Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.
Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

Eniga biskopskandidater: Väckelserörelserna behövs

biskopsvalet 2019.

Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan.

18.2.2019 kl. 16:45

– Kyrkan behöver väckelserörelserna, men väckelserörelserna behöver också kyrkan, säger Sixten Ekstrand som kallar det en win-win situation.

Enligt honom ger kyrkan väckelserörelserna stabilitet, liturgi och ett långsiktigt perspektiv.

– I dessa tider av minskat medlemsantal och sämre ekonomi har kyrkan mycket att lära sig av väckelserörelserna. De drivs av ett personlig engagemang, man gör saker tillsammans är lekmannadrivan och upprätthåller en enorm verksamhet, säger han.

Lisa Enckell ser väckelserörelserna som en del av samma kropp och därför har de ett värde i kyrkan.

– Det är viktigt hur vi arbetar tillsammans. Vi måste respektera och högakta varandra. Jag upplever det som beklämmande att vissa väckelserörelser stängt sig och slutit sig för samarbete.

Bo-Göran Åstrand nämner det han lärt sig under sin uppväxt i den evangeliska väckelsen: Guds kärlek, nåd, barmhärtighet och omsorg. I sitt arbete ser han också hur stor rikedom väckelserörelserna är för församlingen.

– Men väckelserörelserna behöver också kyrkan: Det finns en fara i att man börjar tro att bara vår rörelse är på väg till himlen. I kyrkan ser man mångfalden, säger han.

Harry S Backström önskar att väckelserörelserna fick mer utrymme och förståelse för de synpunkter som de anser vara viktiga.

– Väckelserörelserna ger oss en trosdimension som man tyvärr tappat bort i många församlingar idag, där man i grunden litar på Guds ord och hans frälsningsverk. Vi ska jobba tillsammans, fördjupa diskussionerna och samarbetet samt genuint lyssna till varandra.

Backström är också beredd att viga präster för väckelserörelsernas eget bruk.

– Vi har olika typer av uppgifter för präster och man kan vigas till en viss församling eller till en väckelserörelse, antingen till tjänst eller till missionsarbete. Jag ser det som en möjlighet, inte något som begränsar.

De övriga ställer sig mera reserverade till den saken.

– Det är lite besvärligt, säger Enckell. Det skulle vara synd om väckelserörelsernas präster enbart skulle vara för det egna folket.

Åstrand och Ekstrand påpekar att man prästvigs till att tjäna hela kyrkan, inte till en väckelserörelse. Men man kan bli förordnad till en uppgift inom en väckelserörelse.

– Jag kan inte tänka mig att man prästviger för en rörelses eget bruk. Den som blir prästvigd ska vara beredd att jobba var som helst i vår kyrka. Visst kan man prästvigas till en uppgift i en väckelserörelse, men ändå så att man förbinder sig att verka med både män och kvinnor. Ingen kan skyddas från att jobba med det andra könet, säger Åstrand.

– Jag ser inga problem i att förordna en präst till en väckelserörelse. Samtidigt är det bra att alla präster får en bred erfarenhet av att arbeta med olika uppgifter i vår kyrka. Det ger ett bredare perspektiv, säger Ekstrand.

Samtliga fyra är villiga att prästviga teologer med traditionell ämbetssyn. Backström utan förbehåll, medan de tre övriga anser prästvigningen förutsätter att de bör kunna samarbeta med både män och kvinnor.

– Enligt kyrkolagen och -ordningen ska domkapitlet och biskopen gemensamt besluta om prästvigningen. Inte biskopen ensam. Biskopen kan prästviga på egen bevåg, men gör man det uppstår frågan vems präst man är. Kyrkans eller biskopens, säger Ekstrand.

Backström och Ekstrand ser inga problem med att väckelserörelserna ordnar egna gudstänster.

– Vår kyrka samarbetar med alla väckelserörelser kring gudstjänsterna. Jag ser inget speciellt i det här, säger Ekstrand.

– Det skulle var trevligt om man kunde ordna sådana. Jag predikar relativt ofta på väckelserörelsernas samlingar, säger Backström.

Enckell och Åstrand lyfter upp en fara med slutna gudstjänster.

– Jag upplever det som beklämmande om vi har slutna gudstjänstgemenskaper. Gudstjänsten ska vara öppen för alla. Har vi gemenskaper som utesluter andra får vi en kyrka i kyrkan, säger Enckell.

– Det är bra att det ordnas olika typer av gudstjänster och sammankomster vid olika tider under veckan. Väckelserörelsernas gudstjänster kan vara fina och goda tillfällen. Men med tanke på ämbetsfrågan är det viktigt att ingen ska ifrågasättas och att gudstjänsten är öppen för alla, annonserad och att man vet vem som finns där. Oavsett vem som ordnar den, säger Åstrand.

Johan Sandberg



»Jag avundades deras förmåga att gå in i ett rum och genast känna sig välkomna.«

Sofia Torvalds

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00
– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50