Många tände ett ljus för Nathanael under pilträdet
Många tände ett ljus för Nathanael under pilträdet

Nathanael tog sitt liv – Nykarleby manifesterade de mänskliga rättigheterna

manifestation.

Medan kyrkklockorna från S:t Birgitta kyrka hördes över hela Nykarleby samlades över trehundra människor på älvbranten vid Juthbacka herrgård för att sörja Taher. Två dagar tidigare hade han förlorat hoppet om att få stanna i Finland och valt att avsluta sitt liv på denna plats.

27.9.2019 kl. 11:24

Taher blev 22 år gammal. Han kom till Finland som minderårig asylsökande från Afghanistan för fyra år sedan. Efter att han kom till tro och blev döpt i havet utanför Pörkenäs för tre år sedan presenterade han sig alltidsom Nathanael.

Nathanael hade lärt sig finska, han hade arbete i ett lokalt snickeri och han hade konverterat till kristen tro. Förra veckan fick han ett andra nekande beslut. Det blev droppen som fick hans bägare att rinna över. Han var rädd att bli satt på ett flyg till Kabul där han saknade familj och släktingar.

– Han var rädd för att det tredje nekande beslutet kommer. För någon hade det tagit bara två veckor innan det kom, säger kyrkoherde Mia Anderssén-Löf.

Även om det utifrån såg ut som att det fortfarande fanns vägar att gå var Nathanaels drömmar krossade.

– Han hade drömmar om att bli företagare. Människor som vill framåt ser snabbt hur väggarna komma emot. Men då hoppet släcktes för honom var det släckt, oavsett hur det ser ut för mig. Det har gått upp för mig att hoppet är väldigt subjektivt.

Nathanaels död berörde starkt Nykarleby församling där han var medlem.

–Två av våra förtroendevalda var hans faddrar och flera andra harpå sätt eller annat sina kopplingar till honom. Nätverken går in i varandra på en liten ort.

Många berördes också av själva händelsen vid en av infarterna till staden. Många skolelever såg då räddningsverket ingrep.

– På skolan har de haft utökat elevvårdsstöd och våra ungdomsledare har också varit där.

"Vi känner en djup sorg"

Manifestationen för de mänskliga rättigheterna på älvbranten var snabbt arrangerad av Nykarleby Flyktingvänner, församling och stad. Havet av ljus under pilträdet växte och de trettio ljus som arrangörerna tagit med räckte inte långt.

– Vad säger man en dag som denna. En död är alltid en sorg, för anhöriga, för vänner, för samhället. I dessa dagar känner Nykarleby en djup sorg. Men denna sorg berör hela Finland. Många av oss känner förtvivlan. Kunde vi ha gjort något mer för att undvika sorgen? Ja, vi kan alltid göra mera, sa Maria Palm, ordförande för stadsstyrelsen i Nykarleby, medan kyrkklockorna ännu slog.

Men i nästa andetag påminde hon om att det gjorts mycket. I synnerhet de som stod honom nära: föreningen Flyktingvännerna i Nykarleby, arbetsgivaren, församlingen och alla andra som visat vänlighet och medkänsla med de asylsökande i staden.

– På så sätt visar vi att alla är välkomna och värda en plats och ett bra liv i Nykarleby. Det ska vi fortsätta visa. Nästan varje dag läser vi en rubrik om hur viktig invandringen är för Finland. Nästan varje dag läser vi en rubrik om hur svårt det är för en invandrare att få ett arbete i Finland. Nästan varje dag läser vi om hur invandrare och i synnerhet asylsökande utsätts för en psykisk stress. Vi hoppas också varje dag att allt ska lösa sig för oss och våra invandrare. Det är hoppet och tron som gör att vi samlas här.

Palm uppmanar till fortsatt arbete. Mot avogheten i det finländska samhället mot asylsökande som vill bygga en framtid hos oss.

– Jag vill uppmana alla i Nykarleby och hela Finland att peka på orättvisorna i samhället och få vår tjänstemän och politiker att arbeta för ett mera välkomnade samhälle och human politik.

"Tillsammans kan vi göra skillnad"

Mia Anderssén-Löf konstaterar att vi är många här som tror på ett absolut människovärde.

– Vi måste tro på en stark gemensam röst. Den rösten kan göras hörd genom alla led av beslutsfattande, myndigheter och samhällsstrukturer. Det arbetet börjar vid våra köksbord och i våra insändarspalter. Genom grannhjälp och medmänsklighet. Tillsammans kan vi göra en skillnad. Är vi drömmare är vi inte ensamma. För Nathanael är det för sent. Men för de människor vi har hos oss är det ännu inte för sent.

Hon frågar sig, med hänvisning till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, om alla liv är lika värda i Finland.

– Jag är fortfarande lite arg på Migri, men jag förstår att de är tjänstemän som måste följa riktlinjer som kommer uppifrån. Jag sätter en större tilltro till Finlands folk och demokratiska påverkningskanaler. Det krävs mod av den nya regeringen att vända skeppet åt rätt håll, säger hon.

Zarpadsah Nuri, ordförande för den afghankristna föreningen i Finland, tackade Nykarlebyborna för allt stöd.

– Som före detta muslim kan jag säga att det är ett stort under attjag är kristen. Taher var en av oss. Men Migri trodde inte på att han var kristen. En av motiveringarna till avslagetvar att han inte läst hela Bibeln. Hur många av oss här har gjort det?

Det var bara några enstaka händer som räcktes upp som svar.

– Tron är en av de viktigaste sakerna som gör att man integreras i samhället. Inte bara för att gå i kyrkan utan för att få respekt för landets lagar.Det är många som väntar på besked.Jag hoppas Migri ska ge dem chansen.

Tony Forsbacka är ordförande för Nykarleby Flyktingvänner. Han kände Nathanael. Under fyra år har han umgåtts dagligen med Nathanael och de övriga flyktingpojkarna i staden.

– Det som hänt är ofattbart och overkligt. Det känns så otroligt onödigt. Det är helt klart att man borde få snabbare beslut på ansökningarna. Myndigheterna borde tro på vad de här pojkarna säger.

Så skyndar han vidare för att visa medkänsla för en av Nathanaels vänner.

Thomas Ingo som är lärare på Kredu där Nathanael tidigare fått språkundervisning kände honom också.

– Han ville så mycket i sitt nya hemland och var ivrig att komma in i samhället och lära sig språket. Men samtidigt var ändå ovissheten om framtiden stor. Det är aldrig lätt att fungera normalt då omständigheterna är onormala. Taher finns inte här hos oss mera, men vi får tro att han kommit till ett bättre hemland. Vi sörjer Taher, en duktig skolelev, en fin kamrat och sann medmänniska.

Johan Sandberg



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00