Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.
Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

Eniga biskopskandidater: Väckelserörelserna behövs

biskopsvalet 2019.

Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan.

18.2.2019 kl. 16:45

– Kyrkan behöver väckelserörelserna, men väckelserörelserna behöver också kyrkan, säger Sixten Ekstrand som kallar det en win-win situation.

Enligt honom ger kyrkan väckelserörelserna stabilitet, liturgi och ett långsiktigt perspektiv.

– I dessa tider av minskat medlemsantal och sämre ekonomi har kyrkan mycket att lära sig av väckelserörelserna. De drivs av ett personlig engagemang, man gör saker tillsammans är lekmannadrivan och upprätthåller en enorm verksamhet, säger han.

Lisa Enckell ser väckelserörelserna som en del av samma kropp och därför har de ett värde i kyrkan.

– Det är viktigt hur vi arbetar tillsammans. Vi måste respektera och högakta varandra. Jag upplever det som beklämmande att vissa väckelserörelser stängt sig och slutit sig för samarbete.

Bo-Göran Åstrand nämner det han lärt sig under sin uppväxt i den evangeliska väckelsen: Guds kärlek, nåd, barmhärtighet och omsorg. I sitt arbete ser han också hur stor rikedom väckelserörelserna är för församlingen.

– Men väckelserörelserna behöver också kyrkan: Det finns en fara i att man börjar tro att bara vår rörelse är på väg till himlen. I kyrkan ser man mångfalden, säger han.

Harry S Backström önskar att väckelserörelserna fick mer utrymme och förståelse för de synpunkter som de anser vara viktiga.

– Väckelserörelserna ger oss en trosdimension som man tyvärr tappat bort i många församlingar idag, där man i grunden litar på Guds ord och hans frälsningsverk. Vi ska jobba tillsammans, fördjupa diskussionerna och samarbetet samt genuint lyssna till varandra.

Backström är också beredd att viga präster för väckelserörelsernas eget bruk.

– Vi har olika typer av uppgifter för präster och man kan vigas till en viss församling eller till en väckelserörelse, antingen till tjänst eller till missionsarbete. Jag ser det som en möjlighet, inte något som begränsar.

De övriga ställer sig mera reserverade till den saken.

– Det är lite besvärligt, säger Enckell. Det skulle vara synd om väckelserörelsernas präster enbart skulle vara för det egna folket.

Åstrand och Ekstrand påpekar att man prästvigs till att tjäna hela kyrkan, inte till en väckelserörelse. Men man kan bli förordnad till en uppgift inom en väckelserörelse.

– Jag kan inte tänka mig att man prästviger för en rörelses eget bruk. Den som blir prästvigd ska vara beredd att jobba var som helst i vår kyrka. Visst kan man prästvigas till en uppgift i en väckelserörelse, men ändå så att man förbinder sig att verka med både män och kvinnor. Ingen kan skyddas från att jobba med det andra könet, säger Åstrand.

– Jag ser inga problem i att förordna en präst till en väckelserörelse. Samtidigt är det bra att alla präster får en bred erfarenhet av att arbeta med olika uppgifter i vår kyrka. Det ger ett bredare perspektiv, säger Ekstrand.

Samtliga fyra är villiga att prästviga teologer med traditionell ämbetssyn. Backström utan förbehåll, medan de tre övriga anser prästvigningen förutsätter att de bör kunna samarbeta med både män och kvinnor.

– Enligt kyrkolagen och -ordningen ska domkapitlet och biskopen gemensamt besluta om prästvigningen. Inte biskopen ensam. Biskopen kan prästviga på egen bevåg, men gör man det uppstår frågan vems präst man är. Kyrkans eller biskopens, säger Ekstrand.

Backström och Ekstrand ser inga problem med att väckelserörelserna ordnar egna gudstänster.

– Vår kyrka samarbetar med alla väckelserörelser kring gudstjänsterna. Jag ser inget speciellt i det här, säger Ekstrand.

– Det skulle var trevligt om man kunde ordna sådana. Jag predikar relativt ofta på väckelserörelsernas samlingar, säger Backström.

Enckell och Åstrand lyfter upp en fara med slutna gudstjänster.

– Jag upplever det som beklämmande om vi har slutna gudstjänstgemenskaper. Gudstjänsten ska vara öppen för alla. Har vi gemenskaper som utesluter andra får vi en kyrka i kyrkan, säger Enckell.

– Det är bra att det ordnas olika typer av gudstjänster och sammankomster vid olika tider under veckan. Väckelserörelsernas gudstjänster kan vara fina och goda tillfällen. Men med tanke på ämbetsfrågan är det viktigt att ingen ska ifrågasättas och att gudstjänsten är öppen för alla, annonserad och att man vet vem som finns där. Oavsett vem som ordnar den, säger Åstrand.

Johan Sandberg



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13