Furahakören samlas med jämna mellanrum till övningsveckoslut – den här gången i Lappvik.
Furahakören samlas med jämna mellanrum till övningsveckoslut – den här gången i Lappvik.

De stavar gemenskap på många språk

Jubileum.

I Furahakören bygger man relationer till varandra och till Gud.

6.9.2019 kl. 12:14

År 2013 var Furahakören utan dirigent.
– Vi hade ett uppträdande som bokats ett och ett halvt år tidigare, men ingen dirigent. Jag diskuterade det med en kompis, jag sa att mitt hjärta brinner så för den här kören, den är Guds verk, vi måste lösa det här. Och min kompis sa: ”Varför frågar du inte Fiona?”, berättar Nina Forss, som sjungit i kören sedan början av 2000-talet.

Så hon frågade Fiona.
– Jag sa inte ja genast, jag lovade be. Men det är farligt att be, skrattar Fiona Chow, som varit dirigent för kören sedan dess.

Furahakören grundades av Gunvor Helander år 1974, och bestod av en liten grupp av unga sångare. Den blev Finska Missionssällskapets svenskspråkiga kör, och dess uppdrag var att väcka intresse för mission. Småningom växte den, på 80-talet fyllde den en hel buss. Sen krympte den igen.
– När Furahakören började sjunga sånger från andra kulturer var det ovanligt. Men idag sjungs afrikanska eller asiatiska sånger i vilken kör som helst. Så varför behövs kören idag? frågar Jan Hellberg, en av körens tidigare och långvariga dirigenter.

Hans svar är att den behövs för det arbete den gör idag: integrera olika kulturer och musikstilar och människor i våra kyrkor. Fiona Chows modersmål är engelska och i kören talar man engelska, svenska och finska. Chow menar att Furaha kan vara ett integrationsinstrument, och integration motverkar utanförskap. I kören sjunger också finskspråkiga, och alla språkgrupper lär känna varandra på övningarna.
– I huvudstadsregionen är integrationsspråket nästan alltid finska, och invandrare får lätt den bilden att svenskspråkiga är lite speciella. Jag kan få höra: Varför umgås du med finlandssvenskar? Då säger jag: Kom med i min kör så ska du få se att finlandssvenskar faktiskt är jättetrevliga!

Jan Hellberg arbetar som bäst på en doktorsavhandling i musikvetenskap. Den handlar om hur musicerandet i evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia präglats av både internationella och lokala influenser.
– Jag tycker det är jätteintressant att fundera på vad vi egentligen gör när vi musicerar – vi bygger relationer. I kyrkliga sammanhang är en av dem relationen till Gud. Hur vi musicerar färgas av och påverkar våra uppfattningar av de här relationerna, säger han.

Han tänker på Namibia, som var det första arbetsfältet för det nygrundade Finska Missionssällskapet.
– Jag vågar påstå att kyrkan i Namibia är den mest finskinfluerade kyrkan någonstans – utanför Finland. De finska missionärerna gjorde i början det misstaget att de översatte ord – psalmer och bibelord – men inte musikstil.

Men när han tänker på sin forskning inser han att det är ett lika stort misstag att tycka att de lokala kyrkorna till exempel i Namibia enbart får sjunga sin lokala musik.
– Det är också ett slags kulturimperialism.

För Fiona Chow är det viktigt att kören förenar olika musikstilar och sångtraditioner, att den går över språkgränser, att den lockar dem som är intresserade av mission och dem som ännu inte vet att de är intresserade av mission.
– Det är mitt hjärtas längtan som kristen att vi blir ett med Jesus, och därför är gemenskapen i kören jätteviktig. Gemenskapen vi har med varandra, och med Gud.

Kören firar 45-årsjubielum den 16–17 november. På lördag blir det en sits för gamla medlemmar, och sedan festmiddag i Högbergssalen vid Johanneskyrkan i Helsingfors från kl. 14 framåt. På söndag blir det festmässa kl. 12 i Johanneskyrkan. De av körens tidiga medlemmar som inte fått info om jubileet kan mejla nina.forss35@gmail.com.

Kören välkomnar nya medlemmar. Terminsstart 7 september. Kontakta furahadirigent@gmail.com för mer information.

Sofia Torvalds



Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41