Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.
Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.

Tränar för att orka i vardagen

reportage.

Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar.

10.4.2019 kl. 09:00

"Hur många har du gjort? Gör fem till. Du kan hålla vikten så här. Upp med bröstet!"

Heidi Salminen går runt och instruerar de tre som tränar. På den vita tavlan står dagens styrkeövning uppskriven: tio stycken knäböj, tre varv.

Rummet vi befinner oss i är fyrkantigt, med svartmålade väggar och svart gummimatta på golvet. Golvytan är tom men längs väggarna trängs alla möjliga träningsredskap: roddmaskiner, räcken och ringar, viktplattor, trälådor, hopprep, bollar och gummiband.

Ett gym i en gammal fabrikslokal är kanske inte den första platsen man förknippar med församlingsarbete. Klockan ett på torsdagar är det här Må bra-gruppen i Vanda svenska församling träffas.

Heidi Salminen är diakon och i sitt jobb tar hon emot människor som har ekonomiska svårigheter eller på annat sätt är i utsatta livssituationer.

– Då och då kom det någon som sa ”ajaj, jag har så ont i ryggen”, ”jag har så ont i mitt knä” eller ”jag har varit så trött och sovit dåligt”. Många kom och sa att de lider av värk i kroppen.

Grunden för diakonin är kärleken till medmänniskan – och människan är en fysisk, psykisk, social och andlig helhet. Heidi Salminen började fundera på vad hon och hennes kollegor kunde göra för klienternas välmående.

Hon berättar att de först köpte kort så att människor kunde gå och simma eller till gymmet. Men för många som mår dåligt var tröskeln hög att gå och motionera ensam.

Själv tränar och tävlar Heidi i sportgrenen Crossfit, och har erfarenhet av att coacha andra.

– Jag tänkte att det skulle vara fint att kunna ta med det här till våra klienter, när jag själv märkte hur bra jag mår av det.

Med hjälp av en donation som församlingen fått kunde de för två år sedan starta Må bra-projektet. Målgrupperna är pensionärer och daglediga; människor som har behov av att röra på sig tillsammans med andra, men kanske inte kan avvara pengar för ledd motion.

– Grundidén var att ge människor kraft och ork att sköta om vardagen, och att de inte ska behöva känna sig ensamma.

Må bra-gruppen är också ett socialt sammanhang. För att alla ska kunna få personlig instruktion är gruppstorleken liten.

– När vi är fyra–fem personer kan vi prata när vi tränar och lära känna varandra. Jag tror att gemenskapen är något av det viktigaste, säger Heidi.

Styrka för vardagen

3, 2, 1, piiip. Klockan på väggen börjar ticka ner tiden för dagens gympa. Tolv minuter av utfallssteg över golvet, steg upp på en låda och att pressa vikter över huvudet. Heidi Salminen har gett alla personliga instruktioner så att belastningen är lagom utmanande för vars och ens nivå.

– Börja inte för hårt nu, Ralf, påminner hon glatt.

Ralf Bergholm erkänner att han ofta brukar gå ut för hårt i början. Heidi berättar att när hennes kollega är med på träningspassen börjar hon och Ralf alltid tävla.

– Fast vi tränar på allvar har vi jätteroligt. Vi skrattar och pressar inte varandra.

Träningen utmanar balans, koordination och muskeluthållighet – också lungorna får jobba och det blir snabbt flåsigt och svettigt.

– Allt det här påminner om rörelser vi gör i vardagen, säger Heidi.

I övningarna används samma muskler som när man sätter upp något på en hylla, stiger upp från toaletten, plockar upp något från marken eller går i trappor.

Klockan piper igen. Tolv minuter har gått.

– Hur många varv fick ni? frågar Heidi.

– Nästan tre. Borde jag ha gjort det snabbare? frågar Henrik Virtanen.

– Det var bra, du blev andfådd.

Vem som helst kan hålla på med den här sortens träning, menar Heidi Salminen, eftersom rörelserna anpassas för alla nivåer.

– Det som jag tycker är härligt är att man varenda gång ser någonting som gått framåt. Det är så konkret, att någon blivit starkare.

Små framsteg är stora glädjeämnen för alla. När Brita Eklund under uppvärmningen för första gången gör knäböj utan en stol att sätta sig mot får hon spontana applåder.

– Jag tror att den här grenen är bra för alla, för du måste alltid vinna över dig själv.

Gruppen vet aldrig vilka utmaningar nästa pass ska innehålla, vilket också speglar vardagen.

– I dag var det de här stegen, ger Henrik som exempel.

Läs hela reportaget i Kyrkpressen nummer 7/2019.

Emelie Wikblad



tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00