Det finns idag över 3 000 emojier. Kyrkans kampanj vill komplettera utbudet med en symbol som förmedlar "Jag förlåter dig".

Kyrkans kampanj ska hitta en emoji för förlåtelse

förlåtelse.

Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på.

19.8.2019 kl. 11:18

Kampanjen Forgivemoji har kommit till på initiativ av kyrkan och söker under tre månaders tid idéer för en emoji för förlåtelse. Det går att sända in förslag på adressen www.forgivemoji.fi. De bästa idéerna kommer vidare till en omröstning där vem som helst kan rösta på sina favoriter.

– Idén till den här kampanjen kom under vårt temaår för fred. Vi hoppas att kampanjen inspirerar olika människor att delta i diskussionen. Vi är glada över att flera samarbetspartner redan har inspirerats av kampanjen, säger kommunikationsdirektor Tuomo Pesonen på Kyrkostyrelsen.

I november besluter arbetsgruppen för kampanjen vilken idé som är bäst och sänder den till organisationen Unicode som har hand om utbudet av emojier. Unicode bestämmer vilka emojier som ska finnas tillgängliga och ger olika tjänste- och apparatproducenter ramar för hur de ska förverkligas. Organisationen uppdaterar utbudet av emojier en gång per år. Målet med kampanjen Forgivemoji är att foga en emoji för förlåtelse till emojiutbudet.

Förutom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland deltar också flera organisationer i kampanjen.

Organisationen för konfliktlösning CMI gick med eftersom kampanjens teman, förlåtelse och fredsarbete, passar ihop med de frågor som organisationen driver. CMI förebygger och löser våldsamma konflikter med hjälp av förhandlingar och dialog runt om i världen.

– Vår vision bygger på president Ahtisaaris: alla konflikter går att lösa. Det som människan har satt i gång kan hon också sätta stop för. Emojier är dagens sätt att föra dialog och det är viktigt att ta med förlåtelse, berättar CMI:s kommunikations- och medelanskaffningschef Elina Lehtinen.

För Finska Missionssällskapet är det viktigt att vara med och bygga fred och försoning mellan människor med olika bakgrund.

– Finska Missionssällskapet fostrar en generation i taget till fred i skolor och flyktingläger. Genom att lära barnen att älska sin nästa och godkänna olikheter kan vi stöda fredlig samlevnad mellan olika grupper. Finska Missionssällskapets arbetar med fredsfostran och för barnens rättigheter och välmående i länder där krig och konflikter mellan religioner är en del i människornas vardag, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Också Kyrkans Utlandshjälps fredsnätverk är med i kampanjen. De styr insamlingsmedel från kampanjen till försonings- och fredsarbete i till exempel Somalia, Kenya, Centralafrikanska republiken och Fjärran Östern.

– Fred är livsviktigt för att människor ska kunna leva i trygghet och bygga sin framtid i hemlandet. Förlåtelse har en viktig roll för att skapa bestående fred, säger chefen för Kyrkans Utlandshjälps sekretariat för fredsnätverk, Sara Linnoinen.

Webred



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet