Anne Immonen är en av dem som lyssnar till besökarna i Kampens kapell.

Tystnadens kapell lyssnar också

kampens kapell.

Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp.

13.6.2019 kl. 00:01

Anne Immonen är diakon och har arbetat i Kampens kapell de senaste sex åren. Kapellet har öppet under årets alla dagar och har omkring 800 besökare om dagen. Många är turister som kommer för att beundra kapellet, vars arkitektur blivit prisbelönad.
– Säkert över hälften av våra besökare kommer för att se på arkitekturen eller för att söka stillhet.
Men det att man lockats till kapellet för en stunds lugn och ro eller för en estetisk upplevelse behöver inte betyda att man inte har något behov av samtal och stöd.
– Kapellutrymmet kan ha en lugnande effekt och lyfta fram saker som man gått och burit på. Då är det bra att man kan prata med någon i samband med besöket. Jag tror att många av oss lever livet i hög hastighet delvis för att hindra det som ligger dolt under vår yta från att stiga upp.


(Foto: Kp-Arkiv / Emelie Wikblad)

Vad är det som besökarna vill diskutera?
– Dels handlar det om andliga frågor, dels om människorelationer. Dessutom ser vi också tydligt att många oroar sig antingen för sin egen mentala hälsa eller för sina anhöriga.
Att många mentalvårdsenheter stängts och att patienterna hänvisats till öppenvården märks också i Kampens kapell.
– Många av våra besökare berättar om hur svårt det är att få hjälp med mentala problem. Nära vänner och familjemedlemmar kan komma och berätta om sin oro, men vi får också höra positiva nyheter. Till exempel kan någon av våra besökare som regelbundet kommit till oss under en kris i sitt liv komma in ett halvår senare, tacka för hjälpen och berätta att livet blivit lättare.
De frågor som diskuteras inom kyrkan och inom samhället i övrigt avspeglar sig också i vad kapellets besökare vill tala om.
– Vi har talat mycket om valen och om klimatet den senaste tiden.

Både ensamhet och turister
De som tar emot besökarna är dels kyrkans diakoner, dels stadens socialhandledare. Immonen berättar att ibland behövs bara en lyssnande medmänniska, men ibland kan hon fråga besökaren om hon får ta med en social-
handledare i diskussionen.
– Om besökaren behöver den typ av hjälp som inte finns i huset försöker vi hjälpa hen vidare till rätt plats. Då ringer vi också och kollar att den här instansen verkligen har möjlighet att ta emot personen. Många som kommer hit har redan alltför många erfarenheter av att söka hjälp och ständigt bli skickade vidare.
Alla gånger handlar det inte om akuta problem. Det finns också ett behov av vardagliga samtal.

"Det är många som kommer in för att berätta hur de har det. Det berättar något om ensamheten i samhället, att man inte har någon i sin nära krets som man kan berätta för om sin dag och vad man har tänkt på."

Man kunde tro att strömmen av turister kommer i vägen för dem som arbetar med att ge stöd till besökarna, men Immonen menar att det snarare är tvärtom.
– Det hade knappast varit möjligt att bygga ett hjälpcenter så här centralt i Helsingfors, men designkapellet anses bara höja områdets värde. Det att det här är en turistattraktion gör också att den som besöker oss inte stämplas – ingen vet ju om den som är på väg hit kommer för att beundra arkitekturen eller för att söka hjälp.

Erika Rönngård



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59