– Björn Vikström har inget maktbehov, inget behov av att någon ska bära hans väskor. Han har monterat ner gamla strukturer som stått mellan människor och biskopsämbetet. En del av den nedmonteringen kan vara bestående, en del har att göra med Björns personlighet. Han kommer att bli ihågkommen för sin äkthet, tror Johan Westerlund, kyrkoherde i Johannes församling i Helsingfors.
– Bo-Göran Åstrand har en liknande framtoning som Björn Vikström, men i jämförelse med Björn kommer han in i biskopsämbetet med ett större kyrkoherdekunnande och starkare Österbotten-förankring, säger Johan Westerlund.
Stefan Forsén, direktör vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, säger att Björn Vikström gjort ett jättejobb och att det för Bo-Göran Åstrand bara är att fortsätta på den väg Vikström stakat ut – och att han har stor tilltro till att Åstrand kommer att klara det.
– Det har varit lätt att tycka om Björn och ta honom till sitt hjärta. På gott och ont har Björn fått leva med tanken ”nimi takaa laadun” – alltså att människor förutsatt vissa saker för att han är John Vikströms son och Erik Vikströms brorson. Bo-Göran Åstrand vet folk inte lika mycket om. Han måste bevisa var han står, teologiskt, säger Stefan Forsén.
Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbo, säger att Björn Vikström varit en lysande och mycket äkta biskop.
– Han har verkligen fått andra att känna att de är värda att lyssnas på, säger Liljeström.
Hon tycker att Björn Vikström fört både kyrkan och stiftet in i en ny tid. Han har stått för ett generationsskifte.
– Jag har haft lätt att älska och vara stolt över min kyrka under den tid Björn varit ansiktet utåt. Jag kommer att sakna honom väldigt mycket. Teologiskt står Björn Vikström och Bo-Göran Åstrand nära varandra. I den meningen är det lätt för Bo-Göran att ta över. Varje biskop präglar sitt sätt att fungera som biskop med sin personlighet, säger Helene Liljeström.
Biskop emeritus Erik Vikström konstaterar att det känns helt rätt att en lång Vikströmsk era nu tar slut i biskopsgården.
– Varje biskop kommer in i rollen med sin egen person och kompetens, och det ska bli spännande att se vad Bo-Göran Åstrand hämtar in.
Erik Vikström brukar säga att biskopsämbetet har två poler: ledare och herde. En ledare har ofta en speciell agenda, medan att vara herde är ett sätt att leva med människor.
– När jag själv var biskop märkte jag att ledarskap inte var min starkaste sida, men jag satsade mycket på att vara herde. Nu tror jag att det kanske är en herde som stiftet på ett särskilt sätt behöver, säger Erik Vikström.