Kari Mäkinen, Emma Audas, Göran Stenlund och Jan-Erik Andelin analyserar biskop Björn Vikströms arv.
Kari Mäkinen, Emma Audas, Göran Stenlund och Jan-Erik Andelin analyserar biskop Björn Vikströms arv.

"Han är den som stiger upp och hjälper till med att bära bort disken"

biskop.

På söndag lägger Björn Vikström ner sin biskopsstav. Vi frågade fyra personer hurudan biskop han varit.

23.8.2019 kl. 11:50

Kari Mäkinen, ärkebiskop emeritus
Han är en social person, mycket tydlig, och en som tar hänsyn till andra. Han är också en mycket stark teolog, en djupt tänkande, luthersk teolog, vars teologi är starkt förankrad i en nordisk, luthersk tradition.
Han är också en förnyare. Han har tydligt och konstruktivt fört fram sin egen linje och och sin egen syn. Det har han gjort också då alla inte varit av samma åsikt som han. Vad gäller frågan om samkönade äktenskap är han den biskop som verkligen strävat efter att behandla frågan teologiskt, bland annat i sin bok.
Alla kommer in i biskopsrollen med sin egen person och formar den. Typiskt för Björn Vikström har varit att hans syn på biskopsrollen varit icke-hierarkisk. Ett uttryck för det är att han ställde upp som biskop bara på viss tid, inte fram till pensioneringen.

Emma Audas, teolog
Björns linje har varit tydligt folkkyrklig. Han är också kompromissökande: Han vill ärligt se både för- och nackdelar i olika positioner. Han kombinerar också det logiska med det medmänskliga – antagligen en orsak till att hans mediala närvaro tagits så väl emot.
Han är kanske en av de mest välformulerade rösterna i kyrkomötet, och det har säkert också förstärkt uppfattningen om att frågan om samkönade äktenskap inte är en kamp mellan teologi och medmänsklighet, så som den ibland presenterats som.
Dock har han inte mycket till övers för teologiska idéer som inte enkelt låter sig konkretiseras. Hans grundposition är tydligt etisk, och teologin får långt rollen att stöda ett perspektiv som fokuserar på nästankärlek, snarare än att tränga in i de riktigt svåra frågorna. Huruvida det här är ett problem eller en styrka verkar dela människor.
Han har också kommit med ett nytt sätt att vara biskop. Han har inget behov av att göra sig själv märkvärdig. Björn har varit den biskop som stiger upp och hjälper till med att bära bort disken.

Göran Stenlund, vice ordf. Slef
Biskop Björn har varit en sällsynt energisk kommunikatör, både internt och externt. Han torde ha varit den första biskopen i vårt land med ett eget Facebook-konto. Och ingen som kontaktat honom per e-post har väl behövt vänta länge på svar.
Som biskop har han brottats med att hitta en balans mellan folkkyrkans två lojaliteter: å ena sidan lojaliteten med Bibeln och det kristna budskapet, å andra sidan med de människor som bor på kyrkans verksamhetsområde och deras mångskiftande frågor och förväntningar. Jag kan hålla med biskop Björn om att det behövs ett ständigt samtal om hur Bibeln ska tolkas i varje ny tid, i betydelsen hur den rätt ska förstås. Men det intryck jag fått är att biskopen i sin bibeltolkning alltför mycket låtit sig styras av samtidens strömningar. Då har Bibelns budskap i vissa avseenden relativiserats, rentav så att Bibelns klart uttalade nej i olika frågor har gjorts till ett bibeltolkningens ja. Och det kan inte vara rätt.
Jag uppskattar att biskop Björn framhållit att vår frälsning är knuten till Jesu person och Jesu namn, att varje generation kan frestas förbigå sådana sidor av Jesu budskap som upplevs obekväma och att det är självklart att den som är kristen ska försöka vara trogen mot Bibeln. Samtidigt har biskopen tydligt värjt sig för att se Bibelns utsagor i konkreta frågor som Guds auktoritativa budskap till oss. Därför hoppas jag att han i sin fortsatta gärning mer frimodigt ska lyfta fram det bestående och oföränderliga i Bibeln.

Jan-Erik Andelin, journalist på HBL
Han är väldigt prestigelös. I diskussioner och debatter är han inte den som hoppar till över personangrepp. Det har varit hans styrka. Han tar inte illa vid sig om man ruskar om honom eller hans ämbete.
Liksom varje biskop som uppfattas som ”liberal” har han blivit snällt behandlad av finlandssvenska medier. Han kom till ämbetet utan stor ledarerfarenhet, och det jag hört utanför media är att många konflikter blivit olösta även för honom, liksom för andra biskopar. Någon annan biskop skulle ha blivit ställd mer mot väggen.
Om man frågar vad som kommer att bli hans arv tror jag att det kommer att handla om hur man tillämpar den teologiska syn han har. Hans bok Kärlekens mångfald är ett jättebra exempel på det, och jag hoppas att den ska komma till användning också i andra kyrkor.
I den boken tillämpar han teologi, omvandlad till moral, i väldigt vardagliga frågor, frågor som gäller kärlek och parrelationer. Jag tycker han gör det väldigt stiligt. Han både breddar och fördjupar och visar hur man behöver tänka i modern tid.

Sofia Torvalds



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00