så stod det att ängeln Gabriel kom till Maria! Jag fick mitt fiat! Pälsen står fortfarande rakt ut när jag berättar om det.

Det var bara det att inget kloster ville ha henne, varken katolska eller lutherska. Det kom inget svar på de brev hon skickade. När hon ville in i svenska armén som sextonåring kom det åtminstone ett hövligt ”nej tack”.
Men hon läste Johannes av Korset, hon läste Teresa av Ávila. Hon bodde i Valamo kloster i fem veckor år 1991.
– Jag är fortfarande kvar där, egentligen. Jag bara åkte iväg och bodde i en munkcell, och jag mådde prima.

Har du släppt tanken på att gå i kloster?
– Eftersom jag inte kan förändra kyrkan inifrån så måste jag väl förändra den utifrån. Kanske jag inte skulle ha blivit en bra präst eller munk eller nunna. Jag är kärlekens apostel. Vilken etikett som finns på min panna är inte det viktiga, det är inte viktigt om jag kallar mig baptist eller frälsningssoldat. Vad är innehållet? Vad fyller jag det med? Är jag girig? Säger jag att ni som inte tycker som jag inte får komma hit? Eller är jag öppen och accepterande?

Just nu bor hon ensam i Abramsgården i Vörå. Hennes färska diktsamling, Nattmusik för dagsländor, har precis kommit ut på det svenska förlaget Wahlström & Widstrand. Den handlar om olycklig kärlek och brustna hjärtan.
– Och den handlar om musik. Jag är misslyckad skådespelare, misslyckad clown, misslyckad general, misslyckad musiker. Det enda jag lyckats med är poesi. Men allt annat … Jag läste att det är just så du blir författare: om du misslyckats med allt annat så kommer du att blir en lysande författare.

Att hon skriver om obesvarad kärlek har att göra med att hon blev förälskad. I 33 år levde hon tillsammans med en kvinnlig kollega och författare.
– Men sen blev jag – helt ur det blå – förälskad i en annan kvinna. Jag trodde aldrig det skulle hända mig. Jag tänkte att det var gungstolen och konjak till kaffet och att påta i trädgården. Men det som hände, det var som en blixt. Det klickade inte från båda hållen, men det förändrade mitt liv fullständigt.

Oj vad jobbigt.
– Nej, oj vad underbart! Jag gör det när som helst igen! Med facit: det här är livet! Jag har börjat prata med kolleger som varit i samma ålder, runt femtio. Jag frågade: Hur var det för dig? Och alla pratade om den där andra blomningen, alla hade en historia … Folk öppnade sig.

Var det inte frustrerande att du inte fick henne, din stora kärlek?
– Men jag fick ju en enorm upplevelse som förändrade hela mitt liv. Nu är jag en bättre version av mig själv. Folk säger: Du ser ju helt annorlunda ut, vem har tänt ljuset i dig? Vad har hänt? Är du här på den här festen, du brukar ju sitta hemma och läsa böcker om mossor och lavar? Jag känner mig som när jag var femton–sexton.

Häromveckan kände hon att hon måste få träffa en brunbjörn, så hon åkte 150 kilometer till djurparken i Ähtäri.
– Jag gick till brunbjörnarna, och det var så förlösande. En otrolig upplevelse. Och efter brunbjörnarna gick jag till trädgården och arbetade, och då fattade jag: Jag vill bli pappa! Fast jag aldrig förr känt att jag vill ha egna barn. Jag har inte haft någon förståelse för varför folk skaffar barn, fast jag älskar barn. Men nu förstår jag!

Nu förstår hon varför människor vill gå i kloster. Och varför människor vill bli föräldrar.
– Jag lyckas överraska mig själv gång på gång! Jag kan ju se att jag är lite gränslös, att jag går in i roller och undersöker och gestaltar dem. Jag är min egen laboratorieråtta. I stället för att vara psykolog är jag patient. I stället för att vara präst är jag ökeneremit. Jag har försonats med att jag måste vara speciell för att göra något speciellt. Det är mitt kall att vara den här människan.

