Anna Övergaard är en samhällsengagerad teologistuderande. Hon trivs i kyrkorummet där historia, kulturarv och traditioner förenas.
Anna Övergaard är en samhällsengagerad teologistuderande. Hon trivs i kyrkorummet där historia, kulturarv och traditioner förenas.

En engagerad teolog

profilen.

Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag.

31.5.2019 kl. 09:58

Samhällsengagemanget har ändå gjort att teologiestudierna är på hälft. Nu siktar Anna Övergaard på att ta sin examen. Avhandlingen återstår.

– Jag studerar med tanke på att bli präst. Finns det behov vill jag bli prästvigd. Men jag har alltid varit intresserad av mycket, så om det inte finns något passligt prästjobb gör jag något annat. Min grundinställning är att det löser sig. Men teologi är intressant. Jag gjorde de praktiska prästkurserna i fjol och det kändes bekvämt att stå där framme i kyrkan. Jag tycker också mycket om sjukhussjälavård.

Även om hon blir prästvigd har hon inga planer på att överge samhällsengagemanget.

– Jag kommer alltid att vara samhällsaktiv, om inte partipolitiskt så på annat sätt. Nu är det är mera aktuellt än någonsin att man som kristen står upp för allas lika värde och mot mörkrets makter i olika former. Men som präst gäller det att vara allas präst och inte företrädare för ett politiskt parti.

Miljön, bildningen och jämställdheten är hennes hjärtefrågor.

– Jag tycker också det är viktigt att yngre kvinnor och ensamstående mammor tar på sig förtroendeuppdrag. För min del möjliggörs det av att mina föräldrar ställer upp, vilket jag tacksam för.

Tidigare satt hon i stadsfullmäktige i Nykarleby.

– Jag ställde inte upp i senaste kommunalval, vilket jag ångrar. Men då upplevde jag att jag ville satsa på familjen.

För tillfället är hon ordförande för Kvinnoförbundet i Nykarleby. Hon sitter också med i finska bildningsnämnden.

Anna Övergaard har varit inskriven i Åbo Akademi sedan 2004.

– Tack och lov blev jag inskriven sista året man hade evig studierätt. I Åbo var jag aktiv i studentpolitiken och i föreningar, satt i kårstyrelsen Åbo Akademis studentkår och i förbundsstyrelsen, kretsstyrelsen och lokalavdelningen för Svensk ungdom.

Engagemanget ledde också till att hon för tio år sedan blev utbränd.

»Det som är lite trasigt är intressantare än det perfekta.«

– Jag har mycket på gång nu också, men då hade jag jättefullt i kalendern och var väldigt stressad. Man talar mycket om duktig flicka, men jag vet inte om det är dåligt att vara det. Det är superbra att det finns de som vill och som satsar. De får saker att hända. Men det är inte bra att känna prestationskrav. Jag hade svårt att skala ner och jag ville göra alla nöjda.

När hon blev utbränd flyttade hon hem till Nykarleby, där hon träffade sin man.

– Då jag vilat upp mig köpte jag bokhandeln i staden. Litteratur och kultur hör till mina intressen. Helst läser jag romaner, något som utmanar eller som lär mig något nytt. Ibland också dikter.

Andra projekt lockar

Hon verkade som bokhandlare i sex år. För två år sedan sålde hon bokhandeln.

– Att vara bokhandlare var jätteroligt, men det gick inte ihop med mitt privatliv, och så hade jag blivit mamma. Jag ville också ha min examen, så jag återupptog studierna.

Dottern Karin är idag fem år gammal.

– Jag trodde jag skulle vara supereffektiv som vuxen, men jag har inte riktigt den ro som behövs. Jag hittar på många andra projekt hela tiden. Jag har lite dåligt med fokus och jag är rastlös.

I valet av studier har hon går hon i sin pappa Ulf Sundsténs fotspår.

– Vi är båda intresserade av människor. Människovärdet har alltid varit en viktig grundvärdering hemma hos oss. Och det som är lite trasigt är intressantare än det perfekta.

Hon tycker om kyrkan som institution och vad den har att erbjuda. Hon har alltid känt sig bekväm i kyrkorummet.

– Jag representerar gärna kyrkan. Jag tycker den har ett aktuellt uppdrag i vår tid. Eftersom kyrkan är ifrågasatt idag tycker jag det är viktigt att det finns människor i kyrkan som vet att den är ifrågasatt, men som medvetet tagit ställning för den.

Upplever du ett prästkall?

– Kanske för att jag inte gett upp trots allt. Men man kan tjäna Gud och kyrkan på många olika sätt, också på andra arenor. Jag tror att man kan ha det kallet också på andra områden i samhället.

Hon har vuxit upp med den kristna tron och gått både söndagsskola och juniorklubb.

– Jag har aldrig gjort revolt mot själva tron på Gud. Jag har alltid upplevt att han finns där. Men jag är nyfiken och tycker om att vara med där det händer. Jag har alltid haft ett behov av att få röra på mig också utanför församlingskretsarna.

Upplever du att Gud har lett dig?

– När jag tittar bakåt ser jag det tydligt. Man kan lita på att det löser sig på något sätt trots att man yrar omkring.

För ett år sedan slutande äktenskapet i skilsmässa.

– Tron har visat sig vara bra under skilsmässoprocessen. Den har gjort mig ödmjuk och hjälpt mig förlåta, också mig själv. Det tar tid innan man är helt på fötter efter en skilsmässa. Jag är definitivt på väg dit. Det har varit en tankeprocess att komma tillrätta. Eftersom jag varit en del i en tvåsamhet måste jag omdefiniera mig själv.

Under processen pendlade hon till Åbo för liturgiska och homiletiska övningar.

– Det hjälpte mig att få perspektiv på det hela. Att hålla fast vid studierna har också att göra med vem är jag, vad jag ska göra och hur mitt liv ska bli. Teologin är en del av min identitet.

Johan Sandberg



På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14