Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

Hur var det att träffa prästen?

förrättningssamtal.

”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak.

24.7.2019 kl. 10:57

En kopp kaffe hemma i soffan med en präst som är engagerad och intresserad – eller en planeringsträff stående i en korridor på pastorsexpeditionen. Samtalen inför några av livets stora händelser – dop, vigsel, jordfästning – kan se ut på väldigt olika sätt. Vad som sägs vet ingen utom de som är på plats.

”Hur upplevde du samtalet med prästen? Tyckte du att något saknades?” frågade vi Kyrkpressens läsare i en webbenkät som besvarades av 53 personer.

Vad är syftet med förrättningssamtalen?

– Syftet med förrättningsamtalet är att prata om den kommande förrättningen, dess betydelse, innehåll och den praktiska utformningen. Prästen går igenom de saker som de anhöriga behöver fundera på, och man väljer tillsammans psalmer med mera, berättar biskop Björn Vikström.

Hurdana instruktioner och utbildning får prästerna för de här samtalen?

– Blivande präster går igenom förrättningarnas teologi och deras utförande under studierna, och frågorna tas upp vid ordinationsutbildningen inför prästvigningen, säger Vikström.

Frågor om förrättningssamtal tas också upp senare när prästerna avlägger pastoralexamen – som krävs för att söka jobb som kyrkoherde eller kaplan.

Övervägande positivt

Prästens intresse och engagemang, och att personerna kände sig sedda i stunden, nämns som orsaker till lyckade förrättningssamtal.

”Prästen var intresserad av oss, och jag upplevde samtalet som mycket bra, rentav terapeutiskt. Att få tala om den avlidne kändes bra i sammanhanget, och prästen ställde bra frågor som fick oss att berätta mera, men på ett lämpligt diskret sätt. Samtidigt som vi delade minnen och skrattade och grät om vartannat funderade vi också på konkreta detaljer för jordfästningen som vilka psalmer vi ville sjunga.”

”Vi gick igenom vardagssaker inför äktenskapet, både de lite pinsamma som de mer allvarliga. Det var ärligt, lite obekvämt för man är inte van att säga sådana saker högt speciellt inte för en tredje part. Det var hälsosamt och jag är glad och tacksam för samtalet. Det var ett samtal på djupet, planeringsträffen gjordes före och det här var reserverat för det andliga, tidlösa och vardagliga.”

De dåliga erfarenheterna utgör en liten minoritet, men bland de svarande är det en handfull personer som har erfarenheter som lämnat en verkligt besk eftersmak.

”Formella, ointresserade och absolut ingen tröst”, beskriver en person om de jordfästningssamtal hen varit med om.

En annan berättar om ett samtal som fördes stående i en korridor på pastorsexpeditionen medan folk passerade av och an.

”Under all kritik både innehållsmässigt och miljömässigt. Även engagemanget från prästen var minimalt. Man kunde ha förväntat sig ens någonting om hur man kan hantera sorgen och vart man kan vända sig vid behov. Inget i någondera fallen gav någon mersmak att fortsätta kontakten med kyrkan för eventuella behov av sorgbearbetning tyvärr.”

Läs hela artikeln i Kyrkpressen som utkommer 25 juli.

Emelie Wikblad



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00