Epilog: Ett par veckor efter att den här intervjun gjordes kom det e-post från Eva-Stina Byggmästar: ”By the way, nu har det då hänt – mitt livs allra största under och mirakel. En ny helt otroligt fantastisk kvinna, och den här gången klickar det från båda hållen. Vad har jag gjort för gott för att få uppleva det här? Jag har aldrig varit så här religiös i hela mitt liv.”

Sofia Torvalds



Margareta Puiras. En särskild arbetsgrupp ska under ledning av Margareta Puiras, stiftssekreterare för personalvård och utbildning, utarbeta ett handlingsprogram för personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp i församlingsarbete. Det bestämde domkapitlet på sitt möte i fredags. På det här sättet ska församlingarnas beredskap att hantera sexuella trakasserier förstärkas. 11.2.2014 kl. 11:58

Karleby församling. Kaplan Jan Nygård är inte behörig att söka kyrkoherdetjänsten i Karleby svenska församling. Då Tuisku Winter återtagit sin ansökan innebär det att Per Stenberg är den enda sökande som är kvar. 7.2.2014 kl. 15:52

Ett uppdrag i församlingens missionsdirektion gav Kristina Örn i Närpes en nytändning i sin vandring med Gud. Hennes tro blev både starkare och mera betydelsefull. 7.2.2014 kl. 14:47

Sofia Torvalds. Kyrkpressenredaktören Sofia Torvalds har fått ett av Svenska litteratursällskapets pris för sin bok Hungrig. 5.2.2014 kl. 18:00

Göran Skytte. Likgiltighet, Jante och minoritetssammanhållning. KP:s Inkastare Göran Skytte efterlyste respons på varför en finlandssvensk tiger. Det krävdes tydligen en rikssvensk för att få svaren att börja välla in. 5.2.2014 kl. 10:18
Kyrkpressen tar ett steg närmare församlingarna med sin satsning på skräddarsydda och lokala insidor.

KP. I februari ordnar Kyrkpressen skrivar- och fotokurser i Österbotten för att inspirera blivande redaktörer till nysatsningen med lokala Insidan. 5.2.2014 kl. 10:14
Rättspsykolog Julia Korkmans utredning om övergrepp inom Finlands svenska metodistkyrka och Hurtigs barnhem är nu klar.

övergrepp. Nordiska biskopen Christian Alsted säger att metodistkyrkans interna utredning om de sexuella övergreppen lades ner för tidigt, och tar själv på sig ansvaret för att så skedde. 3.2.2014 kl. 14:56

I torsdags berättade Nina Wredlund i Västra Nyland hur en församlingsungdomsledare förgrep sig på henne för 35 år sedan. Biskopen stöder hennes krav på system för att anmäla trakasserier. 31.1.2014 kl. 19:11

Minska inte antalet allmänbildande kurser i gymnasiet. Det anser Kyrkostyrelsen i sitt utlåtande till Undervisningsministeriet. 30.1.2014 kl. 07:00

katriina lehelmä. När Katriina Lehelmä berättar om sitt liv har åhöraren orsak att ömsom förundras och ömsom förskräckas. Genom berättelsen om övergrepp, droger och mörker går Guds omsorg som en glimmande tråd. 30.1.2014 kl. 07:00

Instagram. Tyck till inför församlingsvalet – vinn biobiljetter. KCSA och Församlingsförbundet engagerar unga med instagramkampanj. 28.1.2014 kl. 08:33

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Joensuu vill välja kyrkoherde med indirekta val. Domkapitlet i Kuopio stift förväntas ta ställning till anhållan på fredagen. 28.1.2014 kl. 08:29

UK. Didrik ”Didde” Svahn har avslöjat för Kyrkpressen hur han blivit så bra på pausgymnastik. 25.1.2014 kl. 10:57
Erika Forsblom leder studio UK tillsammans med Mathias Särs.

Därför tycker Erika Forsblom att UK är bättre än på länge. 25.1.2014 kl. 12:16

UK. Solidaritet lyftes fram som slagord i diskussionen om en vegetarisk dag på Ungdomens kyrkodagar. 25.1.2014 kl. 10:48

Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53