Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

En fastetid som börjar i den egna garderoben

ekofasta.

Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig.

1.3.2019 kl. 17:40

En grönare livsstil var något Ida Haapamäki strävade efter redan som tonåring; hon använde mormors gamla kläder, pappas flanellskjortor och köpte kläder på loppis – massor av kläder.

– Då köpte jag mig bara ett gott samvete, samtidigt som jag ändå köpte nyproducerade kläder. Det mest ohållbara var att det var så kopiösa mängder.

För några år sedan började hon verkligen ifrågasätta sin klädkonsumtion.

– Mina egna värderingar spelade in, men också tanken på miljön och att jag vet under vilka förhållanden kläderna produceras. De förhållandena tål inte dagsljus överhuvudtaget och jag vill inte vara med och stöda det.

Förutom att köpa begagnat började hon ännu oftare reparera och modifiera kläder hon redan ägde.

– Det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.

Den viktigaste insikten var att det inte går att köpa sig ett grönt och hållbart liv.

Vad innehåller en hållbar garderob?

– Jag ser det ganska radikalt: kläder eller saker eller vad som helst som du inte använder är ohållbart. Det spelar ingen roll hur etiska eller ekologiska produkterna är om du inte använder dem.

Hur en fungerande basgarderob ser ut är väldigt olika för olika människor, beroende på jobb och livsstil.

– Man måste komma fram till vad som är viktig för en. Och helst satsa på de plaggen och anstränga sig för att ta reda på vad som skulle vara hållbart.

En av de viktigaste sakerna är att plaggen inte blir oanvändbara efter några tvättar. Att satsa lite mer pengar på god kvalitet gör också att det känns mer motiverat att ta hand om kläderna – något som spelar en stor roll för hållbarheten.

"Köp mindre, köp bättre, använd längre, tvätta mer sällan – det är en ganska bra början."

Hon förstår varför valen kan kännas betungande. När du fördjupar dig i ämnet upptäcker du snart att en mängd faktorer spelar in: Vad är materialet? Var har plagget producerats? Hur dyrt har det varit – vem i tillverkningsprocessen får sin del?

Vad tittar du efter när du köper kläder?

– Det allra första jag kollar är: vad är det för material? Och så kollar jag vilket märke det är. Jag har antagligen haft tusentals plagg; jag har rört vid många material, så jag har fått en viss känsla för vilka material som är behagliga och funkar för mig.

Akryl väljer hon bort direkt. Det är ett material som inte går att återvinna, och som snabbt noppar sig och blir fult. Lite akryl blandat i ett ylletröja kan fungera; samtidigt är problemet med blandtextilier att de är nästan omöjliga att återvinna som råvara. Polyester undviker hon, förutom i en del sportkläder, på grund av mikroplasten som materialet ger ifrån sig.

En existentiell fråga

Ida Haapamäki tror att vi ofta har svårt att skilja på behov och begär.

– Om jag nu skulle köpa ett nyproducerat plagg kan jag vänta ganska länge, tills jag hittat det rätta och tagit reda på vad som är ett bra köp.

Hur våra val påverkar miljön och de människor som producerar varorna vi konsumerar är en stor existentiell fråga. Att prata om och uppmuntra till en mer hållbar livsstil utan att ställa krav på människor är svårt, tycker Haapamäki. Hon har märkt att det är ett ämne som väcker mycket känslor.

"Vi ska inte säcka ihop under trycket och strunta i allt – men vi behöver nog kämpa på mer."

Vi kan inte tro att vi genom att leva ekologiskt på ett område kan kompensera för resten, påpekar hon. Att börja med små steg är bra – så länge de följs av fler steg.

– Det börjar vara lite bråttom.

Enligt henne handlar det också om global rättvisa. Varför ska vi i Finland ha rätt att köpa saker billigt på bekostnad av människorna som arbetar med att producera dem?

– Min process har varit ganska lång. Jag förstår att om du inte alls har tänkt på det, då är det tufft. Men det finns mycket information att få. Du behöver inte ta reda på allt på egen hand.

Om jag vill tänka över min klädkonsumtion under ekofastan, vad kan jag göra?

– De flesta kan ta ett beslut att ha ett köpstopp. Du behöver med största sannolikhet inte gå omkring utan kläder bara för att du inte köper nytt på en tid. Det kan vara ett gott tillfälle att se över impulsen att konsumera.

Därtill tänker hon att är det bra att ha koll på sin garderob, vad som finns i den, vilka kläder du inte längre använder. Hon tipsar om att ordna klädbytardag med sina vänner.

– Om du verkligen vill ha förändring kan det vara bra att undvika frestelser: gå inte i affärer, avprenumerera nätbutikernas nyhetsbrev.

Ida Haapamäki tycker också att vi kan öva oss i att känna tacksamhet för våra ägodelar – och uppskattning för de resurser som använts för att vi ska kunna ha dem.

Vad är Ekofasta?

  • Hållbar klädkonsumtion är temat för årets Ekofastakampanj som pågår 6.3–20.4.
  • Lyssna på ekofastapodden, med bland annat Ida Haapamäki som gäst: ekofasta.fi/poddar.
  • Klädbytarjippo i biskopsgården i Borgå 9 april. Kolla om din lokala församling vill ordna klädbytartorg.
Emelie Wikblad



Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41
Dennis Svenfelt och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf.

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02
Anne Holm-Haavisto har flyttat tillbaka till hembyn Vexala och har nu sin arbetsplats i Munsala kyrkby.

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19
Åsa A Westerlund och Stefan Vikström har mycket gemensamt – men inte allt. När Stefan började i internatskola var han elva. Åsa var bara sju.

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24
Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46
Esbo svenska församling har egna utrymmen i Olars kyrka.

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53
Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00
Sara Grönqvist samlade hela 879 röster i valet, en överväldigande majoritet.

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04
Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray ska lämplighetsbedömas för stiftsdekansjobbet.

Stiftsdekan. Fem personer sökte jobbet som stiftsdekan och intervjuades. Domkapitlets intervjugruppvalde att låta Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray gå vidare. 5.6.2022 kl. 18:53

Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00