Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

Hur var det att träffa prästen?

förrättningssamtal.

”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak.

24.7.2019 kl. 10:57

En kopp kaffe hemma i soffan med en präst som är engagerad och intresserad – eller en planeringsträff stående i en korridor på pastorsexpeditionen. Samtalen inför några av livets stora händelser – dop, vigsel, jordfästning – kan se ut på väldigt olika sätt. Vad som sägs vet ingen utom de som är på plats.

”Hur upplevde du samtalet med prästen? Tyckte du att något saknades?” frågade vi Kyrkpressens läsare i en webbenkät som besvarades av 53 personer.

Vad är syftet med förrättningssamtalen?

– Syftet med förrättningsamtalet är att prata om den kommande förrättningen, dess betydelse, innehåll och den praktiska utformningen. Prästen går igenom de saker som de anhöriga behöver fundera på, och man väljer tillsammans psalmer med mera, berättar biskop Björn Vikström.

Hurdana instruktioner och utbildning får prästerna för de här samtalen?

– Blivande präster går igenom förrättningarnas teologi och deras utförande under studierna, och frågorna tas upp vid ordinationsutbildningen inför prästvigningen, säger Vikström.

Frågor om förrättningssamtal tas också upp senare när prästerna avlägger pastoralexamen – som krävs för att söka jobb som kyrkoherde eller kaplan.

Övervägande positivt

Prästens intresse och engagemang, och att personerna kände sig sedda i stunden, nämns som orsaker till lyckade förrättningssamtal.

”Prästen var intresserad av oss, och jag upplevde samtalet som mycket bra, rentav terapeutiskt. Att få tala om den avlidne kändes bra i sammanhanget, och prästen ställde bra frågor som fick oss att berätta mera, men på ett lämpligt diskret sätt. Samtidigt som vi delade minnen och skrattade och grät om vartannat funderade vi också på konkreta detaljer för jordfästningen som vilka psalmer vi ville sjunga.”

”Vi gick igenom vardagssaker inför äktenskapet, både de lite pinsamma som de mer allvarliga. Det var ärligt, lite obekvämt för man är inte van att säga sådana saker högt speciellt inte för en tredje part. Det var hälsosamt och jag är glad och tacksam för samtalet. Det var ett samtal på djupet, planeringsträffen gjordes före och det här var reserverat för det andliga, tidlösa och vardagliga.”

De dåliga erfarenheterna utgör en liten minoritet, men bland de svarande är det en handfull personer som har erfarenheter som lämnat en verkligt besk eftersmak.

”Formella, ointresserade och absolut ingen tröst”, beskriver en person om de jordfästningssamtal hen varit med om.

En annan berättar om ett samtal som fördes stående i en korridor på pastorsexpeditionen medan folk passerade av och an.

”Under all kritik både innehållsmässigt och miljömässigt. Även engagemanget från prästen var minimalt. Man kunde ha förväntat sig ens någonting om hur man kan hantera sorgen och vart man kan vända sig vid behov. Inget i någondera fallen gav någon mersmak att fortsätta kontakten med kyrkan för eventuella behov av sorgbearbetning tyvärr.”

Läs hela artikeln i Kyrkpressen som utkommer 25 juli.

Emelie Wikblad



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59