Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.
Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

Eniga biskopskandidater: Väckelserörelserna behövs

biskopsvalet 2019.

Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan.

18.2.2019 kl. 16:45

– Kyrkan behöver väckelserörelserna, men väckelserörelserna behöver också kyrkan, säger Sixten Ekstrand som kallar det en win-win situation.

Enligt honom ger kyrkan väckelserörelserna stabilitet, liturgi och ett långsiktigt perspektiv.

– I dessa tider av minskat medlemsantal och sämre ekonomi har kyrkan mycket att lära sig av väckelserörelserna. De drivs av ett personlig engagemang, man gör saker tillsammans är lekmannadrivan och upprätthåller en enorm verksamhet, säger han.

Lisa Enckell ser väckelserörelserna som en del av samma kropp och därför har de ett värde i kyrkan.

– Det är viktigt hur vi arbetar tillsammans. Vi måste respektera och högakta varandra. Jag upplever det som beklämmande att vissa väckelserörelser stängt sig och slutit sig för samarbete.

Bo-Göran Åstrand nämner det han lärt sig under sin uppväxt i den evangeliska väckelsen: Guds kärlek, nåd, barmhärtighet och omsorg. I sitt arbete ser han också hur stor rikedom väckelserörelserna är för församlingen.

– Men väckelserörelserna behöver också kyrkan: Det finns en fara i att man börjar tro att bara vår rörelse är på väg till himlen. I kyrkan ser man mångfalden, säger han.

Harry S Backström önskar att väckelserörelserna fick mer utrymme och förståelse för de synpunkter som de anser vara viktiga.

– Väckelserörelserna ger oss en trosdimension som man tyvärr tappat bort i många församlingar idag, där man i grunden litar på Guds ord och hans frälsningsverk. Vi ska jobba tillsammans, fördjupa diskussionerna och samarbetet samt genuint lyssna till varandra.

Backström är också beredd att viga präster för väckelserörelsernas eget bruk.

– Vi har olika typer av uppgifter för präster och man kan vigas till en viss församling eller till en väckelserörelse, antingen till tjänst eller till missionsarbete. Jag ser det som en möjlighet, inte något som begränsar.

De övriga ställer sig mera reserverade till den saken.

– Det är lite besvärligt, säger Enckell. Det skulle vara synd om väckelserörelsernas präster enbart skulle vara för det egna folket.

Åstrand och Ekstrand påpekar att man prästvigs till att tjäna hela kyrkan, inte till en väckelserörelse. Men man kan bli förordnad till en uppgift inom en väckelserörelse.

– Jag kan inte tänka mig att man prästviger för en rörelses eget bruk. Den som blir prästvigd ska vara beredd att jobba var som helst i vår kyrka. Visst kan man prästvigas till en uppgift i en väckelserörelse, men ändå så att man förbinder sig att verka med både män och kvinnor. Ingen kan skyddas från att jobba med det andra könet, säger Åstrand.

– Jag ser inga problem i att förordna en präst till en väckelserörelse. Samtidigt är det bra att alla präster får en bred erfarenhet av att arbeta med olika uppgifter i vår kyrka. Det ger ett bredare perspektiv, säger Ekstrand.

Samtliga fyra är villiga att prästviga teologer med traditionell ämbetssyn. Backström utan förbehåll, medan de tre övriga anser prästvigningen förutsätter att de bör kunna samarbeta med både män och kvinnor.

– Enligt kyrkolagen och -ordningen ska domkapitlet och biskopen gemensamt besluta om prästvigningen. Inte biskopen ensam. Biskopen kan prästviga på egen bevåg, men gör man det uppstår frågan vems präst man är. Kyrkans eller biskopens, säger Ekstrand.

Backström och Ekstrand ser inga problem med att väckelserörelserna ordnar egna gudstänster.

– Vår kyrka samarbetar med alla väckelserörelser kring gudstjänsterna. Jag ser inget speciellt i det här, säger Ekstrand.

– Det skulle var trevligt om man kunde ordna sådana. Jag predikar relativt ofta på väckelserörelsernas samlingar, säger Backström.

Enckell och Åstrand lyfter upp en fara med slutna gudstjänster.

– Jag upplever det som beklämmande om vi har slutna gudstjänstgemenskaper. Gudstjänsten ska vara öppen för alla. Har vi gemenskaper som utesluter andra får vi en kyrka i kyrkan, säger Enckell.

– Det är bra att det ordnas olika typer av gudstjänster och sammankomster vid olika tider under veckan. Väckelserörelsernas gudstjänster kan vara fina och goda tillfällen. Men med tanke på ämbetsfrågan är det viktigt att ingen ska ifrågasättas och att gudstjänsten är öppen för alla, annonserad och att man vet vem som finns där. Oavsett vem som ordnar den, säger Åstrand.

Johan Sandberg



– Känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts, säger Patricia Högnabba om Höstdagarna.

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24
Emma Lidman och Patrick Koski är programledare på Höstdagarna 2016.

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26
Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finländska debattkulturen – om vi lär oss lyssna.

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20
Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00
En ny period inleds i Margita Lukkarinens liv då hon går i pension om ett år.
– Jag vill vara närvarande för våra barnbarn så som min mamma också varit och är i våra barns liv.

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00
Antalet icke-medlemmar som begravts på församlingarnas kyrkogårdar har på femton år ökat med 37 procent. FOTO: ARKIVBILD

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38
En mor som fick nog. Marguerite Barankitse.

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52
Påven Franciskus har varit en inspiration för många, och det syns också när man ser sig omkring här, säger Emma Audas.

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49
Malin Klingenberg har bestämt sig för att inte forcera fram visshet när det gäller tron.

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27
Pastor Harout Selimian leder en liten kyrka med ett stort arbete. Han tror på en framtid i Syrien.

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12
Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, som finns i anslutning till Drumsö kyrka.

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42
Kristian Lundberg är aktuell med boken "Gud är inte ett främmande namn".

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34
Tomas Knuts och Munsala United fortsätter utmana beslutsfattarna i sin strävan att hjälpa lagets anfallsspelare Jabril.

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21
Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03
Tim Lillkvist är 23 år och jobbar med att köra olika arbetsfordon. Här står han i den park där han överdoserade för sista gången.

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00