Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

Gruppen som gillar de djupa diskussionerna

på djupet.

Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat.

29.7.2019 kl. 10:00

Allt började med att Mats Bergvik och Kristian Norrback, som känner varandra sedan tidigare, satt och diskuterade.

– Mats sade ”Oj, jag skulle nog vilja ha någon slags filosofigrupp!” Jag svarade att det vill jag också, minns Kristian Norrback.

Det här var år 2014 och sedan dess har Bergvik och Norrback, som med glimten i ögat kallar sig the Founding Fathers, kunnat gå loss på just de djupa diskussioner de hade längtat efter. I början samlades några stycken, men periodvis har uppemot tio personer deltagit. Just nu har Amici in spiritu fem medlemmar som deltar regelbundet. Utöver Bergvik och Norrback är Hillevi Lasén och Joakim Snickars med vid intervjutillfället.

Allt från gamla greker till Greta Thunberg

Amici in spiritu betyder vänner i anden. Ibland får diskussionen löpa fritt då vännerna träffas, men för det mesta har någon av dem förberett ett ämne eller tema. Under en period gick gruppen systematiskt igenom många av de stora filosoferna. De har också bekantat sig med de centrala tankarna hos olika teologer och psykologer.

– Poängen är egentligen inte att lära sig mer om någon viss gubbe utan snarare att fånga in ett visst tema så att samtalet inte blir alltför ofokuserat, konstaterar Kristian Norrback.

Ämnesområdena som gruppen behandlar är heller inte strikt begränsade till just teologi, filosofi eller psykologi.

– Förra gången testade vi att teckna med höger hjärnhalva. Vi skulle inte alls titta på pappret då vi ritade och inte heller försökte tänka hur någon viss sak ”ska” se ut. Det var jätteintressant och utmanande, berättar Mats Bergvik.

Ibland står samtidsfrågor på schemat. Gruppen har avhandlat allt från vargarnas vara eller icke-vara till Greta Thunberg och klimatångest.

– Ett av de svåraste och mest intressanta samtalen vi har haft handlade om Martin Bubers jag-du-baserade etik. Det var inte helt enkelt att förstå, men just därför så bra. I den här gruppen tar vi oss tid att faktiskt försöka sätta oss in i också mer utmanande frågor, säger Hillevi Lasén.

Mats Bergvik minns för sin del ett tillfälle då gruppen diskuterade teologen Anders Nygrens Eros och agape som något av en ögonöppnare.

– Det kändes som att vi kom åt själva kärnan i kristendomen den gången, säger han.

Trygghet och öppenhet

Joakim Snickars konstaterar att gruppen har flera funktioner. Dels är samtalen allmänbildande och dels tillfredställer den ett behov av fördjupning.

– Kroppen har sina behov av mat och sömn, men också sinnet har sina behov. Det kan vara kultur eller djupa samtal. I varje människas medvetande finns det frågor som man egentligen aldrig från några svar på, till exempel om existensens ursprung och mening. Att få diskutera sådana frågor känns väldigt stimulerande.

Hillevi Lasén konstaterar att kontinuiteten i gruppen är jätteviktig.

– Tack vare att vi genom åren har lärt känna varandra väl är vi trygga med varandra och vågar faktiskt uttrycka våra åsikter.

Visst händer det att det hettar till i någon diskussion och att deltagarna försvarar egna uppfattningar, men något riktigt gräl har det aldrig blivit.

– Jag tycker att respekten för olika åsikter har funnits med ända från början. Även om vi inte alltid håller med varandra finns det utrymme för alla att uttrycka sig, säger Bergvik.

– Den där gången då jag talade om Martin Luther var ni alla emot mig. Det var uppiggande, inflikar Norrback med ett skratt.

Lasén fortsätter:

– Vi har alla lite olika bakgrund och livsåskådning och just det gör samtalen så givande.

Våga umgås med motpartens åsikt

I sociala medier och nyhetssajternas kommentarsfält erbjuds forum för diskussion som aldrig förr, men som Joakim Snickras konstaterar blir resultatet sällan några goda samtal, snarare tvärtom.

– Jag tror att många i sådana forum skriver för att de är arga och vill släppa ut sina känslor, fortsätter Mats Bergvik.

Medlemmarna i Amici in spiritu är överrens om att förutsättningen för en god diskussion är att man försöker förstå den andras synvinkel. Därmed inte sagt att man själv behöver byta åsikt.

– Så länge man faktiskt lyssnar på varandra och uttrycker sig respektfullt går det oftast bra att samtala. Det finns ingen orsak att dumförklara den andra eller börja kalla varandra saker bara för att man inte är överens, poängterar Lasén.

I samband med biskopsvalet kom det fram att den blivande biskopen liksom flera av de andra kandidaterna ser splittringen inom kyrkan som ett stort hot och något han vill arbeta för att överbygga. Hur ser medlemmarna i Amici in spiritu på situationen inom kyrkan?

– För det första tror jag att det inte går att sträva efter någon total samstämmighet mellan olika åsikter, konstaterar Joakim Snickars.

Kristian Norrback poängterar att allt heller inte kan diskuteras i det oändliga, utan ibland behövs det i stället beslut och handling.

Mats Bergviks recept för en öppen diskussion är att våga umgås i tanken med motpartens åsikter:

– Vad är det med meningsmotståndarens åsikt som jag är rädd för? Vad skulle kunna hända om det blev på motpartens sätt och varför vill jag inte det?

Johanna Granlund



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet