Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.
Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

Du hinner döpa dig före konfirmationen

konfirmation.

Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen.

3.10.2019 kl. 10:39

– Det är bara att anmäla sig till lägret. Det är inget problem att du inte är döpt och det blir en jätterolig tid, säger Christel Runne som döptes efter sitt konfirmandläger.
Hennes bror Robin Runne döptesett par år senare, efter sitt konfirmandläger och tillsammans med en kompis. Christel Runne berättar att det var flera stycken som blev döpta samtidigt som hon, och att det gjorde henne mindre nervös.

För båda syskonen gick dopet till på samma sätt.
– Vi var klädda i albor och satt framme i Matteuskyrkan. Sedan gick vi fram i tur och ordning tillsammans med våra faddrar. Faddrarna välsignade oss och sedan satte prästen lite vatten på våra huvuden och sade: nu är du medlem i kyrkan. Efteråt fick vi varsitt ljus, säger Christel Runne.

Robin Runne tyckte att konfirmationen var mer spännande än dopet.
– Konfirmationen hade man ju hört om hela livet, dopet kom mera plötsligt. Under konfirmationen var det också mera att hålla reda på.
Båda två har själva varit med och valt sina faddrar.
– Jag valde två faddrar som var med i kyrkan. När min bror skulle döpas ställde jag och en av hans hjälpledare upp som faddrar, säger Christel Runne.

Dopet och konfirmationen hör ihop. – Konfirmationen är en bekräftelse av dopet, och därför behöver man vara döpt för att bli konfirmerad, säger Stefan Myrskog, ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Man kan säga att konfirmationen är ett kvitto på att man fått lära sig vad den kristna tron handlar om.

När han varit i kontakt med församlingsanställda runt om i Borgå stift tycker han sig ha sett en ökning i antalet unga som döps inför konfirmationen, vilket också statistiken visar.
– Det här är också ett tecken på skriftskolans popularitet, de unga vill verkligen vara med om lägren på en naturskön plats, njuta av miljön och möjligheten att dela gemenskap och diskutera frågor om livet med någon som har tid att lyssna, säger Myrskog.

Att konfirmandundervisningen behållit sin popularitet kan vi enligt Myrskog tacka goda ledare för, både anställda och hjälpledare.
– De som jobbar med barn och unga i kyrkan gör ett bra arbete. Efter skolan är konfirmandtiden landets största nätverk för de unga, och jag skulle vilja hälsa alla beslutsfattare att de måste göra allt för att kunna prioritera tjänster för just barn- och ungdomsverksamheten. Här görs en stor samhällsinsats.

Syskonen Runne tycker inte att man ska vara orolig om man är odöpt och vill anmäla sig till konfirmandundervisningen. Det är bara om man vill bli konfirmerad som man behöver vara döpt, och det behöver man inte veta säkert före konfirmandundervisningen.
– Efter lägret vet du om du vill konfirmera dig eller inte. Jag fick höra att man under konfirmandlägret tar reda på vad man tror på och kan ta ställning till om man vill bli konfirmerad, säger Robin Runne.

Dags att anmäla sig

  • Alla som är födda 2005 och medlemmar i en församling har fått brev i slutet av september med info om skriftskolan 2020 och instruktioner om hur man anmäler sig. Anmälningen är öppen under oktober.
  • Har du inte fått något brev? Eller har du fått brev från en annan, kanske finsk, församling men önskar gå i konfirmandundervisning på svenska? Kontakta den svenska församlingen på ditt område.

Bor du i Helsingfors? Hit kan du vända dig:

  • Johannes församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Nicolina Grönroos (nicolina.gronroos@evl.fi).
  • Matteus församling: Kontakta någon i ungdomsteamet: Tonja Paavola (tonja.paavola@evl.fi) Patricia Högnabba (patricia.hognabba@evl.fi) eller Daniel Jakobsson (daniel.jakobsson@evl.fi).
  • Petrus församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Ida-Marie Skogvik (ida-marie.skogvik@evl.fi) eller skriftskolteolog Jonathan Silfverberg (jonathan.silfverberg@evl.fi).
Erika Rönngård



Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07