Hur firar du påsk?

Påsktraditioner.

Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer.

17.4.2019 kl. 14:20

Kira Ertman, Esbo

Från första april är Kira Ertman ordinarie kyrkoherde i Esbo svenska församling. Hon firar påsk i kyrkan, men också hemma med sin familj – sin man och sina barn, 9 år och 1,5 år.

– Påsken är ju kyrkans största högtid, men den tar inte lika mycket utrymme som julen. Den är mer intim. Den kryper under huden på ett annat sätt. Att fira påsk kräver mer tankearbete än att fira jul, och det är hälsosamt. Utan påsk skulle vi inte fira jul heller.

Med åren har påsken blivit en viktig process för Kira Ertman. Påskveckan sammanfattar all den glädje och allt det lidande livet rymmer.

– Först palmsöndagen då Jesus firas som hjälte och man ropar hosianna, sedan skärtorsdagens nattvard som blev ett sakrament – och sedan döden och uppståndelsen. Hela tron sammanfattas på en vecka. Det är en så enorm process. Jag känner ofta att det går för snabbt, jag skulle vilja stanna kvar i långfredagens tankar lite längre.

I år firar Kira Ertman påsk med skärtorsdagens mässa i Olars kyrka, och sedan högmässa annandag påsk i Esbo domkyrka. Då är hon på jobb. Men på påskdagen ska gå i påskdagsmässa tillsammans med barnen.

– Efter mässan äter vi påskmiddag med familjen och släkten. Och så ska vi ha äggjakt. Det brukar bli ganska många chokladägg, så jag tror vi ransonerar lite …

Hon ska förbereda en påskbuffé med vårkänsla – kanske sparris och köttbullar av får- eller lammkött.

– Det viktigaste är att alla trivs och att vi får fira tillsammans.

Eirik Raikula, Karleby

Hos Raikulas samlas en grupp vänner för en judisk sedermåltid under påsken.

– Det är den en påskmåltid som också Jesus firade med sina lärjungar. Vi firar den tillsammans med tio och tretton vänner som vi rest med till Israel under åren, säger Eirik Raikula.

Seder betyder ordning och de följer en handbok, en haggadah om hur man ska fira en kristen påskmåltid. I måltiden ingår att man läser om uttåget ut Egypten ur Gamla testamentet, om plågorna och allt annat.

– Det tar ungefär en och en halv timme. Efter måltiden följer en avslutning som tar mellan en halv och en timme.

Det som fascinerar Raikula är att måltiden samtidigt firas av miljontals judar.

– För min del är det starkt att tänka på hur många miljoner judar som går igenom samma formulär samma kväll utan att se att Jesus var påsklammet som kommit för deras skull. Och att vi av nåd fått bli inympade i Guds rike.

Kyrkbesök hör också till Raikulas påsk. Både under själva påsken och någon dag under stilla veckans aktläsning.

– Det viktigaste under påsken är att minnas Jesu död på korset, säger Raikula.

Anna Tikum, Senegal

– Jag firar i år min åttonde påsk i Senegal. Senegal är ett muslimskt land och de kristna högtiderna uppmärksammas därför inte särskilt mycket. Vi går till mässan på natten till påskdagen och äter sedan väldigt mycket ngallakh, en slags söt sås gjord på jordnötter, baobabfrukt och olika kryddor. Denna äts tillsammans med couscous gjort på hirs. Under påsken delar de kristna ut ngallakh till sina muslimska grannar och vänner. Eftersom vi bor i Dakar, där det finns många utlänningar, hittar vi i de större butikerna choklad-
ägg i färggranna papper. På påsklördagen får våra barn söka efter påskägg som påskharen gömt i vårt hem.

– Påsken är min favorithögtid, och det är då jag längtar som allra mest till Finland. Jag saknar precis allt beträffande påsken i mitt barndomshem: alla påskpynt, påskliljorna, memman, doften av vår, den dystra långfredagen och den glada påskdagen så som den firas i Borgå domkyrka. Som kristen är förstås påskens glädjebudskap det allra viktigaste för mig. Memma, påskliljor och vårdoft får jag kanske inte, men hemligheterna i Jesu uppståndelse kan jag meditera kring och glädjas över var i världen jag än befinner mig.

– Under mina första år bodde jag i Tanzania där mina föräldrar då arbetade som missionärer. En påsk bestämde mamma att vi barn skulle konstruera ett påsklandskap där både Golgata med dess tre kors samt Jesu grav fanns. Av pappersmassa arbetade vi fram soldater och kvinnor som på långfredagen stod kring Jesu kors och som på påskdagen tittade in i den tomma graven. Fortfarande har detta kreativa alster en central plats i mitt föräldrahem under påsken. Landskapet med sina soldater och kvinnor måtte i en icke familjemedlems ögon se mycket bedrövligt ut, men för mig gömmer det många fina barndomsminnen.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00