Ny klimatstrategi: Kyrkan ska vara koldioxidneutral senast år 2030

klimat.

Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor.

26.2.2019 kl. 17:13

– Klimatförändringen är en världsomfattande kris som ännu kan bemästras. Med hjälp av de konkreta målen i klimatstrategin medverkar kyrkan till det och främjar en hållbar livsstil till gagn för hela skapelsen, säger strategiarbetsgruppens ledare Laura Riuttanen, klimatforskare vid Helsingfors universitet.

Enligt arbetsgruppens uppskattning producerar kyrkan mest utsläpp från uppvärmning av fastigheter och elkonsumtion men också från resor och anskaffningar. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från nuvarande nivå såväl när det gäller fastigheter som verksamhet. De sista 20 procenten, det vill säga klimatutsläpp som det inte är tekniskt eller ekonomiskt ändamålsenligt att minska på andra sätt, strävar man efter att kompensera. Kompensationen sker till exempel genom att fästa uppmärksamhet vid koldioxidlagringen i de skogar som församlingarna äger.

Miljödiplomet är ett praktiskt verktyg
De mål som har satts upp i energi- och klimatstrategin rör såväl helhetskyrkan som varje församling.

– Alla församlingar kallas med eftersom kyrkans kolneutralitet i praktiken förverkligas i lokalförsamlingarna. Kyrkostyrelsens uppgift är att hjälpa församlingarna att skapa verksamhetsmodeller och erbjuda rådgivning och stöd, berättar sekreteraren för kyrkans klimatstrategiarbetsgrupp, ledande sakkunnig Ilkka Sipiläinen på Kyrkostyrelsen.

Som praktiskt verktyg för att nå målen i strategin fungerar Kyrkans miljödiplom som är ett system skräddarsytt för församlingarna. Handboken för kyrkans miljödiplom uppdateras som bäst. Uppgifterna om fastigheternas energiförbrukning samlas i kyrkans eget fastighetsregister Basis. Med hjälp av registret kan man följa med hur förbrukningen utvecklas och göra upp en karta för hur man rör sig mot kolneutralitet. För verksamhetens del skär man ner på utsläppen med praktiska lösningar genom att betona klimatvänlighet såväl vid matserveringar, anskaffningar som vid resor.

Kyrkan – hoppets bärare
Ett av målen i den godkända strategin är att kyrkan aktivt ska påverka i klimatfrågor både som samhällelig aktör och debattör.

– Kyrkan vill uppmuntra och utmana sina medlemmar, övriga aktörer i samhället och beslutsfattare att komma med i klimatarbetet och målsättningen att bli kolneutral. Med sin egen konkreta verksamhet för att stävja utvecklingen är kyrkan också hoppets bärare. Mitt i all klimatångest och pessimism vill kyrkan skapa hopp och tro på att det är möjligt att stävja klimatförändringen om man genast skrider till åtgärder, säger Ilkka Sipiläinen.

Kyrklig tidningstjänst



Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46