–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

Sjukdomen kommer med frågor

sjukhuspräst.

I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati.

25.7.2019 kl. 08:30

Sjukhuspräst Barbro Eriksson kan sällan svara på frågan varför just du blev sjuk, men hon är övertygad om att det går över.

– Jag brukar se på mitt jobb som så att jag sitter vid foten av korset tillsammans med människor vars liv slagits i spillror. Jag vet att påskmorgonen kommer och jag försöker förmedla det till dem, ibland också utan ord. Ni kommer att klara er, det kommer en påskmorgon också i era liv.

För tillfället finns hennes arbetsrum på Kvinnoklinikens tredje våning. Tidigare har hon bland annat varit stationerad på Tölö sjukhus.

– Mitt arbetsrum låg precis intill toaletterna i bottenplanet, det var ett jättebra ställe. Alla hittade mig, många i misstag när de köade för att gå på wc.

Hos Barbro knackar såväl patienter som anhöriga och personalen på. Någon vill ha förbön, en annan svar på hur sjukhusprästen kan tro på en Gud som låter olyckor och sjukdom hända. Någon vill ha nattvard, en annan bara prata av sig. Det har hänt att någon tar kontakt för att lämna kyrkan, men också för att bli medlem.

– Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup. Varför får inte jag ett barn, duger jag inte? Har jag gjort något fel när just jag blev sjuk? Kan jag ta emot någon annans hjärta?

Väldigt många av Barbros klienter är unga människor i arbetsför ålder – den målgrupp som kyrkan sägs ha allra svårast att nå.

– På Tölö sjukhus är det överlägset mest unga och medelålders män, de är den gruppen som råkar ut för flest olyckor. Här på Kvinnokliniken är det kvinnor och par i fertil ålder. Frågorna vi berör är ofta svåra och pinsamma, inget man vill torgföra på jobbet eller bland vänner, men ofta väldigt skönt att få diskutera om med någon utomstående.

Bygger altare

På sjukhuset vandrar prästerna i en slags dubbel tillvaro, på jobb men ändå utomstående – med både sjukhuset och kyrkan som uppdragsgivare. En del sjukhus vill att prästen alltid ska ha prästkrage, ibland med vit rock över.

– Vi brukar säga att vi bygger altare i varje rum vi besöker, ibland bara med vår egen kropp och då blir mitt väsen och kanske också prästskjortan viktig.

Själv älskar Barbro Eriksson de kristna riterna.

– Välsignelsen, nattvarden, de ramar in stunden, berättar vad vi ska göra, ger oss verktyg att hålla fast vid och sörja genom. Sjukhuspersonalen gör det ofta så fint också, med enkla medel som en vit duk och en liten blomma visar man att det är en helig stund. Det finns alltid en tredje dimension med i ett samtal med pästen, också fastän du inte hör till kyrkan eller tror på Gud.

Varje månad håller Barbro en välsignelseandakt för de barn som aborterats frivilligt eller ofrivilligt under de senaste veckorna. Efter den 22 graviditetsveckan ansvarar föräldrarna för begravningen.

– Men också våra allra minsta välsignas och askan strös ut på Furumos begravningsplats. Det ger föräldrarna en plats att sörja på, det blir konkret. Ritualen hjälper oss att prata om det som vi inte har ord för.
Det bästa sättet att få tag i en sjukhussjälavårdare är att ringa upp och bestämma träff. Alla sjukhus i Helsingfors har egna sjukhuspräster, många talar svenska men inte alla. Om du helst vill tala svenska kan de åtminstone hjälpa dig att få kontakt med en svensk präst.

– När man är sjuk känner man sig ofta ensam och utsatt, som att ingen förstår en. Då kan det vara extra viktigt att få tala sitt modersmål och bli bemött av en människa ur samma språkkultur.


Barbro Eriksson kan du nå på telefonnummer 050-4272190 eller e-post barbro.eriksson [at] hus.fi. Mera info och kontaktuppgifter på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm



De stupades dag. ”Jag kommer nog snart hem bara du lite väntar”, skrev pappa i ett kort från fronten. Marita och Rea Wilenius var en gång Församlingsbladets krigsfadderbarn. 17.5.2019 kl. 14:54

Kristinestad. Opinionsnämnden för massmedier anser att tidningen Syd-Österbotten inte gjorde fel i att publicera insändaren där en präst framförde sina åsikter om sexuella minoriteter. 16.5.2019 kl. 15:10

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på tisdag och behandlade en lång rad ärenden. Bland annat förordnades Lemland-Lumparlands församlings kyrkoherde Benny Andersson till kontraktsprost i Ålands prosteri medan Monica Cleve blir tf. kyrkoherde i Sjundeå svenska församling. 15.5.2019 kl. 15:19

fusion. Domkapitlet i Borgå stift beslöt vid sitt möte på tisdagen att man för Kyrkostyrelsen förordar att Pedersöre, Esse och Purmo församlingar bildar en församling från den 1 januari 2020. Det innebär samtidigt att man rekommenderar att Jakobstads svenska församling fortsätter som en självständig församling och inte ingår i den nya församlingen. 15.5.2019 kl. 14:52

Kyrkomötet. Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan. 10.5.2019 kl. 17:30

dop. Kyrkomötet beslöt att det i framtiden ska räcka med att ett barn som döps har en fadder, istället för två som är dagens minimikrav. Målsättningen är att minska trösklarna för föräldrar som vill låta döpa sina barn. 10.5.2019 kl. 10:36

val. Berndt Berg blev idag återvald som prästassessor i domkapitlet. 9.5.2019 kl. 15:53

församlingssammanslagning. Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersöre kyrkliga samfällighet vill ha en gemensam svensk församling för Jakobstad, Pedersöre, Esse och Purmo. Det blev beslutet i går kväll efter en ytterst jämn omröstning där rösterna föll 19-19. Det innebär att ordförande Rainer Karvonens röst avgjorde. 9.5.2019 kl. 11:23

kyrkomöte. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism. 7.5.2019 kl. 13:26

retreat. Tyst retreat. Hur fungerar det? Vad gör man hela dagarna? Ska vi faktiskt vara tysta i nästan två dygn? Får jag alls ha min telefon? Nyfikenheten ledde en retreat-nybörjare till Snoan. 6.5.2019 kl. 11:21

påven. En grupp katolska intellektuella anklagar påven för heresi, alltså irrlärighet. 3.5.2019 kl. 09:02

profilen. Hennes resa gick från en sträng tonårstro till en tid utan kyrkan, tills hon landade i tillit. På vägen har hon mött sorg, kärlek och underbara tillfälligheter. Ester Miiros har kommit till att dörrarna öppnas när tiden är rätt. 24.4.2019 kl. 12:18

sjukdom. För knappt två år sedan fick Tuija Tiihonen veta att hon lider av obotlig cancer. Sedan dess har hon börjat måla, blogga och be. Gud har inte gjort henne frisk, men Han har gjort henne hel. 18.4.2019 kl. 14:05

Påsktraditioner. Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer. 17.4.2019 kl. 14:20

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35