Anne Immonen är en av dem som lyssnar till besökarna i Kampens kapell.

Tystnadens kapell lyssnar också

kampens kapell.

Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp.

13.6.2019 kl. 00:01

Anne Immonen är diakon och har arbetat i Kampens kapell de senaste sex åren. Kapellet har öppet under årets alla dagar och har omkring 800 besökare om dagen. Många är turister som kommer för att beundra kapellet, vars arkitektur blivit prisbelönad.
– Säkert över hälften av våra besökare kommer för att se på arkitekturen eller för att söka stillhet.
Men det att man lockats till kapellet för en stunds lugn och ro eller för en estetisk upplevelse behöver inte betyda att man inte har något behov av samtal och stöd.
– Kapellutrymmet kan ha en lugnande effekt och lyfta fram saker som man gått och burit på. Då är det bra att man kan prata med någon i samband med besöket. Jag tror att många av oss lever livet i hög hastighet delvis för att hindra det som ligger dolt under vår yta från att stiga upp.


(Foto: Kp-Arkiv / Emelie Wikblad)

Vad är det som besökarna vill diskutera?
– Dels handlar det om andliga frågor, dels om människorelationer. Dessutom ser vi också tydligt att många oroar sig antingen för sin egen mentala hälsa eller för sina anhöriga.
Att många mentalvårdsenheter stängts och att patienterna hänvisats till öppenvården märks också i Kampens kapell.
– Många av våra besökare berättar om hur svårt det är att få hjälp med mentala problem. Nära vänner och familjemedlemmar kan komma och berätta om sin oro, men vi får också höra positiva nyheter. Till exempel kan någon av våra besökare som regelbundet kommit till oss under en kris i sitt liv komma in ett halvår senare, tacka för hjälpen och berätta att livet blivit lättare.
De frågor som diskuteras inom kyrkan och inom samhället i övrigt avspeglar sig också i vad kapellets besökare vill tala om.
– Vi har talat mycket om valen och om klimatet den senaste tiden.

Både ensamhet och turister
De som tar emot besökarna är dels kyrkans diakoner, dels stadens socialhandledare. Immonen berättar att ibland behövs bara en lyssnande medmänniska, men ibland kan hon fråga besökaren om hon får ta med en social-
handledare i diskussionen.
– Om besökaren behöver den typ av hjälp som inte finns i huset försöker vi hjälpa hen vidare till rätt plats. Då ringer vi också och kollar att den här instansen verkligen har möjlighet att ta emot personen. Många som kommer hit har redan alltför många erfarenheter av att söka hjälp och ständigt bli skickade vidare.
Alla gånger handlar det inte om akuta problem. Det finns också ett behov av vardagliga samtal.

"Det är många som kommer in för att berätta hur de har det. Det berättar något om ensamheten i samhället, att man inte har någon i sin nära krets som man kan berätta för om sin dag och vad man har tänkt på."

Man kunde tro att strömmen av turister kommer i vägen för dem som arbetar med att ge stöd till besökarna, men Immonen menar att det snarare är tvärtom.
– Det hade knappast varit möjligt att bygga ett hjälpcenter så här centralt i Helsingfors, men designkapellet anses bara höja områdets värde. Det att det här är en turistattraktion gör också att den som besöker oss inte stämplas – ingen vet ju om den som är på väg hit kommer för att beundra arkitekturen eller för att söka hjälp.

Erika Rönngård



psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00