Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

Hagman: Kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

präst.

Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi.

4.9.2019 kl. 19:27

Han konstaterar att det idag är en större andel av studenterna som från början säger att de ska bli präster, samtidigt som de utgör en mer heterogen grupp.

En del kommer till Åbo för att de känner ett kall till prästyrket; de har sedan tidigare en stark församlingsförankring.

– Den gruppen minskar, men den finns fortfarande. Men sedan har vi en växande grupp av människor som helt enkelt verkar ha tänkt "man skulle ju kunna jobba som präst”. I sitt val av yrke har de satt upp präst som ett alternativ vid sidan av psykolog, farmaceut och lärare.

Dessa bär inte på samma starka församlingsförankring eller idé om prästyrket som ett kall. För dem, tror Hagman, är det i stället avgörande att studierna leder till ett konkret arbete och en bransch där det finns jobb.

– Många undersökningar visar att det här blir allt viktigare när unga väljer studieplats.

Varje år finns det också studenter som redan varit i arbetslivet en längre tid och sedan söker sig till teologin, antingen för att helt sadla om eller för att komplettera tidigare teologistudier med prästkompetens.

"Kyrkan borde ta mer ansvar"

Universiteten utbildar personer med prästkompetens, både genom akademisk kunskap och praktiska övningar. Precis som i andra yrken hänger utbildningen nära ihop med det verkliga arbetet.

– Men för att en person ska bli en bra präst, eller en sådan präst som kyrkan vill ha, så förutsätter kyrkan också församlingsaktivitet, säger Hagman.

Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning. Han ger exempel från Sverige, där studenter under andra studieåret förväntas ta kontakt med ett stift där de kan tänka sig jobba i framtiden, och under studietiden fostras in i stiftets kultur och spiritualitet.

En ny och oroande trend är nämligen att få av dem som börjar studera teologi vid ÅA har bakgrund i ungdomsarbetet i någon av Borgås stifts församlingar. I stället är många finskspråkiga, äldre studerande och en del med frikyrklig bakgrund.

– Det här är något som hela stiftet borde ta på stort allvar. Det här har ändå varit kärngruppen av dem som blir präster i stiftet och fört vidare stiftets tradition.

Hagman tycker det är ett mysterium att återväxten av präster är så dålig i Borgå stift, medan problemet på finskt håll är det motsatta – så många nya teologer blir klara att det inte finns jobb för alla.

– När det gäller återväxten av präster tror jag att församlingarna borde ta ett större ansvar att uppmuntra unga att söka till kyrkliga yrken. Om man inte börjar göra det igen kommer det inte att finnas svenskspråkiga präster i Svenskfinland.

Emelie Wikblad



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00