Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

Eniga biskopskandidater: Väckelserörelserna behövs

biskopsvalet 2019.

Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan.

18.2.2019 kl. 16:45

– Kyrkan behöver väckelserörelserna, men väckelserörelserna behöver också kyrkan, säger Sixten Ekstrand som kallar det en win-win situation.

Enligt honom ger kyrkan väckelserörelserna stabilitet, liturgi och ett långsiktigt perspektiv.

– I dessa tider av minskat medlemsantal och sämre ekonomi har kyrkan mycket att lära sig av väckelserörelserna. De drivs av ett personlig engagemang, man gör saker tillsammans är lekmannadrivan och upprätthåller en enorm verksamhet, säger han.

Lisa Enckell ser väckelserörelserna som en del av samma kropp och därför har de ett värde i kyrkan.

– Det är viktigt hur vi arbetar tillsammans. Vi måste respektera och högakta varandra. Jag upplever det som beklämmande att vissa väckelserörelser stängt sig och slutit sig för samarbete.

Bo-Göran Åstrand nämner det han lärt sig under sin uppväxt i den evangeliska väckelsen: Guds kärlek, nåd, barmhärtighet och omsorg. I sitt arbete ser han också hur stor rikedom väckelserörelserna är för församlingen.

– Men väckelserörelserna behöver också kyrkan: Det finns en fara i att man börjar tro att bara vår rörelse är på väg till himlen. I kyrkan ser man mångfalden, säger han.

Harry S Backström önskar att väckelserörelserna fick mer utrymme och förståelse för de synpunkter som de anser vara viktiga.

– Väckelserörelserna ger oss en trosdimension som man tyvärr tappat bort i många församlingar idag, där man i grunden litar på Guds ord och hans frälsningsverk. Vi ska jobba tillsammans, fördjupa diskussionerna och samarbetet samt genuint lyssna till varandra.

Backström är också beredd att viga präster för väckelserörelsernas eget bruk.

– Vi har olika typer av uppgifter för präster och man kan vigas till en viss församling eller till en väckelserörelse, antingen till tjänst eller till missionsarbete. Jag ser det som en möjlighet, inte något som begränsar.

De övriga ställer sig mera reserverade till den saken.

– Det är lite besvärligt, säger Enckell. Det skulle vara synd om väckelserörelsernas präster enbart skulle vara för det egna folket.

Åstrand och Ekstrand påpekar att man prästvigs till att tjäna hela kyrkan, inte till en väckelserörelse. Men man kan bli förordnad till en uppgift inom en väckelserörelse.

– Jag kan inte tänka mig att man prästviger för en rörelses eget bruk. Den som blir prästvigd ska vara beredd att jobba var som helst i vår kyrka. Visst kan man prästvigas till en uppgift i en väckelserörelse, men ändå så att man förbinder sig att verka med både män och kvinnor. Ingen kan skyddas från att jobba med det andra könet, säger Åstrand.

– Jag ser inga problem i att förordna en präst till en väckelserörelse. Samtidigt är det bra att alla präster får en bred erfarenhet av att arbeta med olika uppgifter i vår kyrka. Det ger ett bredare perspektiv, säger Ekstrand.

Samtliga fyra är villiga att prästviga teologer med traditionell ämbetssyn. Backström utan förbehåll, medan de tre övriga anser prästvigningen förutsätter att de bör kunna samarbeta med både män och kvinnor.

– Enligt kyrkolagen och -ordningen ska domkapitlet och biskopen gemensamt besluta om prästvigningen. Inte biskopen ensam. Biskopen kan prästviga på egen bevåg, men gör man det uppstår frågan vems präst man är. Kyrkans eller biskopens, säger Ekstrand.

Backström och Ekstrand ser inga problem med att väckelserörelserna ordnar egna gudstänster.

– Vår kyrka samarbetar med alla väckelserörelser kring gudstjänsterna. Jag ser inget speciellt i det här, säger Ekstrand.

– Det skulle var trevligt om man kunde ordna sådana. Jag predikar relativt ofta på väckelserörelsernas samlingar, säger Backström.

Enckell och Åstrand lyfter upp en fara med slutna gudstjänster.

– Jag upplever det som beklämmande om vi har slutna gudstjänstgemenskaper. Gudstjänsten ska vara öppen för alla. Har vi gemenskaper som utesluter andra får vi en kyrka i kyrkan, säger Enckell.

– Det är bra att det ordnas olika typer av gudstjänster och sammankomster vid olika tider under veckan. Väckelserörelsernas gudstjänster kan vara fina och goda tillfällen. Men med tanke på ämbetsfrågan är det viktigt att ingen ska ifrågasättas och att gudstjänsten är öppen för alla, annonserad och att man vet vem som finns där. Oavsett vem som ordnar den, säger Åstrand.

Johan Sandberg



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet