”Det vackraste i kyrkan är människorna”

biskopsvigning.

Borgå domkyrka är fin, men det vackraste i kyrkan var ändå människorna, sa biskop Bo-Göran Åstrand efter biskopsvigningen i Borgå domkyrka

29.9.2019 kl. 18:31

Det var en glädjestrålande nyvigd biskop spm stod på kyrkbacken i Borgå efter biskopsvigningen.

Hur känns det nu, biskop Bo-Göran Åstrand?
– Det känns bra! Det blev precis som jag tänkte, jag fick vara med och göra mässan tillsammans med alla andra!

Hur mycket har du tänkt använda din biskopsmitra? Björn Vikström använde den väldigt sparsamt.
– Jag tänker använda den i sammanhang där det känns naturligt, alltså där det finns en förväntan att jag ska använda den – till exempel i mer högkyrkligt präglade sammanhang. Skruden jag använde idag har jag valt för att den är från Åland. Jag tycker om färgerna. När jag rör mig på Åland tycker jag att det är ganska naturligt att jag har hela dräkten med mig. Men åker jag upp till någon församling i Österbotten, till exempel min hemförsamling Purmo eller Pedersöre, så är jag inte säker på att jag skulle ha mitran. Så jag tänker känna in lite: var känns det bra att ha den?

Han påpekar att mitran är en ganska senkommen symbol för biskopsämbetet.
– Den har sina rötter i medeltiden. Det gör att man kan ha ett vacklande bruk. Man kan värdesätta den där den är en styrka, men man kan också fritt lämna bort den där man tycker att det inte är okej.

I sitt tal vid kyrkkaffet i församlingshemmet sa biskop Bo-Göran Åstrand att det är skönt att nu få stiga in i den gudstjänstfirande församlingen.
– Hemma i Jakobstad har vi en träkyrka – och det är inget fel på den! – men det är extra festligt att få fira mässa i Borgå domkyrka. Men det vackraste i kyrkan idag var ändå människorna. Det är nästan som hemma.

– Det känns skönt att vi kommit så här långt, konstaterar Bo-Göran Åstrands fru Karin Åstrand efter biskopsvigningen. Hon har inte hunnit bo i Borgå i så många dagar än.
– Men jag har vandrat runt med vår hund Doris och håller på att anpassa mig. Kanske till julen börjar det blir klart med möbleringen i biskopsgården också.
Hon har redan inlett sitt nya jobb som diakon i Agricola svenska församling.
– Det känns bra att ha en egen plats arbetsmässigt.

Bo-Göran och Karin Åstrands barn Benjamin, Charlie och Zacharias var glada över en lyckad biskopsvigning. – Det känns bra att vigningen gick bra och att den var fin – vi tror att han är nöjd själv!

Justitieminister Anna-Maja Henriksson har länge samarbetat med biskop Bo-Göran Åstrand och var textläsare under mässan.
– Vi är i samma ålder och har haft mycket kontakt under åren. Vi har jobbat tillsammans med olika frågor på hemorten. I somras ordnade församlingen en gudstjänst ute, och man fick ta med sig sina hundar med. Jag hade blivit ombedd att komma med tillsammans med min hund, så där var jag! Bo-Göran har ett människonära sätt att sköta sina uppdrag och jag tycker han skött dem fint i Jakobstad. Jag tror att han bli en väldigt människonära och ansvarsfull och diskuterande biskop. Han har en sådan natur att han är väldigt öppen och tycker om att samtala och lyssna på människor, så tror att han kommer att hitta rätt väg.

Biskopen predikade tillsammans med skoleleven Mahira Paukku. Foto: Nicklas Storbjörk
Biskopen predikade tillsammans med skoleleven Mahira Paukku. Foto: Nicklas Storbjörk
Sofia Torvalds



Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55