Valarbetet lärde Johan Kvarnström att möta människor.
Valarbetet lärde Johan Kvarnström att möta människor.

"Mamma formade mig och gav mig min föräldraroll"

politiker.

Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam.

29.5.2019 kl. 10:24

När Johan Kvarnström fick beskedet om att Maarit Feldt-Ranta var så svårt sjuk att hon inte kunde ställa upp i riksdagsvalet började han gråta.
– Känslomässigt kändes det väldigt konstigt. Jag ville vara ledsen, men min uppgift var att vara extra glad och extra motiverad och inspirerad.
Han hade varit utfyllnadskandidat på socialdemokraternas lista i Raseborg, plötsligt var han den som hade en chans att komma in, och den som Feldt-Ranta uppmanade sina väljare att ge sin röst åt.

– Hon var ett ståtligt träd och jag var en planta där bredvid, och sen plötsligt skulle plantan klara sig ensam och brådmogna.
Och plantan brådmognade. Han knackade dörr och fick inblick i alldeles vanliga nylänningars liv. De ville sällan prata om politiska finesser. En del var förvånade över att det var val igen, andra ville uppmana politikerna att ta hand om åldringarna.
– I Raseborg ville nio av tio ställa frågor om Maarit – och om kustbanan.

Johan Kvarnström växte upp i Ekenäs och har bott där största delen av sitt liv. Han pendlar från Ekenäs till riksdagen – och då är det kustbanan som gäller också för honom.
– Jag växte upp med en mamma som var ensam vårdnadshavare. Det var hon som formade mig. Av henne fick jag mitt samhällsengagemang, mitt intresse för politik och litteratur. Tröskeln till vårt hem var låg – kanske för att det bara var vi två?

Johan Kvarnströms pappa är Kalle Augustson, mannen som blev känd för sina biståndsresor och sin civila olydnad då det handlade om människor som behövde asyl. Sås och Kopp gjorde till och med en sång om honom: ”Dra igång din gamla diesel, man väntar på dig än, i Kurdistan och Bosnien.”
– Pappa fanns nog med i bilden, men han var mer som en morbror. Jag har till exempel aldrig sovit över hos honom.

Under de sena lågstadieåren började Johan Kvarnström intressera sig för sin pappas verksamhet.
– I skolan var det en annan elev som kom fram till mig och sa: ”Du ska hälsa din pappa att han inte ska ta hit flera kurder. Vi har tillräckligt av dem i Finland.” Det tyckte jag var en korkad kommentar. Jag kunde inte förstå den.

Själv blev han pappa strax innan han fyllde tjugo. Först senare insåg han att bristen på fadersförebild kunde ha påverkat hans eget faderskap.
– Jag kom till att jag fick en föräldraroll av min mamma, och den var inte könsbunden. Det var självklart för henne att barnen kommer först – och nu kommer barnbarnen först. I vårt hem fanns en självklar närhet – närhet och ansvar.

Han påpekar att han inte kan minnas en tid i sitt liv då han inte känt ett moraliskt ansvar. När han var barn ingrep han när han såg mobbning och slagsmål. Han har alltid varit lång och storväxt, så han vågade.
– Var det slagsmål i lågstadiet var det inget att vifta bort. Slog någon någon så var det dåligt. Det gjorde ingen skillnad att det handlade om barn.

Idag har han fyra barn, de yngsta är ett och tre. Som många arbetande småbarnsföräldrar känner han sig konstant otillräcklig.
– Jag borde ägna alla mina barn mycket tid, och i min livssituation just nu känns det som att alla sliter i mig. Det kommer grejer från höger och vänster – och det är saker som tar tid.
Han har läst politiska memoarer. Förr var det lättare att hinna mycket som politiker: dels var tempot annorlunda, dels det var inget konstigt med att en riksdagsman som var pappa bodde på annan ort i veckan.
– Men jag vill vara en närvarande, modern pappa.

Han vet att han som man inte borde gnälla. Men ibland undrar han hur man ska lösa tidsproblemen i ett jämställt förhållande. Kan båda göra karriär linan ut, eller blir det så att ingendera kan göra det?
Han har inget svar på den frågan.
– Ibland känns det illa när jag tackar nej till saker jag inte vill tacka nej till. Men samtidigt vill jag tacka nej till dem, för jag vill ju vara hemma.

Att han har små barn betyder att det är svårt att koppla av, eller vila om man är sjuk.
– Det är fysiskt tungt. Att inte få sova är ett slags tortyr.
Han älskar att lyssna på skivor – lyssna ordentligt, så att han långsamt tar skivan ur sitt konvolut och sätter sig ner med en kopp kaffe som är precis lagom varm. Men nu hinner han inte.
– Jag köpte Bruce Springsteens live-skiva från Broadway till jul, och förra veckan hann jag lyssna igenom den.

Så var det värt det, att byta ut livet som chefredaktör för Arbetarbladet till livet som riksdagsledamot? Jo.
– Det riktigt stora jag vill jobba för är den nordiska välfärdsmodellen, att vi har stabilitet och jämlikhet och jämställdhet. Inför valet sa jag att miljö och bildning är mina politiska nyckelord. Det är vagt och stort men samtidigt faktiskt sant.

Eftersom han jobbat som politisk redaktör har inget i riksdagsarbetet förvånat honom – utom kanske tonen i plenisalen.
– En som fick ordet började med: ”Arvoisa puhemies, arvoton eduskunta” (ungefär: ärade riksdag, värdelösa riksdagsmän). Vi måste ju också statuera ett exempel och respektera själva riksdagsinstitutionen. Om inte riksdagsledamöter respekterar den, hur ska folket då göra det?

Han vill försöka upprätthålla en god, saklig nivå i debatten – som ett egenvärde i sig.
– Även om Sebastian Tynkkynen sa ”arvoton eduskunta” skulle jag ändå säga ”arvoisa kansanedustaja” när jag tilltalar honom. Det är det enda sättet.

Han letar ofta efter de rätta orden när han ska beskriva val han gjort i sitt liv, val som format honom. Har han försökt ”hitta rätt”? Det antyder ju att man borde kunna hitta fram. Kanske han helt enkelt närmar sig livet som ett äventyr? Han lever enligt bästa förmåga, lever och lär sig.

Han har tagit med sig sin konfirmationsbibel till vår intervju. Han läser den text som mamman till en av hans vänner skrev i den: ”Den här boken tar ett helt liv att utforska. Nyfikenhet ger belöning. Du kommer att finna dig själv bland huvudpersonerna. Boken lever också ditt liv.”
– Citatet kanske återspeglar att liv och tro inte handlar om ett sökande i den meningen att du ska hitta fram. Visst finns det människor som gör det. De kan säga att de har hittat Gud och nu är de frälsta. Men det slutar ju inte där? Frågan är hur du ska leva med det, vad det innebär.

Sofia Torvalds



Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00
– Folk frågar när jag ska hänga upp dem. Jag är ju illa tvungen att göra det. Det har blivit en tradition, säger Stefan Barkar

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21
Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25
Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11