Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.
Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.

Tränar för att orka i vardagen

reportage.

Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar.

10.4.2019 kl. 09:00

"Hur många har du gjort? Gör fem till. Du kan hålla vikten så här. Upp med bröstet!"

Heidi Salminen går runt och instruerar de tre som tränar. På den vita tavlan står dagens styrkeövning uppskriven: tio stycken knäböj, tre varv.

Rummet vi befinner oss i är fyrkantigt, med svartmålade väggar och svart gummimatta på golvet. Golvytan är tom men längs väggarna trängs alla möjliga träningsredskap: roddmaskiner, räcken och ringar, viktplattor, trälådor, hopprep, bollar och gummiband.

Ett gym i en gammal fabrikslokal är kanske inte den första platsen man förknippar med församlingsarbete. Klockan ett på torsdagar är det här Må bra-gruppen i Vanda svenska församling träffas.

Heidi Salminen är diakon och i sitt jobb tar hon emot människor som har ekonomiska svårigheter eller på annat sätt är i utsatta livssituationer.

– Då och då kom det någon som sa ”ajaj, jag har så ont i ryggen”, ”jag har så ont i mitt knä” eller ”jag har varit så trött och sovit dåligt”. Många kom och sa att de lider av värk i kroppen.

Grunden för diakonin är kärleken till medmänniskan – och människan är en fysisk, psykisk, social och andlig helhet. Heidi Salminen började fundera på vad hon och hennes kollegor kunde göra för klienternas välmående.

Hon berättar att de först köpte kort så att människor kunde gå och simma eller till gymmet. Men för många som mår dåligt var tröskeln hög att gå och motionera ensam.

Själv tränar och tävlar Heidi i sportgrenen Crossfit, och har erfarenhet av att coacha andra.

– Jag tänkte att det skulle vara fint att kunna ta med det här till våra klienter, när jag själv märkte hur bra jag mår av det.

Med hjälp av en donation som församlingen fått kunde de för två år sedan starta Må bra-projektet. Målgrupperna är pensionärer och daglediga; människor som har behov av att röra på sig tillsammans med andra, men kanske inte kan avvara pengar för ledd motion.

– Grundidén var att ge människor kraft och ork att sköta om vardagen, och att de inte ska behöva känna sig ensamma.

Må bra-gruppen är också ett socialt sammanhang. För att alla ska kunna få personlig instruktion är gruppstorleken liten.

– När vi är fyra–fem personer kan vi prata när vi tränar och lära känna varandra. Jag tror att gemenskapen är något av det viktigaste, säger Heidi.

Styrka för vardagen

3, 2, 1, piiip. Klockan på väggen börjar ticka ner tiden för dagens gympa. Tolv minuter av utfallssteg över golvet, steg upp på en låda och att pressa vikter över huvudet. Heidi Salminen har gett alla personliga instruktioner så att belastningen är lagom utmanande för vars och ens nivå.

– Börja inte för hårt nu, Ralf, påminner hon glatt.

Ralf Bergholm erkänner att han ofta brukar gå ut för hårt i början. Heidi berättar att när hennes kollega är med på träningspassen börjar hon och Ralf alltid tävla.

– Fast vi tränar på allvar har vi jätteroligt. Vi skrattar och pressar inte varandra.

Träningen utmanar balans, koordination och muskeluthållighet – också lungorna får jobba och det blir snabbt flåsigt och svettigt.

– Allt det här påminner om rörelser vi gör i vardagen, säger Heidi.

I övningarna används samma muskler som när man sätter upp något på en hylla, stiger upp från toaletten, plockar upp något från marken eller går i trappor.

Klockan piper igen. Tolv minuter har gått.

– Hur många varv fick ni? frågar Heidi.

– Nästan tre. Borde jag ha gjort det snabbare? frågar Henrik Virtanen.

– Det var bra, du blev andfådd.

Vem som helst kan hålla på med den här sortens träning, menar Heidi Salminen, eftersom rörelserna anpassas för alla nivåer.

– Det som jag tycker är härligt är att man varenda gång ser någonting som gått framåt. Det är så konkret, att någon blivit starkare.

Små framsteg är stora glädjeämnen för alla. När Brita Eklund under uppvärmningen för första gången gör knäböj utan en stol att sätta sig mot får hon spontana applåder.

– Jag tror att den här grenen är bra för alla, för du måste alltid vinna över dig själv.

Gruppen vet aldrig vilka utmaningar nästa pass ska innehålla, vilket också speglar vardagen.

– I dag var det de här stegen, ger Henrik som exempel.

Läs hela reportaget i Kyrkpressen nummer 7/2019.

Emelie Wikblad



Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23
Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46