Kari Mäkinen, Emma Audas, Göran Stenlund och Jan-Erik Andelin analyserar biskop Björn Vikströms arv.
Kari Mäkinen, Emma Audas, Göran Stenlund och Jan-Erik Andelin analyserar biskop Björn Vikströms arv.

"Han är den som stiger upp och hjälper till med att bära bort disken"

biskop.

På söndag lägger Björn Vikström ner sin biskopsstav. Vi frågade fyra personer hurudan biskop han varit.

23.8.2019 kl. 11:50

Kari Mäkinen, ärkebiskop emeritus
Han är en social person, mycket tydlig, och en som tar hänsyn till andra. Han är också en mycket stark teolog, en djupt tänkande, luthersk teolog, vars teologi är starkt förankrad i en nordisk, luthersk tradition.
Han är också en förnyare. Han har tydligt och konstruktivt fört fram sin egen linje och och sin egen syn. Det har han gjort också då alla inte varit av samma åsikt som han. Vad gäller frågan om samkönade äktenskap är han den biskop som verkligen strävat efter att behandla frågan teologiskt, bland annat i sin bok.
Alla kommer in i biskopsrollen med sin egen person och formar den. Typiskt för Björn Vikström har varit att hans syn på biskopsrollen varit icke-hierarkisk. Ett uttryck för det är att han ställde upp som biskop bara på viss tid, inte fram till pensioneringen.

Emma Audas, teolog
Björns linje har varit tydligt folkkyrklig. Han är också kompromissökande: Han vill ärligt se både för- och nackdelar i olika positioner. Han kombinerar också det logiska med det medmänskliga – antagligen en orsak till att hans mediala närvaro tagits så väl emot.
Han är kanske en av de mest välformulerade rösterna i kyrkomötet, och det har säkert också förstärkt uppfattningen om att frågan om samkönade äktenskap inte är en kamp mellan teologi och medmänsklighet, så som den ibland presenterats som.
Dock har han inte mycket till övers för teologiska idéer som inte enkelt låter sig konkretiseras. Hans grundposition är tydligt etisk, och teologin får långt rollen att stöda ett perspektiv som fokuserar på nästankärlek, snarare än att tränga in i de riktigt svåra frågorna. Huruvida det här är ett problem eller en styrka verkar dela människor.
Han har också kommit med ett nytt sätt att vara biskop. Han har inget behov av att göra sig själv märkvärdig. Björn har varit den biskop som stiger upp och hjälper till med att bära bort disken.

Göran Stenlund, vice ordf. Slef
Biskop Björn har varit en sällsynt energisk kommunikatör, både internt och externt. Han torde ha varit den första biskopen i vårt land med ett eget Facebook-konto. Och ingen som kontaktat honom per e-post har väl behövt vänta länge på svar.
Som biskop har han brottats med att hitta en balans mellan folkkyrkans två lojaliteter: å ena sidan lojaliteten med Bibeln och det kristna budskapet, å andra sidan med de människor som bor på kyrkans verksamhetsområde och deras mångskiftande frågor och förväntningar. Jag kan hålla med biskop Björn om att det behövs ett ständigt samtal om hur Bibeln ska tolkas i varje ny tid, i betydelsen hur den rätt ska förstås. Men det intryck jag fått är att biskopen i sin bibeltolkning alltför mycket låtit sig styras av samtidens strömningar. Då har Bibelns budskap i vissa avseenden relativiserats, rentav så att Bibelns klart uttalade nej i olika frågor har gjorts till ett bibeltolkningens ja. Och det kan inte vara rätt.
Jag uppskattar att biskop Björn framhållit att vår frälsning är knuten till Jesu person och Jesu namn, att varje generation kan frestas förbigå sådana sidor av Jesu budskap som upplevs obekväma och att det är självklart att den som är kristen ska försöka vara trogen mot Bibeln. Samtidigt har biskopen tydligt värjt sig för att se Bibelns utsagor i konkreta frågor som Guds auktoritativa budskap till oss. Därför hoppas jag att han i sin fortsatta gärning mer frimodigt ska lyfta fram det bestående och oföränderliga i Bibeln.

Jan-Erik Andelin, journalist på HBL
Han är väldigt prestigelös. I diskussioner och debatter är han inte den som hoppar till över personangrepp. Det har varit hans styrka. Han tar inte illa vid sig om man ruskar om honom eller hans ämbete.
Liksom varje biskop som uppfattas som ”liberal” har han blivit snällt behandlad av finlandssvenska medier. Han kom till ämbetet utan stor ledarerfarenhet, och det jag hört utanför media är att många konflikter blivit olösta även för honom, liksom för andra biskopar. Någon annan biskop skulle ha blivit ställd mer mot väggen.
Om man frågar vad som kommer att bli hans arv tror jag att det kommer att handla om hur man tillämpar den teologiska syn han har. Hans bok Kärlekens mångfald är ett jättebra exempel på det, och jag hoppas att den ska komma till användning också i andra kyrkor.
I den boken tillämpar han teologi, omvandlad till moral, i väldigt vardagliga frågor, frågor som gäller kärlek och parrelationer. Jag tycker han gör det väldigt stiligt. Han både breddar och fördjupar och visar hur man behöver tänka i modern tid.

Sofia Torvalds



Fred Wilén är tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36
»Jag avundades deras förmåga att gå in i ett rum och genast känna sig välkomna.«

Sofia Torvalds

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00
– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00