Hur firar du påsk?

Påsktraditioner.

Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer.

17.4.2019 kl. 14:20

Kira Ertman, Esbo

Från första april är Kira Ertman ordinarie kyrkoherde i Esbo svenska församling. Hon firar påsk i kyrkan, men också hemma med sin familj – sin man och sina barn, 9 år och 1,5 år.

– Påsken är ju kyrkans största högtid, men den tar inte lika mycket utrymme som julen. Den är mer intim. Den kryper under huden på ett annat sätt. Att fira påsk kräver mer tankearbete än att fira jul, och det är hälsosamt. Utan påsk skulle vi inte fira jul heller.

Med åren har påsken blivit en viktig process för Kira Ertman. Påskveckan sammanfattar all den glädje och allt det lidande livet rymmer.

– Först palmsöndagen då Jesus firas som hjälte och man ropar hosianna, sedan skärtorsdagens nattvard som blev ett sakrament – och sedan döden och uppståndelsen. Hela tron sammanfattas på en vecka. Det är en så enorm process. Jag känner ofta att det går för snabbt, jag skulle vilja stanna kvar i långfredagens tankar lite längre.

I år firar Kira Ertman påsk med skärtorsdagens mässa i Olars kyrka, och sedan högmässa annandag påsk i Esbo domkyrka. Då är hon på jobb. Men på påskdagen ska gå i påskdagsmässa tillsammans med barnen.

– Efter mässan äter vi påskmiddag med familjen och släkten. Och så ska vi ha äggjakt. Det brukar bli ganska många chokladägg, så jag tror vi ransonerar lite …

Hon ska förbereda en påskbuffé med vårkänsla – kanske sparris och köttbullar av får- eller lammkött.

– Det viktigaste är att alla trivs och att vi får fira tillsammans.

Eirik Raikula, Karleby

Hos Raikulas samlas en grupp vänner för en judisk sedermåltid under påsken.

– Det är den en påskmåltid som också Jesus firade med sina lärjungar. Vi firar den tillsammans med tio och tretton vänner som vi rest med till Israel under åren, säger Eirik Raikula.

Seder betyder ordning och de följer en handbok, en haggadah om hur man ska fira en kristen påskmåltid. I måltiden ingår att man läser om uttåget ut Egypten ur Gamla testamentet, om plågorna och allt annat.

– Det tar ungefär en och en halv timme. Efter måltiden följer en avslutning som tar mellan en halv och en timme.

Det som fascinerar Raikula är att måltiden samtidigt firas av miljontals judar.

– För min del är det starkt att tänka på hur många miljoner judar som går igenom samma formulär samma kväll utan att se att Jesus var påsklammet som kommit för deras skull. Och att vi av nåd fått bli inympade i Guds rike.

Kyrkbesök hör också till Raikulas påsk. Både under själva påsken och någon dag under stilla veckans aktläsning.

– Det viktigaste under påsken är att minnas Jesu död på korset, säger Raikula.

Anna Tikum, Senegal

– Jag firar i år min åttonde påsk i Senegal. Senegal är ett muslimskt land och de kristna högtiderna uppmärksammas därför inte särskilt mycket. Vi går till mässan på natten till påskdagen och äter sedan väldigt mycket ngallakh, en slags söt sås gjord på jordnötter, baobabfrukt och olika kryddor. Denna äts tillsammans med couscous gjort på hirs. Under påsken delar de kristna ut ngallakh till sina muslimska grannar och vänner. Eftersom vi bor i Dakar, där det finns många utlänningar, hittar vi i de större butikerna choklad-
ägg i färggranna papper. På påsklördagen får våra barn söka efter påskägg som påskharen gömt i vårt hem.

– Påsken är min favorithögtid, och det är då jag längtar som allra mest till Finland. Jag saknar precis allt beträffande påsken i mitt barndomshem: alla påskpynt, påskliljorna, memman, doften av vår, den dystra långfredagen och den glada påskdagen så som den firas i Borgå domkyrka. Som kristen är förstås påskens glädjebudskap det allra viktigaste för mig. Memma, påskliljor och vårdoft får jag kanske inte, men hemligheterna i Jesu uppståndelse kan jag meditera kring och glädjas över var i världen jag än befinner mig.

– Under mina första år bodde jag i Tanzania där mina föräldrar då arbetade som missionärer. En påsk bestämde mamma att vi barn skulle konstruera ett påsklandskap där både Golgata med dess tre kors samt Jesu grav fanns. Av pappersmassa arbetade vi fram soldater och kvinnor som på långfredagen stod kring Jesu kors och som på påskdagen tittade in i den tomma graven. Fortfarande har detta kreativa alster en central plats i mitt föräldrahem under påsken. Landskapet med sina soldater och kvinnor måtte i en icke familjemedlems ögon se mycket bedrövligt ut, men för mig gömmer det många fina barndomsminnen.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Jesus bär korset (Mathias Grünewald)

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00
Jesus inför Pilatus (Derick Baegert)

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00
Petrus förnekelse (Okänd italienare)

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00
Jesus blir förrådd. (Giotto di Bondone)

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00
Jesus inför Kajafas (Gerrit van Honthorst)

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00
Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00
FOTO: Malin Aho

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Heidi Hendersson

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00
FOTO: Johan Sandberg

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Det nya missionsstiftet skapar förvirring anser biskoparna. Nu får alla lutherska präster brev. 22.3.2013 kl. 12:15

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären. 21.3.2013 kl. 11:43

Nu diskuteras igen en könsneutral äktenskapslag och dess följder för kyrkan. Frågan är svår för alla samfund som har vigselrätt i Finland. Att behålla vigselrätten med risk för påtryckning – eller ge upp den? 21.3.2013 kl. 11:17
LIG EU-DIPLOMAT. Pastor Rüdiger Noll jobbar för 150 europeiska kyrkors samarbetsorgan i Europa. Han har tät kontakt med de europeiska politiska organen – och är bekymrad över att EU drivs så kraftigt av ekonomiska argument (FOTO: May Wikström)

I begynnelsen handlade hela Europaprojektet om etik och samhällsansvar, inte pengar. Det har glömts bort, anser de europeiska kyrkornas samhällsarbetare och talesman. 15.3.2013 kl. 09:00

Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42