Ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskop Tapio Luoma: Vår välfärd kan inte bygga på fiendebilder

kyrkomöte.

Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism.

7.5.2019 kl. 13:26

– Hemmets, religionens eller fosterlandets välfärd kan aldrig grunda sig på isolering, agg, fiendebilder eller betoning av vår egen förträfflighet på bekostnad av andra folkgrupper eller andra nationer. Meningen är att hemmet, religionen och fosterlandet lever i växelverkan med andra hem, religioner och länder. Nu behöver vi en sådan förståelse av finländskhet och Finland, sade ärkebiskopen.

Kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samlas till vårsession på Turun kristillinen opisto i Åbo tisdag till fredag 7–10 maj.

Under veckan ska kyrkomötet behandla en granskning av stiftsgränserna och diskutera några ombudsinitiativ, bland annat om att minska på kraven för faddrar och frigöra tidpunkten för högmässan. Utvecklande av ungas delaktighet i kyrkans förvaltning står också på agendan.

Den problematiska nationalismen ser bakåt och inåt
I tisdagens öppningstal påminde Luoma om det kommande europaparlamentsvalet. Den riktning Europa väljer har betydelse för de enskilda medlemsländernas medborgare – också för finländarna.

Nationalismen har ansetts vara den historiska stötestenen för det gemensamma Europa. Ett nationalistiskt identitetsbyggande är enligt Luoma inte i sig problematiskt. Han menar att medvetenheten om nationaliteten är en viktig del av människans jag.

– Det är värdefullt att vi kan känna oss som just finländare. Det hjälper oss att förstå världen och gestalta vår roll bland andra nationer. Det förenar oss.

Luoma menar att nationalismen blir problematisk i det skedet då den överbetonat vänder nationens och medborgarnas uppmärksamhet inåt – när bara det som man anser är till fördel för det egna landet eller egna folket är viktigt.

– Den problematiska nationalismen ser bakåt istället för att blicka mot framtiden – och ofta mot en svunnen tid som aldrig ens existerat. Den har en romantisk uppfattning om en tid som representerar nationens förlorade storhet och ära. Ofta finns här också en vilja att skapa en enklare värld som är lättare att kontrollera, där gränserna mellan människor är absoluta och övervakas noggrant, sade Luoma.

– I en värld som blir allt mera ett leder ett sådant tänkande till isolering – till och med till ovilja och oförmåga att vara med och bestämma om frågor som rör ett större område än det egna och som påverkar alla gemensamt.

Luoma påminde om att vi genom att aktivt tillsammans med andra länder och folk delta i byggandet av Europas framtid kan påverka framtiden för våra hem, religion och vårt land.

– Också kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor för vår världsdels bästa. Vårt mål är att visa på hopp, Guds verklighet och den kraft som grundar sig i hoppet. Detta hopp ger kraft och mod också då optimismen vacklar.

Kyrklig tidningstjänst



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39