Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

Gruppen som gillar de djupa diskussionerna

på djupet.

Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat.

29.7.2019 kl. 10:00

Allt började med att Mats Bergvik och Kristian Norrback, som känner varandra sedan tidigare, satt och diskuterade.

– Mats sade ”Oj, jag skulle nog vilja ha någon slags filosofigrupp!” Jag svarade att det vill jag också, minns Kristian Norrback.

Det här var år 2014 och sedan dess har Bergvik och Norrback, som med glimten i ögat kallar sig the Founding Fathers, kunnat gå loss på just de djupa diskussioner de hade längtat efter. I början samlades några stycken, men periodvis har uppemot tio personer deltagit. Just nu har Amici in spiritu fem medlemmar som deltar regelbundet. Utöver Bergvik och Norrback är Hillevi Lasén och Joakim Snickars med vid intervjutillfället.

Allt från gamla greker till Greta Thunberg

Amici in spiritu betyder vänner i anden. Ibland får diskussionen löpa fritt då vännerna träffas, men för det mesta har någon av dem förberett ett ämne eller tema. Under en period gick gruppen systematiskt igenom många av de stora filosoferna. De har också bekantat sig med de centrala tankarna hos olika teologer och psykologer.

– Poängen är egentligen inte att lära sig mer om någon viss gubbe utan snarare att fånga in ett visst tema så att samtalet inte blir alltför ofokuserat, konstaterar Kristian Norrback.

Ämnesområdena som gruppen behandlar är heller inte strikt begränsade till just teologi, filosofi eller psykologi.

– Förra gången testade vi att teckna med höger hjärnhalva. Vi skulle inte alls titta på pappret då vi ritade och inte heller försökte tänka hur någon viss sak ”ska” se ut. Det var jätteintressant och utmanande, berättar Mats Bergvik.

Ibland står samtidsfrågor på schemat. Gruppen har avhandlat allt från vargarnas vara eller icke-vara till Greta Thunberg och klimatångest.

– Ett av de svåraste och mest intressanta samtalen vi har haft handlade om Martin Bubers jag-du-baserade etik. Det var inte helt enkelt att förstå, men just därför så bra. I den här gruppen tar vi oss tid att faktiskt försöka sätta oss in i också mer utmanande frågor, säger Hillevi Lasén.

Mats Bergvik minns för sin del ett tillfälle då gruppen diskuterade teologen Anders Nygrens Eros och agape som något av en ögonöppnare.

– Det kändes som att vi kom åt själva kärnan i kristendomen den gången, säger han.

Trygghet och öppenhet

Joakim Snickars konstaterar att gruppen har flera funktioner. Dels är samtalen allmänbildande och dels tillfredställer den ett behov av fördjupning.

– Kroppen har sina behov av mat och sömn, men också sinnet har sina behov. Det kan vara kultur eller djupa samtal. I varje människas medvetande finns det frågor som man egentligen aldrig från några svar på, till exempel om existensens ursprung och mening. Att få diskutera sådana frågor känns väldigt stimulerande.

Hillevi Lasén konstaterar att kontinuiteten i gruppen är jätteviktig.

– Tack vare att vi genom åren har lärt känna varandra väl är vi trygga med varandra och vågar faktiskt uttrycka våra åsikter.

Visst händer det att det hettar till i någon diskussion och att deltagarna försvarar egna uppfattningar, men något riktigt gräl har det aldrig blivit.

– Jag tycker att respekten för olika åsikter har funnits med ända från början. Även om vi inte alltid håller med varandra finns det utrymme för alla att uttrycka sig, säger Bergvik.

– Den där gången då jag talade om Martin Luther var ni alla emot mig. Det var uppiggande, inflikar Norrback med ett skratt.

Lasén fortsätter:

– Vi har alla lite olika bakgrund och livsåskådning och just det gör samtalen så givande.

Våga umgås med motpartens åsikt

I sociala medier och nyhetssajternas kommentarsfält erbjuds forum för diskussion som aldrig förr, men som Joakim Snickras konstaterar blir resultatet sällan några goda samtal, snarare tvärtom.

– Jag tror att många i sådana forum skriver för att de är arga och vill släppa ut sina känslor, fortsätter Mats Bergvik.

Medlemmarna i Amici in spiritu är överrens om att förutsättningen för en god diskussion är att man försöker förstå den andras synvinkel. Därmed inte sagt att man själv behöver byta åsikt.

– Så länge man faktiskt lyssnar på varandra och uttrycker sig respektfullt går det oftast bra att samtala. Det finns ingen orsak att dumförklara den andra eller börja kalla varandra saker bara för att man inte är överens, poängterar Lasén.

I samband med biskopsvalet kom det fram att den blivande biskopen liksom flera av de andra kandidaterna ser splittringen inom kyrkan som ett stort hot och något han vill arbeta för att överbygga. Hur ser medlemmarna i Amici in spiritu på situationen inom kyrkan?

– För det första tror jag att det inte går att sträva efter någon total samstämmighet mellan olika åsikter, konstaterar Joakim Snickars.

Kristian Norrback poängterar att allt heller inte kan diskuteras i det oändliga, utan ibland behövs det i stället beslut och handling.

Mats Bergviks recept för en öppen diskussion är att våga umgås i tanken med motpartens åsikter:

– Vad är det med meningsmotståndarens åsikt som jag är rädd för? Vad skulle kunna hända om det blev på motpartens sätt och varför vill jag inte det?

Johanna Granlund



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00